LOV-systemen i kommunerna och vårdvalet i regionerna bygger på att ökad konkurrens skapar högre kvalitet. Det skapar också en större valfrihet för fler människor. Om systemet ska fungera är det dock avgörande att privata och offentliga aktörer ges samma förutsättningar.
De offentliga och privata verksamheterna ska få samma ekonomiska ersättning från kommunen eller landstinget för sina brukare. Trots detta är förutsättningarna för privata och offentliga verksamheter inte lika, då den offentligt drivna verksamheten kan gå med underskott och därmed subventioneras bakvägen.
Denna situation skapar en snedvriden konkurrens eftersom regionen eller kommunen därmed ges bättre förutsättningar att driva sin verksamhet. Som en följd av detta riskerar likvärdigheten för patienter eller brukare att påverkas, då den offentligt drivna verksamheten i praktiken tilldelas mer pengar. Tony Blomqvist på Personstöd Mälardalen, som har verksamhet inom bland annat hemtjänst och personlig assistans, hoppas på likvärdiga förutsättningar i Västerås och andra kommuner.
– Vi privata utförare gör ett jobb som dom kommunala inte klarar av med samma ersättning och det kan väl vara ett tecken på att ersättningarna till oss privata är väldigt låg.
Med rimliga och rättvisa förutsättningar kan kommunen få in fler aktörer och därmed stärka valfriheten.
– Har man rimliga ersättningar så får man även andra utförare att bedriva hemtjänst även i ytterområdena vilket det inte är idag. Nu senast i Västerås har man sagt att man skall göra en satsning på att höja ersättningarna för natten och ytterområdena med någon eller några procent (2-4%) efter att man för några år sedan gjorde en sänkning med 33 % på natten som kanske med facit på hand var rätt ersättning.
När Sveriges kommuner och regioner (SKR) 2015 följde upp de kommuner som tillämpade LOV i hemtjänst framkom att sju av tio kommuner gick med underskott i den hemtjänst som bedrivs kommunalt. De flesta av kommunerna uppgav då också att verksamheten inte behövde hantera underskottet på egen hand.
I Region Västmanland har de offentligt drivna vårdcentralerna gått med underskott nästan samtliga år sedan vårdvalet infördes. Som en följd av denna problematik har vissa regioner börjat kompensera privata vårdgivare i efterhand. Detta löser dock inte problemet i sin helhet, då det för företagen är viktigt att de ekonomiska förutsättningarna är givna på förhand så att verksamheten kan planeras därefter.
– LOVen och vårdvalet är viktiga både för medborgarnas valfrihet, men också för att konkurrensen stärker både kvaliteten och effektiviteten. Detta är extra viktigt nu när många kommuner och regioner kämpar med sina ekonomier. Ska man uppnå goda effekter är det dock viktigt att företagen kan verka med schyssta villkor, säger Kristin Lahed, Svenskt Näringsliv Västmanland.
Valfrihet