Samarbetet mellan skola och näringsliv i Kristinehamn

Samverkan mellan utbildningssektorn och näringslivet spelar en stor roll för att säkra kompetensförsörjningen. För att elever och studenter ska kunna drömma om olika karriärmöjligheter och sedan gå vidare till att göra medvetna utbildnings- och yrkesval måste de ha kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut.

En kommun som visar sig vara bra på samarbete mellan kommun och näringsliv är Kristinehamn, som placerar sig högt upp när företagen får betygsätta samarbetet i Svenskt Näringslivs årliga undersökning om det lokala företagsklimatet. När Kristinehamn får svara på hur samarbetet går till så har studie- och yrkesvägledarna (SYV) i grundskolan en betydande roll i att hjälpa eleverna med grundade utbildnings- och karriärsval.

I en intervju med tre SYV och en näringslivsutvecklare från Kristinehamn så fick Annie Vieweg, Birgitta Nord, Marina Tallberg Persson och Fredrik Mogren berätta lite om sina yrken och hur samverkan mellan skola och näringsliv ser ut.

Hur ser samverkan med det lokala näringslivet ut?

Det var mycket nickar och gehör för varandra bland SYV:arna, samarbetet ter sig väldigt likt för respektive skola. Ett av kommunens mål med grundskolan är ju att den ska bli mer likvärdig och det innebär att de insatserna som görs på respektive skola ska smitta av sig på de andra. Till en stor del kretsar arbetet kring prao men det görs även andra satsningar berättar Annie Vieweg, SYV på Stenstalidskolan.

- Det görs flera insatser. Vi är med i olika tävlingar som exempelvis grundskoleutmaningen. Vi bjuder också in aktörer som kommer med arbetsmarknadskunskap och föreläser för eleverna. Så det finns vägar och kontakter, säger Annie Vieweg.

Grundskoleutmaningen är en tävling UF anordnar för elever i grundskolan där de får pröva på att bygga ett riktigt case tillsammans med företag. Birgitta Nord, SYV på Södermalmsskolan, fyller i;

- På grundskoleutmaningen träffar eleverna företag genom att de aktivt valt att finnas med. Men UF bjuder även in till träffar där vi får träffa näringslivet. Där ges en uppdatering kring branscher, bristyrken och även ett kontaktutbyte, säger Birgitta Nord.

När det kommer till elevernas prao så har skolorna i Kristinehamn varit pilot för ett nytt upplägg, så kallad ”praomix”. Praomixen går ut på att en grupp om fyra ungdomar per skola får testa på olika branscher genom att vara på nya arbetsplatser varje dag under en vecka. Här får skolan stöd av bland annat kommunen, industri-aktörer och Närsam (näringslivssamverkan i Kristinehamn) i form av att de ställer upp och visar upp sina verksamheter.

För Närsam, som är kommunens näringslivsbolag och som bedriver frågor som rör kompetensförsörjning och näringslivets tillväxt i Kristinehamn, så är prao och praomixen en viktig del av det långsiktiga kompetensförsörjningsarbetet. Fredrik Mogren, näringslivsutvecklare på Närsam;

- Jag är övertygad om att desto mer inblick och insyn som grundskoleeleverna får i det lokala näringslivet desto bättre och mer grundade studieval gör de om vad de vill, och inte vill göra, Fredrik Mogren.

Utöver arbetet med prao så är Närsam även en av de aktörer som föreläser för eleverna om det lokala näringslivet. De har också spelat in filmer där företrädare från det lokala näringslivet ges en möjlighet att berätta mer ingående om sitt företag och vilka karriärmöjligheter som finns på respektive arbetsplats.

Varför är samarbetet mellan skola och näringsliv viktigt?

Där eleverna gör sin prao kan mycket väl bli en framtida arbetsplats. Samarbetet är inte enbart givande från elevens perspektiv utan också för företagen. Det blir en ”win-win” situation då företagen får visa upp sina verksamheter och väcka intresse för sin bransch. Genom att visa upp olika yrken och hur de fungerar i modern tid kan även förlegade fördomar suddas ut.

- Det finns ett lågt intresse bland femtonåringar att välja vård och omsorg medan intresset är stort bland unga vuxna att jobba inom det. Vi har haft elever som har fått träffa vårdlärare som berättar mer om branschen och det har suddat ut några av fördomarna som kanske finns för en del, säger Annie Vieweg.

Marina Tallberg Persson, SYV på Djurgårdsskolan betonar hur givande det är för eleverna att få känna på och få en fot i arbetslivet redan i tidig ålder.

- Det är jätteviktigt för eleverna att få se hur verkligenheten kan se ut. Det är nyttigt att få en inblick i vad som komma skall så eleverna får en bra bild av livet efter skolan, säger Marina Tallberg Persson.

Samarbetet mellan skola och näringsliv är alltså viktigt ur flera olika perspektiv. Elevernas, företagens och för att underlätta övergången från skola till arbetsliv. Prao, inte minst, är till stor nytta då det kan vara svårt för vissa verksamheter att visa upp sig. Industrin lyfts som ett exempel, då de vanligtvis inte tar emot elever i den åldern men det som är bra med praomixen är att det går att säga ja för en dag.

Fredrik Mogren betonar hur viktigt det långsiktiga kompetensförsörjningsarbetet är och att prao och praomixen är en väldigt viktig del av det.

- Kompetensförsörjning har kommit att bli väldigt aktuellt, det är den enskilt största tillväxthämmande faktorn. Företagen upplever problem med att rekrytera, att man inte får tillgång till den kompetens man behöver, säger Fredrik Mogren.

Även om det är svårt att se snabba resultat och veta precis vad som fungerar långsiktigt så är mer inblick och insyn i det lokala näringslivet positivt för elevernas framtida studieval. Fredrik fortsätter med hur kompetensförsörjning är ett problem som väldigt många branscher idag upplever och att utbildning är den enda vägen framåt. Eftersom det inte finns något annat sätt så är det av yttersta vikt att det finns ett samarbete och samspel med skolan där skolan har örat mot marken och lyssnar till näringslivets behov.

Vilka effekter kan ni se av ert samarbete?

Exakt vilka effekter som SYV:arnas arbete ger, är en svår, om inte omöjlig fråga. Men att elever i en större utsträckning väljer yrkesprogram är tydligt. Förr var det vanligt att de som hade varit tvungna att kämpa lite extra i skolan valde industrin då det ofta fanns lediga platser men idag är det även högpresterande elever som gör det.

- Jag önskar att jag hade ett supersvar, att jag visste vad som blir bra och varför, men Kristinehamn har en väldigt bra spridning mellan yrkes- och högskoleförberedande program. Jag tror att vårt arbete med bland annat prao och praomixen bidrar till att eleverna gör mer grundade studie- och yrkesval, säger Birgitta Nord.

Även om SYV spelar en viktig och betydelsefull roll så finns det begränsningar i vad de kan åstadkomma. Föräldrar kommer alltid att ha en stor påverkan på barn och ungdomar. Föräldrar har ibland en bild om vad de tror är en bra utbildning och uppmanar därefter sina barn att gå något brett. ”Välj ett samhällsvetenskapligt program så kan du bli vad du vill”, SYV:arnas uppfattning är att det inte fungerar riktigt så längre. Erfarenheten är snarare att ungdomarna inte helt sällan kommer till arbetsförmedlingen efter studenten och fortfarande inte vet vad de vill. Det kan förebyggas genom att göra ett mer medvetet val genom exempelvis prao eller att läsa på om vad som efterfrågas. Nu är dessutom alla yrkesutbildningar även högskoleförberedande.

Att elever inte alltid gör grundade studieval är även Fredrik Mogren inne på, även om det börjar förändras.

- Förr valde nog en hel del elever bort en yrkesförberedande utbildning till förmån för en högskoleförberedande på grund av att man ville gå med sina kompisar eller att vissa fördomar spelade en roll. Men jag vill tro att den attityden håller på att suddas ut, säger Fredrik Mogren.

Som vägledare går det dock inte att bara peka på där det saknas kompetens och helt och hållet styra vilket program eleverna väljer. Deras roll har även ett estetiskt förhållningssätt i den mening att de finns till för att stötta och vägleda elevernas egna preferenser.

- Vi informerar ju alltid hur arbetsmarknaden ser ut och hur prognosen om arbetskraft ser ut, det informeras det alltid om. Vilka krafter det är som styr är otroligt svårt och intressant men vi gör vårt bästa i Kristinehamn som siffrorna förhoppningsvis visar, säger Birgitta Nord.

Men alla framgångar kommer inte utan nya utmaningar. När exempelvis industriprogrammet blir alltmer populärt bland så kallade högpresterande elever så minskar möjligheterna för de obehöriga eleverna att komma in där det annars ofta funnits en ledig plats. Detta beskrivs som förlorad kompetens och en gigantisk utmaning för samhället.

- Där önskar man att vi hade öppning till näringslivet med företag som skulle kunna tänka sig lite yrkesintroduktionsplatser alternativt att man kan vara ute som lärling på arbetsplatserna, säger Annie Vieweg.

Sammanfattningsvis är grundskolorna i Kristinehamn medvetna om näringslivets betydelse för eleverna och utbildningen. Näringslivet, med Närsam i spetsen, bidrar med värdefull arbetsmarknadskunskap som är svår att lära ut i skolan. Det går inte att säga exakt vad effekterna av SYV:arnas arbete är då det sannolikt är flera faktorer som spelar in i hur eleverna väljer utbildning och yrke. Otvivelaktigt så fyller de dock en väldigt viktig funktion i att agera brygga mellan skola och näringsliv, underlätta för elevernas framtida val och ge en inblick i yrkeslivet.

Text: Linus Lörstad