Laglydiga arbetsgivare får höga sanktionsavgifter

Svenskt Näringsliv har, i en nyligen publicerad rapport, granskat ett stort antal fall från förvaltningsrätt och kammarrätt som handlar om tillämpningen av jämkning av sanktionsavgifter. I de fall där en medarbetare brutit mot föreskrifter och instruktioner, har domstolen inte tillmätt medarbetaransvaret särskilt stor betydelse.

– Det finns fler fall där arbetstagaren agerat på eget bevåg, trots att man har bra rutiner och ett välfungerande arbetsmiljöarbete på företaget. Vad mer kan arbetsgivaren göra?

– Det har hänt att förvaltningsrätten har tagit hänsyn till att medarbetaren agerat på eget bevåg. Men det har sedan ”rättats till” av kammarrätten, säger Anna Bergsten, jurist och expert på arbetsmiljö hos Svenskt Näringsliv.

Ett av de företag som medverkar i rapporten är Byggmästarn i Skåne, där Carin Stoeckmann är vd. Hon är även ordförande för Sveriges Byggindustrier.

– Det är för svårt att jämka sanktionsavgifter i dag. Det hör jag från många byggföretag, säger Carin Stoeckmann.

Byggmästarn i Skåne fick en sanktionsavgift för ett par år sedan. Det var ett litet jobb på två timmar där personalen skulle riva upp en golvmatta i ett privat hem.

– Personalen hade gått en kurs om asbesthantering och visste att enligt arbetsmiljöplanen måste man alltid avbryta jobbet om man misstänker asbest och göra en analys först. Så de hade både utbildning och regelverket klart för sig. Först i efterhand kom de på att det kunde ha varit asbest i mattan. För det fick vi en sanktionsavgift på 50 000. Jag undrar vad vi skulle ha gjort annorlunda? Jag kan ju inte följa med personalen ut till varje litet avrop och kolla så att alla följer arbetsmiljöplanen och våra rutiner.

Bilden delas av Samuel Hugosson, HR-utvecklare på Systembolaget.

– Jag tycker att Svenskt Näringslivs rapport är bra och det är intressant att få det här helikopterperspektivet på hur sanktionsavgifterna tillämpas. Det visar att vi inte är ensamma om våra erfarenheter. Systembolaget har hög svansföring när det gäller arbetsmiljön och jag tror att vi också har gott anseende. Det blir lite knepigt när vi får en sanktionsavgift på 300 000 kronor för att vi inte har skrivit rätt formulering i en mall. Vi hade kunnat lägga de pengarna på att förbättra arbetsmiljön.

Precis som Carin Stoeckmann frågar sig Samuel Hugosson hur långt arbetsgivarens ansvar ska sträcka sig.

– Det går inte att övervaka alla medarbetare i detalj utan att också skapa en sämre psykosocial arbetsmiljö och det vill vi inte. Som arbetsgivare kan du följa alla regler och bestämmelser men det går inte att säkerställa till hundra procent att en medarbetare aldrig bryter mot något. Här kanske Arbetsmiljöverket och de rättsliga instanserna kan fundera på tolkningen? Hur ska man tillämpa sanktionsavgifter i de fall där man kan visa att arbetsgivaren har gjort allt som lagen kräver?

För att få mer effektiva och rättssäkra sanktionssystem har Svenskt Näringsliv flera förslag, bland annat:

1. Att rättstillämpningen i ansvarsfrågan ses över.

– Vi tycker att rättsliga instanser behöver beakta det lagstiftade medarbetaransvaret i större utsträckning än vad man gör i dag, säger Amelie Berg, jurist och arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.

2. Att Statskontoret får ett regeringsuppdrag att genomföra en effektutvärdering av reformen från 2014.

3. Att göra ändringar i det befintliga systemet för sanktionsavgifter.

– Här vill vi bland annat se ändringar i beräkningsgrunderna och vissa bestämmelser som är väldigt svårtolkade, säger Amelie Berg.

Hon betonar att Svenskt Näringsliv inte är emot sanktionsavgifter.

– Vi vill absolut inte plocka bort arbetsgivaransvaret eller sanktionerna, däremot vill vi ha ett system som fungerar effektivt och rättssäkert för våra medlemsföretag.