Så kan Sverige återta ledarpositionen i den digitala ekonomin
Sverige har alla förutsättningar att ligga i digitaliseringens framkant, men då måste regeringens nya strategi bana väg för en väl fungerande digital infrastruktur, skriver Carola Ekblad, expert, digital policy. Hon pekar ut sex centrala åtgärder.
Hur mycket data vi än har, hur många datakällor som än kopplas ihop och hur avancerade analysverktyg och tekniker vi än utvecklar så behöver digital infrastruktur ha förmågan att transportera alla dessa data.
Sverige har under 1990 talet och en bit in på 2000-talet haft en världsledande position inom digital infrastruktur. Den berömda pc-reformen och insatspaket för bredband brukar nämnas som skäl till detta. Sverige var också tidig att avreglera telekommarknaden. Nya affärsidéer från innovativa entreprenörer och tillgängligt riskkapital kunde därmed bidra till en marknad präglad av konkurrens och dynamik. Dessa nya riskvilliga aktörer hade dessutom en förmåga att utnyttja den nya tekniken till att utveckla tjänster som svenska hushåll och företag verkligen efterfrågade. Att det gick så fort i Sverige relativt många andra länder berodde på en välutbildad och teknikintresserad befolkning.
Sverige är inte längre världsledande. Utvecklingen av uppkoppling har avtagit och Sverige fortsätter att släpa efter när det gäller 5G-täckning.
Sverige är inte längre världsledande. Utvecklingen av uppkoppling har avtagit och Sverige fortsätter att släpa efter när det gäller 5G-täckning. Offentlig sektor måste öka användningen av mer avancerade digitala tekniker och vi har en utmaning i att möta industrins höga efterfrågan på IKT-specialister. Detta är oroande, inte bara för telekomsektorn utan för i princip alla sektorer. Utvecklingen av svensk konkurrenskraft och det svenska näringslivet är helt beroende av hur Sverige lyckas i utvecklingen och användningen av digital infrastruktur.
Vad som behöver åstadkommas har diskuterats inte minst i regeringens pågående arbetet med en ny svensk digitaliseringsstrategi. Svenskt Näringslivs medskick till det arbetet finns samlat i skriften Digitalisering och AI-användning och bland förslagen ingår ett kapitel med konkreta åtgärder för förbättrad digital infrastruktur.
EU-kommissionen lyfter Sverige som mycket viktiga för hela Europas digitala utveckling och för att uppnå EU:s mål för det digitala decenniet. Sverige har alla förutsättningar att kunna ha en framstående position i den digitala industrin, både i EU och i övriga världen. En sådan position förutsätter dock att regeringen, tillsammans med marknadskrafterna, bidrar till att skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt.
Sex centrala områden att adressera
Sverige som ledare och föregångare (frontrunner)
Sverige behöver en aktiv regeringspolitik för att vända den negativa utvecklingstrenden där vi tappar position. Sverige har alla förutsättningar att anta den förväntade rollen som frontrunner och bidra stort till att uppnå målen i EU:s Digital Decade. Som en frontrunner ska Sverige jämföra sig med andra ledande länder och sätta mål i paritet med dem och inte nödvändigtvis i linje med ett EUs. Mål behövs för både utveckling och användning av såväl digital infrastruktur som för övriga digitala resurser. Att Sverige ska vara en utvecklingsmiljö och testmarknad för dessa resurser bör vara ett mål för sig.
Fri marknad och de-fragmentering
Den svenska marknaden för fast digital infrastruktur består av ca 200 nätägare. Merparten av dessa aktörer utgörs av offentligt ägda aktörer som bedriver affärsverksamhet i konkurrens med privata aktörer. Förutom att det stora antalet offentliga aktörer tränger undan privata investeringar har det gjort den svenska marknaden till den mest fragmenterade i EU. De offentligas närvaro påverkar två viktiga förutsättningar negativt: skalfördelar och effektiv konkurrens. Med tanke på de investeringar som behöver göras i Sverige bör regeringen tydliggöra rollerna mellan det offentliga och det privata.
Mål för konnektivitet
En hög ambition och målsättning i den kommande digitaliseringsstrategin måste följas av en lika hög ambition i genomförandet. Kvalitativa mål kan fungera men kvantifierade mål kan bidra till fokus på det som är kortsiktigt viktigt. Det nuvarande stora fokus på hushåll och fiberaccesser bör tonas ner och de behov som näringsliv och industri har behöver lyftas fram i målen. De trådlösa digitala infrastrukturerna behöver vara mer i fokus, t.ex. en tydlig målsättning för såväl 5G-relaterad utveckling som en tidig svensk positionering inom 6G. Även målsättning kring andra viktiga tekniska utvecklingssteg och digitala resurser behöver tas med.
Snabba teknikskiften
I länder som både är snabba med att introducera nya teknikgenerationer och fasa ut de gamla når den allra senaste teknikgenerationen betydligt högre användande jämfört med de länder som är mindre offensiva. Sverige behöver vara snabba med att löpande implementera ny teknik för digital infrastruktur och tillgängliggöra den för utveckling av nya tjänster. Att utveckla ny teknik och samtidigt hålla kvar vid gammal teknik är kostsamt och minskar den positiva effekten av den nya tekniken. Utfasning av gammal teknik bör därför påskyndas, men den måste föregås av en konsekvensanalys för industrin och konsumentprodukter på marknaden.
Relevant reglering
Det måste bli lättare för telekomföretag att använda ny teknik, skala upp och locka till sig nya investerare. Ett väsentligt hinder på vägen är krångliga regler som orsakar onödiga administrativa förseningar och kostnader för företag som försöker utöka sina nätverk eller införa ny teknik.
Den tunga regelbördan för telekomsektorn drabbar både marknadsaktörer och myndigheter. Fungerande konkurrens, stimulerande teknikskiften och innovation kan åstadkommas genom andra verktyg än nuvarande regleringsbörda. Målet bör vara en reglering avgränsad till faktiska marknadsmisslyckanden och som tydliggör de offentliga aktörernas roll. Nivån för när förhandsreglering (ex-ante) ska tillämpas bör vara högre än idag och Sverige bör skyndsamt sträva mot reglering först efter faktiskt utfall (ex-post).
Säkerhet
Attackerna på Sveriges digitala infrastrukturer har ökat högst väsentligt, särskilt från statsaktörer så kallad APT (Advanced Persistent Threat). De säkerhetsnivåer som nu behöver införas handlar om Sveriges digitala försvar på nationell nivå, endast delar av detta kan anses vara affärsmässigt motiverade. Övriga delar ska rimligen betalas av det offentliga. Sverige behöver se över upplägget för landets digitala försvar med målet att ta fram en tydligare plan och finansiering för hur det offentliga ska bidra till skyddet av Sveriges publikt tillgängliga infrastrukturer och därigenom skyddas mot APT:ers cyberkrigföring.
Svenskt Näringslivs åtgärdsförslag i korthet
- Sverige bör jämföra sig med andra ledande länder och sätta egna nationella mål för både utveckling och användning av digital infrastruktur.
- Regeringen behöver tydliggöra och renodla rollerna för det offentliga och det privata inför kommande investeringar i ny teknik och nätutveckling. Detta ger skalfördelar för företag och en effektiv konkurrens på lika villkor.
- Skapa en tydlig målsättning för 5G-relaterad utveckling och en tidig svensk positionering inom 6G.
- Påskynda utfasning av gammal teknik, men det måste föregås av en konsekvensanalys för industrin och konsumentprodukter på marknaden.
- Minska den nuvarande regleringsbördan och reglera endast om faktiska marknadsmisslyckanden kan visas. Den svenska marknaden för digital infrastruktur är överreglerad med en sektorsspecifik lagstiftning som till stora delar är obsolet för Sverige.1
- Företag behöver generellt göra mer för att öka det egna skyddet mot säkerhetsincidenter. Samtidigt behöver staten i ökad omfattning ta ansvar för att varna och hjälpa näringslivet med underrättelseinformation och åtgärder för incidenthantering samt återställande av säkerheten
1 Lag (2022:482) om elektronisk kommunikation
DU KANSKE OCKSÅ VILL LÄSA
