Kortare arbetstid ger stora produktionsbortfall – ”Svenskarna jobbar redan lite”

Mellan två och fyra procent per år. Så mycket skulle BNP sänkas i Sverige om normalarbetstiden kortades från 40 till 38 timmar per vecka, enligt en färsk rapport från Konjunkturinstitutet. Forskningen visar inte heller på några betydande positiva effekter på sysselsättningen av kortare arbetstid, enligt Jonas Kolsrud, universitetslektor vid Linnéuniversitetet, som är den som har skrivit rapporten. ”Det ser inte ut att finnas någon större ’dela på jobben’-effekt av kortare arbetstid”, säger han i en kommentar.

I rapporten framgår även att merparten av kostnaden för högre timlöner skulle vältras över på konsumenterna i form av högre priser om arbetstiden kortades med bibehållen månadslön. Det innebär att reallönerna skulle minska till följd av högre inflation. Löntagarnas köpkraft skulle alltså inte alls förbli bibehållen, även om arbetstiden skulle kortas med bibehållen lön.

– Det är uppenbart att en lagstadgad arbetstidsförkortning skulle leda till betydande produktionsbortfall, göra alla svenskar fattigare och Sverige till ett fattigare land. Att så är fallet tydliggörs nu av Konjunkturinstitutets nya rapport, säger Petter Danielsson, ekonom.

Sammantaget ligger Konjunkturinstitutets slutsatser väldigt nära dem som Svenskt Näringsliv presenterade tidigare i år i en rapport om de samhällsekonomiska kostnaderna av arbetstidsförkortning.

Svenskarna jobbar redan lite

Även Statistiska Centralbyrån (SCB) har nyligen presenterat en rapport om arbetstidsfrågan. Den beskriver hur mycket anställda i Sverige arbetar och vill arbeta, med utgångspunkt i arbetskraftsundersökningarna (AKU).

– Den faktiska arbetstiden uppgick till 31,9 timmar per vecka för heltidsanställda under 2023, enligt rapporten. Motsvarande var 29,8 timmar per vecka för samtliga anställda. Svenskarna jobbar alltså redan relativt lite och bilden som ibland målas upp av lång veckoarbetstid i Sverige är alltså missvisande, säger Robert Tenselius, ekonom.

Skillnaden mellan faktisk och överenskommen arbetstid beror främst på av olika typer av frånvaro som semesterdagar, röda dagar, föräldraledighet och så vidare. När hänsyn tas även till frånvaron är det tydligt att arbetstiden redan är relativt kort i Sverige, förklarar ekonomerna.

Det kan dock nämnas att även uppgifterna i SCB:s nya rapport sannolikt är en överskattning av den faktiska veckoarbetstiden. Detta eftersom AKU är en intervjuundersökning och de som svarar tenderar att överskatta sin arbetstid. Enligt SCB:s registerbaserade statistik för anställningar ”ANST” var arbetstiden drygt 27 timmar per vecka i genomsnitt under 2023, enligt Robert Tenselius.

Kortare arbetstid i Sverige än för EU-genomsnittet

I den nya rapporten från SCB finns även en jämförelse av faktisk veckoarbetstid för EU-länderna. Där konstateras att arbetstiden i Sverige är kortare än för EU-genomsnittet, men längre än i våra nordiska grannländer.

Sverige sticker alltså inte ut med ovanligt lång arbetstid i jämförelsen med EU-länderna i SCB:s nya rapport. Dessutom överskattas arbetstiden i Sverige i jämförelsen eftersom den bortser ifrån personer som är frånvarande hela veckan på grund av exempelvis sjukdom, semester eller föräldraledighet. Enligt annan statistik från Eurostat ligger Sverige i topp inom EU när det kommer till frånvaro från arbetet.

Veckoarbetstiden ger alltså inte hela bilden, menar Petter Danielsson.

– En mer rättvis jämförelse av hur många timmar svenskarna faktiskt jobbar i relation till i andra länder, behöver ta hänsyn till alla svenskar som är borta drygt ett år på föräldraledighet eller har sex veckors semester eller har längre sjukperioder. Därmed är det bättre att titta på årsarbetstiden, säger han.

OECD:s uppgifter om genomsnittligt årlig arbetad tid, är den kanske oftast använda källan vid analys av arbetstid internationellt. Enligt den är det bara fyra länder i OECD som har en kortare årsarbetstid än i Sverige. Alla dessa länder har utöver det en högre andel deltidsarbetande. Det är med andra ord inte andelen deltid som bidrar till den låga siffran för Sverige – utan främst olika typer av frånvaro.

Arbetstidsförkortning – inte så populärt om lönen minskas i motsvarande grad

SCB:s rapport visar också att bara 11,4 procent vill minska sin arbetstid om det även innebär att deras lön minskar i motsvarande grad.

– Det indikerar att arbetstidsförkortning antagligen hade varit betydligt mindre populärt om allmänheten i högre grad förstod att en generell arbetstidsförkortning även skulle innebära en generell produktionsminskning och därmed en försämring av de reala inkomsterna, oavsett om den sker med eller utan bibehållen lön, säger Robert Tenselius.