Ökad osäkerhet för skogsägare

Miljömålsberedningen har i uppdrag att ta fram underlag och förslag för att uppnå de svenska miljömålen, där innefattas också skogen. Enligt EU-lagstiftningen är Sverige skyldigt att bland annat öka sin kolinlagring i skogsmark med 4 miljoner ton per år till 2030 från en redan hög nivå, men också att implementera den nya naturrestaureringslagen som kräver att 30 procent av skadade ekosystem till återställas till 2030.

Här har Miljömålsberedningen valt att definiera naturrestaureringslagen utifrån påverkan av mänsklig hand med start från mitten av 1800-talet, när de flesta andra länder, såsom vårt grannland Finland, väljer att låta startpunkten utgå ifrån när regleringen infördes – dvs vid EU-inträdet.

Miljömålsberedningens sekretariat har presenterat 150 förslag till beslut. Flera av dessa skulle innebära stora negativa konsekvenser för det svenska skogsbruket och har resulterat i stor oenighet i Miljömålsberedningen.

Bland annat föreslås av tjänstemännen på sekretariatet ett förbud mot att avverka urskogar och naturskogar. Begreppet naturskog ska dessutom utvidgas. Det skulle innebära ett förbud mot att avverka sammanlagt 1,5 miljoner hektar eller 6,5 procent av den svenska produktiva skogsmarken i Sverige. Motsvarande siffra för Finland är 0,4 procent.

– Vi ser med oro på arbetet i Miljömålsberedningen. Om inte definitionerna sätts korrekt kan stora arealer av skog komma att sättas av och inte brukas alls vilket skulle medföra förlorade arbetstillfällen framförallt på landsbygden, säger Anders Edholm, hållbarhets- och kommunikationsdirektör på SCA.

Den skog som åläggs med förbud för avverkning kommer inte bara att vara kostsamt för skogsägaren. Vid sidan om minskade skatteintäkter från skogsbruket kommer staten att behöva ersätta skogsägarna.

– Ersättningsfrågan är givetvis viktig men fokus borde ligga på att tillförsel av råvara till sågverk och bruk försämras om vi tar skog ur produktion. Minskar vi produktionen av sågade trävaror och pappersprodukter på grund av råvarubrist drabbas Sveriges klimatambitioner, då vi inte får ut klimatsmarta och förnybara alternativ till fossila produkter på marknaden, fortsätter Anders Edholm

Dyrare och mer komplicerat att avverka

Vid sidan av en ökad oförutsägbarhet för de svenska skogsägarna förväntas sekretariatets förslag också att leda till dyrare avverkningar. Avverkningsanmälningar föreslås beläggas med en avgift på mellan 500 och 20 000 kronor och dessutom diskuteras en särskild avverkningsskatt.

– Att straffbeskatta förnybar och klimatpositiv råvara mitt i en klimatkris är oansvarigt. Det är som att förslaget skulle komma från oljeindustrin, säger Anders Edholm

Utöver detta föreslås förlängda omloppstider, vilket innebär att träden måste växa längre innan avverkning.

– Träd binder mest koldioxid när det växer som bäst. Äldre träd förlorar sakteliga sin förmåga att binda koldioxid varför avverkning inte bör ske för tidigt men heller inte för sent. Att förlänga omloppstiden för mycket riskerar alltså att vara kontraproduktivt ur ett klimatperspektiv säger Anders.

Ökad oförutsägbarhet för skogsägarna

Göran Danielsson är en privat i skogsägare utanför Umeå som äger ett klassiskt svenskt familjeskogsbruk, vilket har gått i arv i generationer.

– Mina förfäder har varit varsamma med skogen och förvaltat den på ett ansvarsfullt sätt genom flera generationer och inte gjort större uttag än vad man behövt, likt många andra familjeskogsbrukare. Med den här politiken riskeras mina förfäders ansvarsfulla sätt att förvalta skogen genom generationer drabba mig och framtida generationer. Det är klart att man blir orolig över vad som ska hända med den skog man äger, vilken också är en inkomstkälla för mig och familjen.

Han berättar att det, särskilt för små skogsägare, under senare år har blivit allt svårare att äga och bruka skog.

– Det har helt enkelt blivit mer osäkert. Politiska beslut får konsekvenser och de förslag Miljömålsberedningens sekretariat presenterat riskerar att spä på osäkerheten ytterligare. För mig låter det som rena vansinnet. Om den skog man äger åläggs med avverkningsförbud blir man helt i händerna på staten och får vädja till dess goda vilja. Skogen verkar vara ett slags undantag i äganderätten, för vilken annan egendom skulle människor acceptera att staten inlöste på det här sättet, frågar han sig.

– Jag kan heller inte låta bli att förundras över den bristande synen på hållbar ekonomi. Att förbjuda avverkning av 6,5 procent av den produktiva skogsmarken skulle innebära en enorm kostnad och intäktsbortfall för hela samhället som skulle få konsekvenser inte minst på vår välfärd. Kostnaden för inlösningen är en liten summa sett i relation till de arbetstillfällen och skatteintäkter som försvinner med ett avverkningsförbud.

Göran Danielsson menar att äganderätten i själva verket bidrar till en långsiktig och hållbar skogsförvaltning.

– Att äga skog är en långsiktig investering och vinsten är beroende av hur man sköter sin skog. Det ligger därför i den enskilda skogsägarens intresse att vara varsam men den skog man äger och att man tar den hänsyn som krävs. En utveckling där äganderätten ifrågasätts riskerar i stället att bidra till en osäkerhet hos skogsägarna, vilken ingen tjänar på, avslutar han.