Lägre entreprenörsskatt skapar jobb och tillväxt  

Sedan 1990-talet har så många som fyra av fem nya jobb skapats i små- och medelstora företag. Enligt ny SCB-statistik har antalet anställda i Sverige inom entreprenörsledda företag ökat i betydande omfattning sedan början av 2000-talet. Att värna entreprenörskap och företagande är därför detsamma som att värna ett ökande välstånd, både regionalt och nationellt.

De entreprenörsledda företagen omfattas av särskilda skatteregler: entreprenörsskatten eller 3:12-reglerna. Regeringen Göran Persson ändrade 2005 regelverket i syfte att ”förbättra regelverkets effekter på risktagandet i näringslivet”. Därefter har reglerna reformerats ytterligare. Skatten på utdelningar och kapitalvinster har sänkts, incitament för att anställa har införts. Skattesatsen på utdelningar och kapitalvinster inom systemet har sänkts från 30 procent till dagens nivå på 20 procent. I syfte att förenkla för företagare med mindre företag har det dessutom införts en förenklingsregel med ett schablonbelopp. Vi kan nu konstatera att detta var lyckosamma reformer.

Mer än hälften av alla anställda i svenska aktiebolag återfinns i ett 3:12-företag eller i ett dotterbolag till ett sådant. Enligt SCB-statistik uppgår det totala antalet aktiebolag i Västra Götalands län till hela 90816 stycken som tillsammans har 454171 anställda (år 2019). 60 procent av dessa återfinns i 3:12­företag. Utvecklingen över tid har varit stark i länet. Sedan 2001 har 3:12­företagen blivit 47037 fler till antalet samtidigt som antalet anställda har ökat med 135498 personer, vilket motsvarar en tillväxt på 97,6 procent det vill säga nära en fördubbling. Man kan därmed konstatera att det är 3:12­företagen som drivit hela sysselsättningsökningen bland aktiebolag i Västra Götaland under dessa år.

I politiken framförs nu förslag om att försämra entreprenörsskatten. Det hävdas att skatten är för låg och anekdotiskt har enstaka yrkesgrupper pekats ut. Det visar sig dock att dessa utgör enstaka procent av fåmansföretagen. När det gäller skattenivån bör man känna till att i en jämförelse med 15 andra OECD-länder kommer inget annat land upp i de höga skattesatser som kan bli aktuella för svenska delägare i fåmansbolag. För att underlätta generationsskiften har en del länder dessutom noll eller nästan ingen skatt för kapitalvinster på aktier om de ägts en längre tid.

Redan osäkerhet kring framtida skattevillkor kan få stora effekter – företagande är ju förenat med långsiktig ovisshet. Risken är stor för att inte bara sysselsättningen skadas om entreprenörsskatten försämras, även skatteintäkterna hotas. Sedan reformerna år 2005 har utdelningarna ökat, från ca 10 till nu strax under 100 miljarder kronor per år. Som en konsekvens av detta har staten fått in uppskattningsvis nära 90 miljarder mer i skatt under perioden 2006-2019.

Alla tjänar således på goda villkor för ett bra regelverk för entreprenörskap. Därför är det viktigt att vi slår vakt om dem nu när de hotas av oförstående politiker.