Ordlista för avtalsrörelsen

A

Ackordslön är ett lönesystem i vilket ersättningen beror på resultat. Jfr. tidlön.

Ajournera är att avbryta en förhandling för att fortsätta den senare.

Allmängiltigförklaring är när staten med hjälp av lagstiftning utvidgar ett gällande kollektivavtal till att bli giltigt i hela branschen.

Allmänna anställningsvillkor är de villkor som inte gäller lönen, det vill säga arbetstid, övertid, obekväm arbetstid och annat.

Arbetsfred råder då parterna har gällande kollektivavtal och därför är förbjudna att ta till stridsåtgärder. Se fredsplikt.

Arbetsgivaravgift är de avgifter utöver lönen som arbetsgivaren enligt lag betalar för varje anställd person.

Arbetsgivarorganisation är en medlemsorganisation för arbetsgivare som förhandlar för företagen och på andra sätt driver företagens intressefrågor.

Arbetskraftskostnad är lön och övriga kostnader för arbetsgivaren som hör till anställningen och som utöver bruttolön vanligtvis innefattar arbetsgivaravgifter, försäkringsavgifter och pensionsavgifter.

Arbetsledningsrätt är arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.

Arbetslöshet är ett mått som anger andelen av de personer som befinner sig i arbetskraften som inte är sysselsatta. Mäter hur många i samhället som vill arbeta och som aktivt söker arbete men inte kan hitta jobb.

Arbetsmarknadens parter, parterna, är arbetsgivarorganisationerna och fackförbunden.

Arbetsrätt är lagar för arbetsmarknaden och innefattar lagar som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Arbetstagarorganisation är en facklig organisation.

Arbetstidsbank är ett konto där arbetstidsförkortning samlas och beräknas enligt vissa avtal. Tiden kan sedan tas ut i ledighet eller pengar.

Avtal är en juridiskt bindande överenskommelse.

Avtalsdelegation är en grupp som utses för att sköta avtalsförhandlingarna.

Avtalskrav är de krav som facken och arbetsgivarna driver i förhandlingarna.

Avtalslöst tillstånd råder då ett avtal löpt ut utan att berörda kollektivavtalsparter har enats om ett nytt avtal. Fredsplikt råder inte längre.

Avtalsperiod är den tidsperiod inom vilken kollektivavtalet gäller.

Avtalsrörelse är en förhandlingsprocess med syfte att träffa kollektivavtal om löner och arbetsvillkor mellan arbetsgivarförbund och fackförbund.

Avtalsturlista Arbetsgivare och fack kan lokalt förhandla fram en turordningslista som gör avsteg från lagen om anställningsskydd, LAS, vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

B

Balkongtillägg är kollektivavtalad lägsta semesterlön i kronor per dag, semesterlönegaranti.

Blockad är en stridsåtgärd som kan se ut på olika sätt, där vanligtvis ett fackförbund vill förhindra arbete på ett företag eller en enskild arbetsplats genom att blocka inhyrning av arbetskraft, övertidsarbete eller anställning av vikarier. Konfliktåtgärden kan också riktas mot leveranser och/eller innebära fysisk blockad med strejkvakter.

Bruttolön är den anställdes lön före skatt.

C

Central förhandling är en förhandling mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på central, nationell nivå.

Central lönebildning är när löneökningarnas storlek och i vissa fall också löneökningarnas fördelning förhandlas fram av fackförbund och arbetsgivarorganisationer på nationell nivå.

Centralorganisation, huvudorganisation, är en organisation där fackförbund eller arbetsgivarorganisationer är medlemmar och som ska tillvarata förbundsgemensamma intressen.

D

Devalvering är en sänkning av en valutas värde i förhållande till andra valutor.

Disponibel inkomst är den inkomst som löntagaren/den anställde har kvar efter skatt.

Dispositiv är den del av lagstiftningen om arbetsmarknaden som är förhandlingsbar, det vill säga att fack och arbetsgivare kan komma överens om regleringen av en arbetsrättslig fråga.

F

Fackförbund är medlemsorganisationer för arbetstagare, som driver arbetstagarnas intressefrågor relativt motparten, arbetsgivarorganisationerna eller det berörda företaget.

Fredsplikt Plikt att avstå från stridsåtgärder. Kollektivavtalet syftar till arbetsfred. Fredsplikt inträder när ett nytt kollektivavtal har tecknats. Då är det förbjudet att vidta stridsåtgärder. En stridsåtgärd som trots detta vidtas är olovlig. Förbudet mot stridsåtgärder gäller dock inte för sympatiåtgärder. En sympatistrejk eller sympatilockout kan enligt dagens lagstiftning genomföras trots att ett gällande kollektivavtal medför fredsplikt.

Förbundsavtal är ett rikstäckande kollektivavtal.

Förhandling är en överläggning mellan två eller fler parter.

Förhandlingsavtal är ett avtal som reglerar hur förhandlingarna ska gå till, exempelvis när de ska börja och hur medlare ska kopplas in. Industriavtalet är ett exempel.

Föräldralön är löneutfyllnad som regleras i kollektivavtal och betalas ut till föräldraledig.

G

Generalstrejk är en total strejk som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden.

Generellt påslag Avtalad löneökning som är lika för alla och som inte påverkas av exempelvis prestation, ansvarsnivå eller kompetens.

H

Huvudavtalet syftar på avtal som reglerar hur förhandlingar ska gå till och hur avtal ska slutas mellan parter på arbetsmarknaden. Mest känt är Saltsjöbadsavtalet.

Huvudorganisationer Svenskt Näringsliv, LO, PTK samt Saco (vars privatsektorförbund ingår i PTK). Paraplyorganisationer som samlar arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer.

Hängavtal är ett kollektivavtal som ”hänger på” ett annat avtal. Hängavtal träffas mellan en arbetsgivare och en arbetstagarorganisation (fackförbund) där arbetsgivaren förbinder sig att tillämpa branschens förbundsavtal.

I

Individgaranti är en avtalad löneökning som varje enskild individ på ett avtalsområde garanteras.

Individuell lönesättning innebär att lönen sätts utifrån den enskilde individens ansvar och prestation samt verksamhetens behov.

Individuell löneutveckling är möjligheten att påverka sin lön genom exempelvis vidareutbildning eller genom att ta ett ökat ansvar.

Industriavtalet är ett samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin som träffades 1997 första gången och som bland annat anger hur kollektivavtalsförhandlingarna ska gå till. Avtalet är normerande för övriga förhandlingar eftersom det är exportindustrin som påverkas mest av internationell konkurrens. Se Industrinormering, Lönenormering och Märket.

Industrinormering Parterna inom industrin går först ut i en avtalsrörelse och sätter ett märke för nivån på löneökningarna. Se Industriavtalet, Lönenormering och Märket.

Inflation är stegring av den allmänna prisnivån, vilket innebär att lönens köpkraft minskar.

Ingångslön är den lön som en anställd går in med i en anställning och som sedan kan utvecklas med ökad erfarenhet, utvecklad kompetens etc. Ingångslönen är ibland men inte alltid identisk med lägstalön eller minimilön som anger avtalens lägsta lönenivåer.

Inhyrning är när arbetsgivare hyr in anställda från bemanningsföretag för att kunna vara flexibla och ta order även vid arbetstoppar.

Inkomstpolitik är en politik som syftar till att hålla nere nominella löneökningar för att dämpa inflationen.

Inlåsningseffekt är när en anställd undviker att söka ett nytt jobb på grund av risken att bli sist in och därmed förlora anställningsskydd enligt lagen om anställningsskydd, LAS.

J

Jämställda löner När lönen speglar arbetstagarens prestation och betydelse för verksamheten oavsett kön.

K

Konjunkturinstitutet, KI, är en statlig myndighet som gör prognoser om samhällsekonomins utveckling och förutsättningarna för lönebildningen.

Klausul är en tilläggsbestämmelse eller undantag i ett avtal.

Kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse mellan en facklig organisation och en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund om anställningsvillkor.

Kompetens Förmåga att som anställd producera resultat. Grundas främst på utbildning, yrkeserfarenhet och personlig förmåga. Kan utvecklas exempelvis genom vidareutveckling i arbetet eller vidareutbildning.

Konflikt, arbetsmarknadskonflikt, arbetskonflikt, är när en eller flera parter på arbetsmarknaden vidtar stridsåtgärder för att driva igenom sina krav.

Konfliktdagar är förlorade arbetsdagar till följd av konflikt. Vanligt mått i internationella jämförelser av arbetsmarknadsrelationer.

Konjunktur Upp- och nedgångar i ekonomin.

Konkurrenskraft Företagets, branschens eller hela ekonomins förmåga att klara sig i konkurrensen. Påverkas negativt av höga lönekostnadsökningar eftersom företagen då behöver höja priset för att klara en högre lönekostnad. Högre priser kan innebära minskad försäljning och i förlängningen högre arbetslöshet.

Konsekvenslockout innebär att en arbetsgivare lockoutar arbetstagare som inte är uttagna i konflikt men som till följd av arbetstagarsidans stridsåtgärder förhindras att utföra sitt arbete. Se Lockout.

Köpkraft Mått på människors möjlighet att köpa varor och tjänster. Utvecklingen av köpkraften är beroende av storleken på disponibel inkomst och inflationen. Se Konkurrenskraft.

L

LAS, lagen om anställningsskydd, reglerar bland annat uppsägningstider, löner under uppsägningstiden, giltigheten av uppsägningar, tidsbegränsade anställningar, företrädesrätt vid återanställning med mera. Tillkom 1974.

Lockout är en stridsåtgärd som innebär att arbetstagare utestängs från arbetsplatsen. Det är arbetsgivarnas motvapen till strejk, men används sällan eftersom utebliven produktion skadar arbetsgivaren. Se även Konsekvens-, Spegel- och Sympatilockout.

Lokal lönebildning Lönebildningen utgår från det enskilda företaget, som har frihet att koppla lönesättningen till medarbetares prestation och till företagets verksamhet.

Lokal pott är den summa pengar som enligt det centrala avtalet ska fördelas lokalt.

Lokala förhandlingar är förhandlingar mellan fack och arbetsgivare på en enskild arbetsplats.

Låglönesatsning Fackligt krav på högre avtalade löneökningar till avtalsområden där det finns medarbetare med lägre bruttolön än ett visst belopp.

Lönebildning är den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden. Ramarna kan bestå av kollektivavtal och/eller marknadslönestatistik samt företagens eventuella belöningssystem. Bra lönebildning utgår från och stöder företagets affärs- och verksamhetsidé och tecknas ofta ner i en lönepolicy tillsammans med företagets principer för lönesättning.

Löneglidning Löneökning utöver det som kollektivavtalet anger.

Lönenormering Det kollektivavtal inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn, industrin, som fungerar som en norm för hur höga löneökningarna får bli i de övriga avtalen. Se Industriavtalet, Industrinormering och Märket.

Lönepolicy Policy som klargör sambandet mellan företagets affärsidé, mål och framgångsfaktorer och den enskilda medarbetarens lön genom att tydliggöra principer och kriterier för lönesättningen.

Lönerevision Översyn av lönerna på en arbetsplats.

Lönesamtal är ett uppföljande och framåtsyftande samtal mellan chef och medarbetare om lön och prestation.

Lönespiral Utveckling där lönerna stiger som en följd av ökade priser samtidigt som priserna ökar till följd av ökade löner. Leder till inflation.

Lönespridning Skillnaden i lön mellan de högst avlönade och de lägst avlönade.

Lönesättning Hur lönen sätts. Dels vid anställning och dels vid lönerevisionerna. Lönesättningen tecknas ofta ner i en lönepolicy.

Löneutrymme En beräknad nivå på den totala lönekostnadsökningen som samhällsekonomin klarar av med oförändrad arbetslöshet. I praktiken finns inget generellt löneutrymme eftersom företag går olika bra.

Löneutveckling Skillnaden mellan individers ingångslön och framtida lön beroende på exempelvis ökad erfarenhet.

Löneväxling En del av lönen byts mot en förmån, till exempel pension.

M

MBL, lagen om medbestämmande i arbetslivet, reglerar bland annat i vilken utsträckning parterna kan vidta stridsåtgärder. Infördes 1976.

Medarbetaravtal Gemensamt avtal som gäller både arbetare och tjänstemän på en arbetsplats.

Medling Försök att ena parter som inte kommer överens. Frivillig medling innebär att parterna själva ber om hjälp. Tvångsmedling innebär att medlare går in på eget initiativ om de bedömer att det annars kan bli konflikt.

Medlingsinstitutet, MI, är en statlig myndighet som ska medla i arbetstvister och utse medlare. MI ska också arbeta för att lönebildningen fungerar väl och ansvarar för lönestatistik.

Minimilön är den lägsta lön som enligt ett kollektivavtal kan betalas ut till en arbetstagare. Sverige har till skillnad från de flesta andra länder inga lagstadgade minimilöner.

Märket är nivån på kostnadsökningar som i en avtalsrörelse sätts av parterna inom den mest konkurrensutsatta sektorn, industrin, och som fungerar som riktmärke för samtliga sektorer på arbetsmarknaden. Se Industriavtalet, Industrinormering, Lönenormering.

N

Nettolön är den lön den anställde får ut efter skatt.

Nominell löneökning är så mycket lönerna ökar utan hänsyn till inflationen.

O

Offensiv lockout innebär att arbetsgivarsidan lockoutar arbetstagare som inte är direkt eller indirekt berörda av en strejk. Mycket ovanlig stridsåtgärd.

Olovlig stridsåtgärd är en stridsåtgärd som vidtas trots att det finns ett gällande kollektivavtal och fredsplikt råder.

Omställningsavtal Avtal om vad som ska göras för dem som förlorar jobbet vid neddragningar.

Opo Opartisk ordförande. Medlare inom Industriavtalet som går in i förhandlingarna om parterna inte kommit överens en månad innan avtalet löper ut.

P

Parter Parterna på arbetsmarknaden är arbetsgivarnas organisationer och fackförbunden. Dessa parter sköter bland annat kollektivavtalsförhandlingarna.

Pott är den summa pengar som avtalet anger för löneökningar och som sedan ska fördelas. Används på både central och lokal nivå.

Primärkonflikt är en tvist mellan två parter där stridsåtgärd används som påtryckning för att träffa ett avtal mellan parterna.

Prolongering Förlängning av avtal.

Proportionalitetsprincip innebär att stridsåtgärder och dess skadeverkningar ska stå i rimlig proportion till konfliktens syfte och omfattning.

R

Reallön Lön justerad för inflationen.

Reallöneökning När lönerna ökar mer än inflationen, vilket innebär att anställda får förstärkt köpkraft.

Relativlöneförändring Förändring av löneläget för en grupp på arbetsmarknaden i förhållande till andra grupper.

Retroaktiv lön Den avtalade nya lönenivå gäller ibland bakåt i tiden från det gamla avtalets utlöpningsdatum. Löneökningen för tiden som har gått betalas då ut som en retroaktiv lön.

Riksavtal Rikstäckande kollektivavtal.

Rörlig lön En del av lönen som ofta är kopplat till den enskilde medarbetarens, gruppens eller företagets prestation eller resultat eller till ersättningar som relaterar till när medarbetaren utfört arbetet, som till exempel skifttillägg och ersättning för så kallad obekväm arbetstid. Denna del av lönen kan variera kraftigt från månad till månad.

S

Sekundärkonflikt är en konflikt till stöd för en part på arbetsmarknaden som har den direkta konflikten, primärkonflikten. Kallas också för sympatiåtgärd.

Sifferlösa avtal är avtal där parterna inte har angett storleken på individuella löneökningar.

Sociala avgifter Lagstadgade avgifter såsom sjukförsäkringsavgift, allmän pensionsavgift, arbetsmarknadsavgift samt föräldraförsäkringsavgift. Kallas även arbetsgivaravgifter.

Spegellockout innebär att arbetsgivaren lockoutar de arbetstagare som facket har tagit ut i konflikt. Det är en neutraliseringsåtgärd som kan vidtas av arbetsgivaren då facket har varslat om stridsåtgärder och innebär ingen upptrappning av konflikten, men ger arbetsgivaren möjlighet till kontroll över konfliktprocessen.

Strandning När parterna inte kommer överens strandar förhandlingarna, det vill säga att förhandlingarna avbryts i oenighet.

Strejk är när arbetstagare vägrar att arbeta. Strejkrätten regleras i MBL. Motsvarande stridsåtgärd från arbetsgivarnas sida kallas lockout.

Stridsåtgärder är åtgärder som arbetsmarknadens parter kan ta till för att driva igenom krav under perioden när de förhandlar om nya löneavtal.

Stupstock är tvingande bestämmelser i centrala avtal som träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens.

Sympatilockout innebär att en arbetsgivarorganisation genomför en lockout för att stödja andra arbetsgivare i en pågående konflikt. Åtgärden är ovanlig. Se Lockout.

Sympatistrejk innebär att ett fackförbund genomför en strejk för att stödja andra fackförbund i en pågående konflikt, även om konflikten inte berör det egna förbundet eller arbetsgivarparten. Ett fackförbund kan också ta ut medlemmar i sympatistrejk på ett avtalsområde som inte berörs av förhandlingarna.

Särskild visstidsanställning är en tidsbegränsad anställning på maximalt ett år som kan användas utan något specifikt skäl.

T

Tidlön är en fast lön som är oberoende av hur många enheter en anställd producerar. Jfr. ackordslön.

Tillsvidareanställning är en anställning som innebär att anställningsavtalet rådet tills vidare, det vill säga att anställningen inte har något slutdatum. Kallas ibland fast anställning.

Turordning Regler i lagen om anställningsskydd, LAS, som säger vilka som ska sägas upp om det råder arbetsbrist. Grundregeln är sist in först ut.

V

Varsel är ett meddelande om stridsåtgärd. Varsel om stridsåtgärd ska lämnas till motparten och till Medlingsinstitutet senast sju dagar innan åtgärden är tänkt att träda i kraft.

Vikariat En visstidsanställning där den som vikarierar ersätter en ordinarie anställd som av någon anledning är frånvarande.

Vild strejk är en strejk som inte har godkänts av arbetstagarnas fackförbund. Detta är olagligt för arbetstagare som ingår i ett fackförbund.

Vinst Skillnaden mellan företagets intäkter och kostnader.

Visstidsanställning är en anställning som upphör ett bestämt datum, till skillnad från tillsvidareanställningen. I lagen om anställningsskydd, LAS, finns tre typer av tillfälliga anställningar: Särskild visstid, vikariat och säsongsanställning. Ger flexibilitet för företag att kunna ta order även vid tillfälliga arbetstoppar.

Y

Yrkande Avtalskrav, det vill säga de önskemål som parterna har i en avtalsförhandling.