Dålig infrastruktur ett tillväxthinder

I Västernorrland finns det 338 mil statlig väg. Utöver detta finns också det kommunala vägnätet liksom enskilda vägar.

Transportföretagen har en sajt som heter Våra vägar, där var och en själv kan gå in och titta hur det statliga vägnätet mår. Och i Västernorrland mår vägarna inte så bra. 19 procent anses vara i mycket dåligt tillstånd och 21 procent i dåligt tillstånd. 40 procent av de statliga vägarna i länet är alltså inte i bra skick.

Vägar med potthål, sprickor och dålig vattenavrinning kan i bästa fall bara vara irriterande. Men i många fall kan det också vara rent trafikfarligt. Dåliga vägar är dock också någonting som påverkar företagens möjlighet att verka och växa.

I vår rapport Företagens regionala utveckling uppger 91 procent av företagen i Västernorrlands län att de vill växa. Det är något att vara glad över. Att en sådan stor del av företagen inte bara är nöjda med vad de åstadkommit hittills, utan också vill växa, är något att vara tacksam över. Tillväxt skapar fler jobb och ökade skatteintäkter.

Det finns dock hinder för tillväxt. 23 procent av företagen i Västernorrland uppger att just bristande infrastruktur påverkar deras tillväxtmöjligheter negativt. Det är betydligt högre än riksgenomsnittet. Även i vår undersökning om lokalt företagsklimat sätter företagen betyget 2,9 på infrastrukturen. Det genomsnittliga betyget i Sverige är 3,2.

I princip alla företag är på något sätt beroende av ett fungerande vägnät och därför påverkar bristerna i infrastrukturen också deras tillväxtmöjligheter. Dåliga vägar leder till sämre kommunikationer, dyrare transporter och ökat slitage på fordon. Sådant påverkar viljan och förmågan att investera och växa. Det är många som kan vittna om detta, bland annat Peter Oremo, vd på Sollefteå service. Han säger att dåliga vägar leder till högre kostnader men också ökade risker för chaufförerna. 

I ett län med långa avstånd som Västernorrland är en pålitlig infrastruktur helt avgörande. Transporter måste fungera och vara pålitliga oavsett tid på året. Om företag ska kunna växa och vilja etablera sig här är det nödvändigt att vägunderhållet blir bättre.

Att regeringen har signalerat att den i högre utsträckning än tidigare vill börja amortera på underhållsskulden – som för närvarande uppgår till 127 miljarder kronor för väg och järnväg – är därför välkommet.

Precis som med tandvård blir det inte billigare att skjuta underhållet på framtiden.