De senaste åren har varit svåra för många företag. Pandemin innebar mycket osäkra framtidsutsikter och påverkade hela näringslivet i grunden. Vissa företag tvingades lägga ner, medan andra fick tillfälliga skatteanstånd för att kunna övervintra den svåraste tiden. Ganska snart efter att omsättning och tillväxt började återhämta sig under 2021 drabbades företagen av nästa kris – kostnadskrisen. Stämningsläget bland både hushåll och företag sjönk snabbt och arbetsmarknaden försvagades. Under fjolåret ökade konkurserna till de högsta nivåerna sedan slutet på 1990-talskrisen.
Nedgångarna i och med pandemin och kostnadskrisen syns tydligt i Svenskt Näringslivs företagarpanel. Där ställs återkommande frågor till medlemsföretagen om synen på konjunkturen, både i termer av nulägesbeskrivning och om företagens framtidsutsikter. Med utgångspunkt i enkätsvaren från företagarpanelen tas Näringslivsindikatorn fram. Den ger en sammanfattad bild av företagens uppfattning av konjunkturläget.
Den uppåtgående trenden med ett förbättrat stämningsläge som syntes under stora delar av 2024 har de senaste kvartalen brutits. Sedan slutet av förra året har Näringslivsindikatorn endast ökat marginellt. För Sverige som helhet ligger nu indikatorn på 93,8 vilket är svagare än normalt. Det är tydligt att företagen upplever att den nuvarande lågkonjunkturen har varit långvarig, längre än både finanskrisen och pandemin. Sammantaget blickar nu företagen tillbaka på drygt tio svaga kvartal.