Sätra Brunns VD: ”Reglerna måste anpassas till verkligheten”

Sätra Brunn har en 300-årig historia och består av uppåt 100 hus spridda över 56 hektar mark. Företaget, som fokuserar på konferenser, spa och kulturupplevelser, har ett femtontal ägare med målet att både bevara kulturarvet och bedriva en affärsmässig verksamhet.

Rebecca Sjödin tillträdde som VD strax innan pandemin och fick snabbt uppleva hur regler och administration kunde förvandla en kris till en byråkratisk mardröm. Som många andra i besöksnäringen tvingades Sätra Brunn säga upp personal och hålla verksamheten stängd under sommaren 2020. När restriktionerna började lätta kunde de flesta återanställas, men de statliga permitteringsreglerna visade sig vara krångliga att hantera och passade dåligt för verksamheter i besöksnäringen.

– Vi var tvungna att lämna in scheman för hur personalen skulle arbeta i förväg, utan att veta hur många gäster vi skulle ha. Om vi inte höll oss till schemat riskerade vi att bli av med hela ersättningen. Det blev ett evigt pusslande och jag arbetade nästan heltid med schemaläggning och att fylla i blanketter till Tillväxtverket, berättar Rebecca.

Hon fick dessutom avslag på en permitteringsansökan för en kock som varit sjukskriven, arbetstränat och som skulle återgå till heltid. Trots att hon skickade in anställningsavtal, lönespecifikationer och sjukintyg, ansågs det inte tillräckligt för att bevisa anställningen. När Rebecca överklagade beslutet gällande kocken stoppades hela ansökan för alla 25 anställda tills överklagandet behandlats – vilket ledde till att inga pengar betalades ut.

– Jag fick kämpa för att få rätt. Jag kontaktade generaldirektören på Tillväxtverket men det var först efter att jag skrev till Tillväxtverkets styrelse som situationen löstes. Tre dagar senare fick jag utbetalningen. Men då hade jag lagt ner orimligt mycket tid och energi på processen. Alla företagare har inte tid eller ork att bråka på det sättet, säger Rebecca.

Onödigt stelbenta alkoholtillstånd

Ett annat exempel på byråkratins hinder är reglerna kring alkoholtillstånd. Ett krav är att mat måste serveras fram till klockan 23 för att alkoholrättigheterna ska gälla.

– Hos oss ingår middag i gästernas boendepaket och serveras oftast vid 19–20-tiden. Att då behöva ha varm mat redo i ytterligare flera timmar är både ineffektivt och resursslösande, säger Rebecca.

När Sätra Brunn ville starta ett sommarcafé i en av sina 1700-talsbyggnader med trubadurkvällar och servering av vin och öl, fick de avslag på alkoholtillståndet. Orsaken? Byggnaden saknade ett restaurangkök – trots att ett fullt utrustat kök fanns bara 50 meter bort.

– Det blir så fyrkantigt när reglerna inte tar hänsyn till verkligheten. Vi kan ju inte ha ett kök i varje byggnad, och dessutom får vi inte det eftersom Länsstyrelsen vill K-märka våra hus. Det viktiga borde vara att vi har ett hygieniskt restaurangkök – inte exakt var det ligger.

Efter en sommar med caféverksamhet utan alkoholrättigheter och därmed ekonomisk förlust, valde de att inte fortsätta med satsningen.

– Jag förstår att man måste ha tydliga regelverk, men det borde finnas utrymme för tolkningar och anpassningar på kommunal nivå. Jag önskar en mer verklighetsnära syn på regler och tillstånd. Annars riskerar företagare att kvävas under en våg av blanketter och regelkrångel.