Svenskt Näringsliv har under ett par års tid haft ett pågående projekt om produktiviteten i Sverige. Ett antal externa ekonomer har skrivit delrapporter och dessa har behandlats på workshops. Nu har våra egna ekonomer skrivit en sammanfattningsrapport, där vi själva står för slutsatserna.
Produktivitet är avgörande för ett lands välstånd. På lång sikt är det produktivitetsutvecklingen som styr BNP per capita. Även på kortare sikt är produktiviteten viktig eftersom den påverkar kostnaderna för exportindustrin och därmed ett lands konkurrensförmåga på den globala marknaden. En rörlig växelkurs kan inte förväntas kompensera fullt ut för stigande enhetsarbetskostnader.
Under de senaste decennierna har den svenska produktivitetsutvecklingen fluktuerat. Efter en lång period av god utveckling föll den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen vid mitten av 1970-talet. Efter 1990-talskrisen tog utvecklingen ny fart och var god fram till 2007. Efter detta har utvecklingen varit mycket svag – i princip har produktiviteten inte ökat alls sedan dess.
En viktig orsak till att produktiviteten ökade efter 1990-talskrisen är de omfattande reformer som då genomfördes. Det handlar bland annat om det nya finanspolitiska ramverket, den nya penningpolitiska regimen, skattereformen, EU-medlemskapet och avregleringar. Den svaga utvecklingen efter 2007 förklaras till del av finanskrisen. Men fallet i produktivitet kom innan finanskrisen och utvecklingen i Sverige har dessutom varit svagare än i många andra länder. En viktig förklaring till den låga produktivitetsutvecklingen är att investeringstakten har varit låg, något som i sin tur kan härledas till låg reformtakt i ekonomin.
Avgörande för produktivitetens utveckling är investeringar, inte minst immateriella investeringar som blivit allt viktigare. En annan viktig faktor är väl fungerande marknader där lågproduktiva företag slås ut och ersätts med nya mer produktiva.
För att återigen höja produktivitetsutvecklingen i den svenska ekonomin krävs reformer inriktade på att underlätta investeringar och marknadsdynamik. I en global värld som förändras snabbt måste reformtempot hållas uppe