Det ekonomiska läget – November 2015
Svensk ekonomi återhämtar sig nu gradvis efter en utdragen lågkonjunktur. BNP-gapet har varit negativt under flera år och arbetslösheten har varit högre än jämviktsarbetslösheten.
I Svenskt Näringslivs konjunkturprognos förväntas tillväxten bli 3,3 och 3,2 procent 2015 respektive 2016. Till största delen drivs utvecklingen fortfarande av inhemsk efterfrågan som bland annat gynnas av en mycket expansiv penningpolitik under hela prognosperioden. Starkare utveckling i Europa leder också till ökad exporttillväxt. Det återstår dock stor osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen. Det finns en klar nedåtrisk för tillväxtekonomierna, företagen i Svenskt Näringslivs företagarpanel har blivit mer negativa. Den ekonomiska osäkerheten bidrar till att hålla igen hushållens konsumtion och sparkvoten förblir på historiskt höga nivåer.
Under lång tid har svensk konkurrenskraft försämrats och Sverige har tappat marknadsandelar. Dessa förväntas inte återtas under prognosperioden. Jämfört med tidigare konjunkturåterhämtningar bidrar utrikeshandeln därför mindre till svensk tillväxt. Rapporten innehåller en fördjupningsruta om hur relativt stora ökningar i svenska arbetskostnader har försämrat svensk konkurrenskraft.
Trots en förhållandevis god konjunktur biter arbetslösheten sig fast på höga nivåer. Detta beror på strukturella problem på den svenska arbetsmarknaden. Regeringens budget ger cirka 25 000 färre jobb 2019.
Arbetslösheten är som bekant ojämnt fördelad mellan län samtidigt som det finns många lediga jobb i län med hög arbetslöshet. En förklaring till detta kan vara att de lediga jobben inte matchar de arbetslösas kompetens. Rapporten innehåller en fördjupande del som visar att län med hög arbetslöshet karaktäriseras av ett stort jobbunderskott för personer som saknar gymnasieutbildning.
