Fler än hälften av företagen i Västra Götaland har utsatts för brott under det senaste året
Kriminaliteten kostar landets företagare nästan 100 miljarder kronor om året. I Västra Götaland uppger hela 56 procent av företagen att de utsatts för brott under det senaste året. Men trots det väljer fler än hälften att inte anmäla alla brott till polisen, det visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv.
Foto: Canva
Brottsligheten har kommit att bli ett allt större hot mot näringslivet i Sverige. Totalt uppgår kostnaderna till nästan 100 miljarder kronor enligt en ny rapport. Det handlar exempelvis om stölder och skadegörelse, ökade kostnader för säkerhet och intäktsbortfall i samband med att företag drabbas.
Polisnärvaron måste stärkas, fler brott måste utredas, samverkan med näringslivet måste bli bättre och det behöver bli enklare att anmäla brott och komma i kontakt med polisen
Rudolf Antoni
Regionchef Svenskt Näringsliv Västra Götaland
Fler än hälften av företagen drabbas av brott
Under det senaste året uppger 56 procent av företagen i Västra Götaland att de utsatts för brott, varav många upprepade gånger. Det är en hög siffra i jämförelse med övriga landet. Branscherna där flest företag drabbas av brott är bygg, handel och transport.
Konsekvenserna av brottsligheten är att företag, till följd av oro eller utsatthet för brott, fått avstå investeringar, får svårare att rekrytera medarbetare och i värsta fall får lägga ned hela eller delar av verksamheten.
De vanligaste brotten
Den vanligaste typen av brottslighet som drabbar svenska företag är de så kallade mängdbrotten, som stölder, inbrott och skadegörelse. De står också för de största kostnaderna. Undersökningen visar också att hela 52 procent av de brottsutsatta företagen är missnöjda med polisens förmåga att utreda och klara upp de brott de utsatts för, vilket är en ökning jämfört med tidigare undersökningar.
- Dessa brott kan tyckas vara mindre allvarliga än annan brottslighet, men när företagare vittnar om att polisen inte tar mängdbrotten på allvar, och att anmälningar om brott läggs ned utan att utredas, är det en rejäl varningsklocka, menar Rudolf Antoni, regionchef Svenskt Näringsliv Västra Götaland.
Företagen slutar anmäla
En konsekvens av detta är att nästan 6 av 10 företag som uppgett att de drabbats av brott, inte väljer att anmäla.
- Brotten mot näringslivet måste tas på allvar. Polisnärvaron måste stärkas, fler brott måste utredas, samverkan med näringslivet måste bli bättre och det behöver bli enklare att anmäla brott och komma i kontakt med polisen, konstaterar Rudolf Antoni.
Svenskt Näringslivs förslag på åtgärder
Regeringen och riksdagens ansvar:
Satsa på fler poliser för att möjliggöra stärkt lokal polisnärvaro och bättre brottsuppklaring. Förbättra förutsättningarna för polisen, kommuner och näringslivet att dela information för brottsprevention.
Ge Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppdrag att kartlägga och utreda omfattningen samt konsekvenserna av brott mot företag.
Ge Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppdrag att genomföra en trygghetsundersökning bland företagare (FTU).
Skärp straffen när någon vid ett och samma tillfälle döms för flera brott, för att komma åt mängdbrotten och stärka förtroendet för rättsväsendet.
Skärp straffen för bedrägeribrott som begås av personer med koppling till kriminella nätverk, likt man redan har gjort för till exempel olaga hot, rån och utpressning.
Begränsa möjligheten att endast utreda vissa brott under en förundersökning, så att fler brott utreds och fler gärningspersoner därmed ställs till svar för sina brott och kan utkrävas på skadestånd.
Ge Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppdrag att revidera och komplettera brottsstatistiken med brottskoder som visar brott mot företagare och näringsliv.
Polismyndighetens ansvar:
Rekrytera specialkompetens och använd ny digital teknik, exempelvis AI och automatiserade analyser, för att skapa bättre förutsättningar för ett mer effektivt utredningsarbete och snabbare lagföring.
Utred fler brott så att den misstänkte ställs till ansvar och möjligheten att utkräva skadestånd ökar.
Utveckla samverkan med näringslivet för att ge ökad trygghet bland företagare. Inkludera insatser och aktiviteter riktade mot näringslivet i medborgarlöftena för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
Stärk polisnärvaron lokalt för att förebygga brott och öka tryggheten. Etablera och stärk samverkan mellan Nationella cybersäkerhetscentret (NCS) och näringslivet. NCS ska bland annat samla och utföra informationsinsatser till näringslivet samt regelbundet delge näringslivet skriftliga lägesbilder avseende cyberhot och IT-incidenter.
Tillsätt en ansvarsfunktion inom polisen på nationell och regional nivå, med fokus på brott mot företag.
Underlätta för företag att komma i kontakt med polisen och anmäla brott digitalt via en särskild sida för företag på polisens hemsida, så som det fungerar i till exempel Danmark. Ge möjlighet att bifoga bilder och videomaterial.
Kommunernas ansvar:
Genomför undersökningar om de lokala företagens utsatthet för brott och deras upplevda otrygghet. Involvera företagarna i framtagandet av åtgärdsplan och i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
Inrätta ett brottsförebyggande råd lokalt och bjud in näringslivet att delta. Ingå skriftliga överenskommelser med näringslivet om samverkan för att öka tryggheten i kommunen.
Inkludera åtgärder mot brottslighet och otrygghet i kommunens näringslivsstrategi och handlingsplaner.