Sakområden

Under en avtalsrörelse ska nya kollektivavtal förhandlas fram för en mängd medarbetare i Svenskt Näringslivs medlemsföretag. Svenskt Näringslivs roll i avtalsförhandlingarna är att som centralorganisation stödja medlemsorganisationerna i deras förhandlingsarbete.

Att företag har tillgång till medarbetare med rätt kompetens är avgörande för vår konkurrenskraft. Idag har många företag svårt att hitta rätt medarbetare samtidigt som många saknar ett jobb. Arbetsmarknaden är tudelad. Därför är det viktigt att reglerna på arbetsmarknaden underlättar företagens kompetensförsörjning och gör arbetsmarknaden mer inkluderande. Förutsättningarna för att rekrytera utländsk arbetskraft är en viktig pusselbit.

En god arbetsmiljö är en självklarhet för näringslivet. Trygga och säkra arbetsplatser där medarbetarnas kompetens och produktivitet tas till vara skapar förutsättningar för en god konkurrenskraft. Svenskt Näringsliv bevakar och påverkar i arbetsmiljöfrågor för att underlätta för medlemsföretagen att bedriva ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete. 

Arbetsrätten – reglerna för arbets- och anställningsvillkor – är grundläggande för svenskt företagande. Företagen behöver arbetsrättsliga regler som är anpassade till företagens behov, som gör det enklare att leda och fördela arbetet och mindre riskabelt att anställa. På EU-nivå är det oroväckande med EU-gemensamma regler på arbetsmarknadsområdet som utmanar ansvarsfördelningen mellan medlemsstaterna och EU:s institutioner.

Svenskt Näringsliv producerar lönestatistik på uppdrag av medlemsorganisationerna. Lönestatistiken används vid förhandlingar med fackförbunden, vid rådgivning till företagen och i företagens eget analysarbete vid den lokala lönebildningen.

Svenskt Näringslivs kollektivavtalade avtalsförsäkringar och andra trygghetsförmåner gäller alla medlemsföretag och omfattar mer än två miljoner medarbetare. Även utformningen av de allmänna socialförsäkringssystemen är av stor vikt för företagen och medarbetarna. Dessa måste vara långsiktigt hållbara och förutsägbara.

Den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen i stort ritar om kartan för hur företag gör affärer och hur samhället fungerar. Digitalisering och smart teknologi innebär nya förutsättningar och en stor förändring av ekonomi och samhälle. Möjligheterna är många när samhället klarar att omfamna förändringarna och dra nytta av nya lösningar.

Genom lagar och regler ger samhället de grundläggande förutsättningarna för att starta och driva företag. Hur reglerna utformas är avgörande för utvecklingen av konkurrenskraftiga företag. Väl utformade regler för svenska företag, i Sverige och internationellt.

Kunskapsbaserade tillgångar som patent, varumärken, upphovsrättigheter och företagshemligheter har blivit allt viktigare. I kunskapsekonomin är dessa tillgångar ofta helt avgörande för företag och därmed också för samhället i stort. Innovativa företag använder sig av immaterialrättigheter för att skydda sina innovationer och skydden är avgörande för företags vilja att investera i forskning och utveckling. Många företag har också hantering av kunskapsbaserade tillgångar som grund för sin affärsmodell, till exempel genom att de kommersialiserar innovationer via att licensiera rättigheter.

Svenskt Näringsliv värnar självregleringen på värdepappersmarknaden. En väl fungerande värdepappersmarknad förutsätter förtroende från allmänhet, placerare, politiker och företag. Svenska börsbolag har därför ett starkt intresse av att bidra till en god etik på värdepappersmarknaden. Det uppnås bäst genom att näringsliv och andra intressenter på marknaden gemensamt utformar och beslutar om regler och vad som är god sed – så kallad självreglering.

Ett samhälle där säkerheten upplevs som hotat är inte förenligt med ett gott företagsklimat. Det skapar negativa incitament för entreprenörskap och företagande genom ökad risk.

Frågor om grundläggande fri- och rättigheter som rättssäkerhet, äganderätt, näringsfrihet, egendomsskydd och utredningsväsendets kvalitet har blivit mer aktuella under senare år. I praktiken handlar det om att svensk offentlig förvaltning i allt högre grad visar en bristande respekt för det författningsmässiga skydd som svensk grundlag och EU-rätten genom rättighetsstadgan innehåller.

För näringslivet är det viktigt att den offentliga sektorns verksamheter bedrivs effektivt och med hög kvalitet. Till exempel är dagens elever morgondagens medarbetare i företagen. Den offentliga upphandlingen utgör en stor marknad för företagen och påverkar hela samhällsekonomin. Av stor betydelse är också att offentlig verksamhet inte konkurrerar otillbörligt med privata företag. Även rättssäker och effektiv tillståndsgivning är av största vikt.

Ekonomiska analyser är basen för Svenskt Näringslivs policyarbete och grunden för våra reformförslag. Genom att tydliggöra aktuella problemställningar utifrån ekonomisk analys kan vi visa på behovet av reformer och vägar framåt.

Nio av tio företag i Sverige växer inte. Detta trots att många företag både är villiga att expandera och har det ekonomiska underlaget för anställningar. Många företag uppger att institutionella hinder försvårar deras expansionsmöjligheter, såsom hög regelbörda och sjuklöneansvar.

290 kommuner och 21 länsstyrelser är ansvariga myndigheter för många lagar och regler som företagen måste följa. Tillämpningen skiljer sig åt, liksom de politiska val som görs i kommuner och regioner. Företagen upplever därför stora skillnader i förutsättningarna att driva företag mellan kommunerna.

Det är skatterna som gör att vi kan finansiera alla gemensamma åtaganden som behövs i samhället. Det är i företagen som resurserna skapas. Därför behöver Sverige skatter som gör att företag startas, utvecklas och att nya jobb skapas.

En modern och väl fungerande infrastruktur och effektiva transporter till konkurrenskraftiga priser är nödvändigt för att Sverige ska stå starkt i den internationella konkurrensen. Infrastrukturen utgör ryggraden i en modern marknadsekonomi i ständig omvandling. 

Utan handel med omvärlden stannar Sverige. Värdet av svensk export av varor och tjänster uppgår till nästan hälften av Sveriges BNP. Transparenta och tydliga regelverk, tillgängliga marknader, ambitiösa frihandelsavtal, ett effektivt handelsfrämjande och ett väl fungerande multilateralt handelssystem är förutsättningar för att svenska företag ska kunna växa.  

Handel och ekonomisk integration har lagt grunden till EU:s konkurrenskraft. EU:s medlemsländer, EU-kommissionen och Europaparlamentet bör därför sätta utvecklingen av den inre marknaden högst på dagordningen.

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation med framstående kunskapsintensiva företag och universitet i världsklass. Ett utmanande omvärldsläge med trängd frihandel och svårt säkerhetsläge ställer höga krav på forskningspolitiken. Ny forskning krävs för att ställa om till ett fossilfritt samhälle.

Resan från jordbrukssamhälle till modernt välståndssamhälle blev möjlig tack vare en öppen och välkomnade inställning till ny kunskap. Genom entreprenörskap och innovationskraft kunde denna nya kunskap bilda grund för framgångsrika företag.

Agenda 2030 med sina 17 hållbarhetsmål och klimatmål på nationell, europeisk samt global nivå förutsätter cirkulära kretslopp, optimerad energi- och resursanvändning men också stora utsläppsreduktioner. Samtidigt förväntas en starkt växande världsbefolkning kunna leva ett allt bättre liv under det kommande seklet.