”Det behövs bättre balans i konfliktreglerna”

LO varnar för att det inte blir någon samordning mellan deras medlemsförbund inför Avtal 2017. Hur reagerar du på det och vad anser du att ännu en misslyckad LO-samordning får för konsekvenser?

– Det är ju väldigt olyckligt och vi kan inte acceptera en situation som på 1980-talet, med urartade avtalsrörelser där lönerna utvecklas utom kontroll. Det är farligt eftersom det hindrar svenska företag från att konkurrera på en global marknad, vilket hotar både jobb och tillväxt.

Varför har facken så svårt att enas?

– Det har skett en radikalisering inom LO-kollektivet. Ett tydligt exempel på det är 6F. Det finns starka vänsterpopulistiska strömningar i världen och den tendensen har tagit sig in i fackföreningsrörelsen. Det är en utveckling som hotar hela den svenska modellen.

Du har sagt att det vilar ett tungt ansvar på arbetsmarknadens parter att fler i utanförskap får tillträde till svensk arbetsmarknad, annars krävs att politikerna agerar genom lagstiftning. Skulle du vilja utveckla ditt resonemang?

– Den svenska modellen, som jag i grund och botten tror på, bygger på att parterna har stor frihet, men med frihet följer också ett stort ansvar. När vi ser att de fackliga parterna inom hemmamarknadsförbunden i 6F inte tar ansvar för konfliktregler, sympatiåtgärder och lönebildning, eller tar hänsyn till de som står utanför arbetsmarknaden, så ökar det trycket på politikerna att lösa problemen.

Liberalerna kritiserar inte minst dagens konfliktregler och vill bland annat införa en proportionalitetsprincip samt förlänga tiden mellan varsel och stridsåtgärd. Vilka fler reformer vill ni se på konfliktregelområdet och varför behöver dagens regelverk förändras?

– Skulle man genomföra de här två förändringarna skulle det vara en stor förbättring för en modern arbetsmarknad. Reformerna behövs eftersom svenska företag verkar på en global marknad där man behöver leverera produkter precis när kunden efterfrågar dem – då kan svåra konflikter och sympatiåtgärder få stora konsekvenser för svensk tillväxt och konkurrenskraft.

Så vilka huvudsakliga utmaningar har den svenska modellen och hur skulle den behöva reformeras?

– Det önskade läget för svensk arbetsmarknad kan delas in i tre komponenter: För det första behövs ett mer konkurrenskraftigt företagsklimat så att såväl människor som företag får det bättre. För det andra behövs bättre balans i konfliktreglerna så att mindre företag kan växa och anställa. För det tredje behövs fler enkla jobb så att arbetsmarknaden öppnas upp för fler människor, avslutar Mats Persson.