Kompetenskris i fokus inför stundande avtalsrörelse

Sedan 2013 har vd Jonas Lehmann drivit familjeföretaget AroTech AB i Västerås. Ett bolag som tillverkar kylare, fläktar, ljuddämpningsutrustning samt tillverkar lego. I rådande konjunktur och med avtalsrörelsen vid horisonten svajar framtidstron hos Jonas Lehmann.

– Framtidstron är sådär just nu. Framförallt beror det på konjunkturen som gör att en del av våra stora kunder tvingas stänga skift, sakta ner arbetstakten, och att order blir försenade eller flyttade.

Rådande handelskonflikter och brexit skapar också stor oro då de kan komma att få betydande konsekvenser för företaget.

– Vi jobbar mycket med stål, något som kan påverkas av pågående konflikt mellan USA och Kina. Tillsammans med brexit, ökar risker för ståltullar, då Storbritannien har en stor stålmarknad och många komponenter till vår bransch tillverkas där.

Enligt siffror från Svenskt Näringslivs företagarpanel är företagarna i Västmanland mest negativa inför framtiden, när de får frågan om hur de ser på sin tillväxt de kommande åren. Samtidigt har Västmanland tidigare haft en av Sveriges högsta investeringstakter, tillsammans med Jönköping, men som nu mattas av.

– Nu har vi lägst investeringstakt i Sverige. Tron på att man ska kunna anställa och växa är också väldigt låg, något som inte går i balans med att Västmanland har en av Sveriges högsta ungdomsarbetslöshet, säger Kristin Lahed, regionchef på Svenskt Näringsliv Västmanland.

Madelene Hjelm äger och driver IB Transport, och hon menar att det viktigaste som kan komma av avtalsrörelsen är ökad flexibilitet. Det måste bli mindre riskfyllt att anställa, något som Jonas Lehmann håller med om.

– För oss är det flexibilitet och att löneutvecklingen bromsar in så vi får chansen att komma ikapp och stärka upp företagens ekonomi och arbetsmiljö inför framtiden. Särskilt efter alla utmaningar som utvecklingens hastighet gett oss i alla olika branscher. Att skapa trygga arbetsplatser och stärka företagen är något som borde prioriteras, både för företagaren och sen anställdes skull, säger Madelene Hjelm.

– Industriavtalet är ganska rigit lönemässigt, och där skulle vi önska lite större spelrum. Men det som slår hårdast mot oss är att som ett litet företag blir det svårt när vi saknar flexibilitet i avtalen generellt, säger Jonas Lehmann.

Både Madelene Hjelm och Jonas Lehmann menar att de inte känner igen sig i den polarisering mellan parterna som målas upp i media.

– Vi försöker vara transparenta i företaget och jag upplever det som att det inte längre är samma hårda ton i mötet mellan fack och arbetsgivare som det var när jag började för 25 år sedan. Det är en symbios och vi pratar med varandra, säger Jonas Lehmann.

Industrin i Västmanland står för nära 48 000 jobb, eller omkring 39 procent av hela länets sysselsättning. En sjunkande konjunktur, tillsammans med höga personalkostnader, innebär svårigheter för företagen att kunna fortsätta anställa och investera.

– De senaste åren har det varit svårt att göra de riktigt stora investeringar som företaget behöver göra. För att kunna göra någon typ av vinst har vi fått tighta ihop personalstyrkan.

Samtidigt ser vi signalerna utifrån som gör att vi inte riktigt vågar ta in fler anställda. Vi undrar hela tiden när vi kan göra nya investeringar och rekryteringar.

Samtidigt är kompetensbristen är skriande problem i de flesta branscher, och i konkurrensen med andra länder förlorar Sverige på de höga personalkostnaderna. Något som kan påverkas av avtalsrörelsen och en revidering av LAS.

– Kompetensförsörjningen är katastrofal. Vi behöver allt från CNC-operatörer, laseroperatörer och montörer, till industrivant folk, till personer med ekonomisk kompetens, säger Jonas Lehmann.

AroTech har haft ett långt samarbete med Teknikcollege men det är det svårt att få folk att söka de tekniska programmen. Särskilt svårt är det att locka tjejer till industrin. Men Madelene Hjelm ser en ljusning i kompetenskrisen.

– Med det bristande chaufförsläget som råder idag, ser vi ändå en ljusning för våra framtida personalrekryteringar av nyutbildade lastbilschaufförer i åkeribranschen. Idag ser vi en positiv utveckling jämfört med för 2 år sedan, särskilt med att söktrycket på chaufförsutbildningarna har ökat med 80% på 2 år. Fantastiska siffror som vi inte sett på många år!

Enligt Kristin Lahed är det viktigt att få ner nivåerna så att det exportberoende Sverige kan fortsätta vara ett konkurrenskraftigt land. I samband med detta måste arbetsmarknaden bli mer flexibel och trösklarna in lägre.

– Vi måste växla ner mot tidigare nivåer, och börja prata om hur vi får in personer som står utanför arbetsmarknaden så vi kan säkra vi kompetensbehovet. Man måste kunna pröva människor som inte har all kompetens som krävs och även kunna skicka sina anställda på utbildning.