3:12-företagen skapar jobb och tillväxt i Västerbottens län

Regeringen har nu beslutat om en ny utredning om den så kallade entreprenörsskatten eller 3:12-reglerna. Utredningen ska enligt direktiven förenkla reglerna vilket är välkommet men det står också utredningen ska ”överväga om en justerad skattesats på utdelning… skulle kunna öka utrymmet för förenklingar”. Gärna förenklingar men justerad skattesats är mycket oroande. Sverige tillämpar redan idag i många fall avsevärt högre skattesatser på utdelning och kapitalvinst jämfört med andra länder enligt en ny studie av 15 OECD-länder. Särskilt stor är skillnaden i den effektiva beskattningen i små företag där delägare har arbetat eller varit verksamma i bolaget. Högre skattesatser skulle slå mot Sveriges viktigaste jobbmotor.

Sedan 1990-talet har så många som fyra av fem nya jobb skapats i små- och medelstora företag, och enligt ny SCB-statistik har antalet anställda i Sverige inom entreprenörsledda företag ökat med hela 836 000 sedan början av 2000-talet. Att värna entreprenörskap och företagande är därför detsamma som att värna ett ökande välstånd, både regionalt och nationellt. 

Mer än hälften av alla anställda i svenska aktiebolag återfinns i ett 3:12-företag eller i ett dotterbolag till ett sådant. Enligt SCB-statistik uppgår det totala antalet aktiebolag i Västerbottens län till hela 12 258, som tillsammans har 48 620 anställda (år 2019). 73 procent av dessa återfinns i 3:12-företag. Denna utveckling har över tid varit stark i länet. Sedan 2001 har 3:12-företagen i Västerbotten blivit 5 821 fler till antalet samtidigt som antalet anställda ökat med 15 182 personer. Man kan därmed konstatera att det är 3:12-företagen som drivit hela sysselsättningsökningen bland aktiebolag i Västerbotten under dessa år.

Redan osäkerhet kring framtida skattevillkor kan få stora effekter – företagande är ju förenat med långsiktig ovisshet. Risken är stor för att inte bara sysselsättningen skadas om entreprenörsskatten försämras, även skatteintäkterna hotas. Sedan reformerna år 2005 har utdelningarna ökat, från ca 10 till nu strax under 100 miljarder kronor per år. Som en konsekvens av detta har staten fått in uppskattningsvis nära 90 miljarder mer i skatt under perioden 2006-2019.

Alla tjänar således på goda villkor för ett bra regelverk för entreprenörskap. Därför är det viktigt att vi slår vakt om dem nu när de hotas av oförstående politiker.