Skattehöjningar döms ut för att finansiera försvaret – ”Direkt tillväxthämmande”

Lån på 300 miljarder kronor till och med 2035. Så ser regeringens plan ut för att rusta upp försvaret. Målet är att Sverige år 2035 ska ha byggt upp en försvarssatsning som motsvarar 3,5 procent av BNP, en nivå som beräknas ligga i linje med Natos framtida krav på medlemsländerna.

– Detta blir den största upprustningen sedan kalla kriget, sa statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff i samband med att satsningen presenterades.

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om behovet av att låna pengar, och de hoppas på att kunna göra en bred och långsiktig överenskommelse med oppositionen. Nu väntar förhandlingar mellan de politiska partierna och förhoppningen är enligt SVT Nyheter att det ska finnas en klar överenskommelse att presentera framåt hösten.

”Rimligt att framtiden också är med och finansierar”

Både Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, och Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom, anser att det är ett klokt beslut att låna pengar till den initiala upprustningen. De pekar båda på att Sveriges låga statsskuld möjliggör att vi kan ta lån till låga räntor, och att även ett lån på en så stor summa som 300 miljarder därmed inte behöver påverka Sveriges statsskuld i någon större omfattning.

– Vi har en styrkeposition mot nästan alla andra av våra konkurrentländer till följd av att vi har så goda statsfinanser. Och det möjliggör en uppbyggnad av försvaret utan att vi ska behöva höja skatter och liknande. Men vi behöver ha fokus på att få fart på tillväxten för den har varit på tok för låg de senaste åren, säger Sven-Olov Daunfeldt.

– Det går att motivera lån i det här fallet eftersom kapacitetsuppbyggnaden nu inte bara är en fråga för folket här idag utan faktiskt också för framtida generationer och deras försvarskapacitet. Så det är faktiskt rimligt att framtiden också är med och finansierar den här uppbyggnaden som nu måste ske snabbt, tillägger Daniel Waldenström.

”Ett sluttande plan”

Han ställer sig dock kritisk till att lånefinansiera löpande utgifter, ett område där han bakar in ”det mesta av de offentliga åtaganden vi har”. Att ha som långsiktig plan att kringgå det finanspolitiska ramverket och fortsätta ta lån för att finansiera fasta kostnader skulle innebära att Sverige på sikt fick en sämre kreditvärdighet. Som en följd av det skulle det bli dyrare att låna samtidigt som konsekvenserna av en eventuell kris skulle bli betydligt tuffare om statsskulden var avsevärt högre.

– Det är ett sluttande plan att klistra på epitetet ”investering” för att kunna låna och på så sätt slippa den här politiska prioriteringsutmaningen, sammanfattar Daniel Waldenström.

Och det är just kring de löpande utgifterna som den stora utmaningen finns. När de 300 miljarderna väl är lånade och försvaret har rustats upp, väntar förstås en årlig drift av ett försvar som - om allt går enligt plan - kommer att vara betydligt större och därmed dyrare än i dag. Med permanent höjda utgifter måste det alltså tillkomma nya pengar.

Tillväxt på 2,5 procent ger 80 miljarder extra

Sven-Olov Daunfeldt menar att det finns fyra olika alternativ för att hantera den situationen. De alternativen är ökade skatter, omprioriteringar i statens utgifter, fortsatta lån och det som han redan har varit inne på: Ökad tillväxt.

– Det är de fyra du har att jobba med. Och det är klart att tillväxt är det av alternativen som har så många andra positiva effekter på hela samhället. Så det är ju gärna den vägen man vill gå.

Svenskt Näringsliv föreslog nyligen att staten skulle införa ett tillväxtmål på 2,5 procent om året fram till 2035. Med en sådan utveckling skulle bara tillväxten i sig resultera i 80 miljarder extra att lägga på försvaret, enligt Sven-Olov Daunfeldt.

– Det tycker jag visar att tillväxt är vårt bästa försvar. Det skapar trygghet och det genererar resurser över tid. De resurserna ökar ju dessutom exponentiellt över tid på grund av ränta på ränta-effekter. Och eftersom bruttonationalprodukten ökar så ökar dessutom inte statsskulden, vi mäter ju statsskulden som andel av BNP.

Men hur ska man få fart på tillväxten? Det har ju visat sig inte vara det lättaste alla gånger.

– Jag brukar säga att för att få fart på tillväxten till de nivåer vi pratar om, då måste hela politiken vara inriktad på det. Och då behöver man göra jättemånga olika saker. Vissa delar kostar inte ens några pengar.

Sven-Olov Daunfeldt menar att Sverige behöver attrahera dels investeringar, dels forskare och människor med kvalificerade yrkeskunskaper inom en rad olika områden. För att lyckas med det krävs en palett av åtgärder, som enklare tillståndsprocesser, minskad byråkrati, en stabil elförsörjning, sänkta skatter på företagande och fler incitament för att arbeta, förklarar han.

– I en väldigt osäker omvärld så behöver Sverige bli den lugna hamnen där det inte stormar. En plats där man har en förutsägbar politik som är bra för företag och därför får företag och individer att vilja komma till Sverige och etablera sig här och lägga sina investeringar här. Det är det som kommer driva tillväxten.

Även Daniel Waldenström ser att tillväxt är den överlägset bästa vägen framåt. Han påpekar att det är just det faktum att Sverige är ett rikt land som möjliggjort allt från stödet till Ukraina till att bygga upp en stark välfärd.

– Den bästa lösningen är att Sverige, vid sidan av att vi nu fokuserar på att bygga upp kapital i beredskapsförmåga, också fokuserar på att tjäna mer pengar. Att vi blir bättre på att producera tjänster och i viss mån varor som andra vill ha, som ger oss inkomster, alltså tillväxt. Det är de inkomsterna som ger jobb och faktiskt även de resurser i skatt som krävs för att finansiera ett framtida försvar. Jag skulle nästan säga att det är den överlägset viktigaste finansieringskällan, vår intjäning som en konkurrenskraftig ekonomi.

Men han ser också framför sig att staten kommer att behöva prioritera i de offentliga utgifterna för att frigöra medel till försvaret.

– Vi har redan i dag 2 600 miljarder i skatteintäkter till offentlig sektor varje år. 2 600 miljarder som faktiskt skulle kunna användas till den här beredskapen och ett försvar som faktiskt alla gynnas av och alla behöver.

Plötsligt låter inte 300 miljarder så mycket.

– Exakt. Det här är alltså 300 miljarder över tio år. Ungefär 30 miljarder per år. Kontra 2 600 miljarder varje år. Så pengarna finns på något sätt redan på plats om vi vill. Utmaningen är att det kommer att kräva att vi flyttar om en del resurser från områden till försvaret, säger Daniel Waldenström, och fortsätter:

– Det är där den politiska utmaningen kommer in. Att kunna förklara och försvara den typen av åtgärder. Hur ska vi motivera människor att uppoffra sitt välstånd här och nu till det allmännas bästa? Och hur ska det ske? Det är en politisk fråga.

Sven-Olov Daunfeldt är inne på samma linje.

– Det blir ofta så att vi i Sverige tittar väldigt mycket just på hur vi ska få ökade skatteintäkter. Men ett annat sätt är att titta på de offentliga utgifterna och se hur vi kan effektivisera stat, kommun och region. Det finns stora möjligheter att genomföra besparingar i Sverige på de offentliga utgifterna. Det är väldigt sällan någon regering lyckas med det, men där finns ju en stor potential.

Om tillväxt, omprioriteringar och inledningsvis även lån alltså får grönt ljus av Daniel Waldenström och Sven-Olov Daunfeldt, ser det sämre ut för alternativ nummer fyra – det vill säga höjda skatter.

Tvärt om skulle en sådan lösning förvärra problemen, menar de.

– Skattehöjningar är verkligen ett dåligt sätt att finansiera försvarsutgifter med. De tenderar att vara direkt tillväxthämmande oavsett vilken inkomstgrupp som drabbas. Och det gör ju att det är ett synnerligen dåligt verktyg i det här läget när vi behöver få fart på tillväxten. Så det ska man ju verkligen försöka undvika, säger Sven-Olov Daunfeldt.

– Problemet är att skatterna i Sverige redan är höga. Vi ligger i topp 10 i världen när det gäller skatter. När det gäller skatt på utbildad arbetskraft och de som jobbar länge och hårt ligger vi högst i världen. Så att ytterligare höja skatt riskerar att minska den här viktiga tillväxten som kommer att vara den avgörande finansieringskällan på sikt, instämmer Daniel Waldenström.

När de här frågorna diskuteras måste politiken vara tydlig med vilka utmaningar och uppoffringar som väntar, tycker han.

Vad tänker du om att en del politiker redan nu tycker att skatter ska höjas i syfte att finansiera en stärkt beredskap?

– Jag tänker att man kan diskutera även den typen av politiska åtgärder. Låt oss dock vara tydliga. Vad är det för skatter man nu pratar om? Vilka skatter vill man höja?

Han vänder sig mot begrepp som ”beredskapsskatt” och ”skatt på rika”, som har cirkulerat i debatten hittills.

– Det här är en del i det politiska spelet. Och tyvärr, vissa politikers svaghet när det gäller att vara tydliga med vilka som kommer att påverkas negativt av deras politik. De vill ogärna prata om det. Och därför pratar man i generella termer om beredskapsskatt, men inte vem som ska betala den. Låt oss tala om exakt vilken sorts skatt vi pratar om. Är det skatt på arbete? Alltså löntagare som betalar bland de högsta skatterna i världen redan, ska vi höja deras skatt ännu mer? Är det det som är tanken? Jag har ännu inte sett några konkreta förslag på bordet.

Utan tillväxt – ett fattigare Sverige

Från regeringens sida är det dock tillväxten som står i fokus för den långsiktiga finansieringen av försvaret. ”Om vi ska klara välfärden och att utöka de militära förbanden måste vi få tillväxt i ekonomin”, skrev till exempel energi-och näringsminister Ebba Busch (KD) nyligen i ett debattinlägg i Dagens Nyheter.

Men vad händer om vi inte lyckas få tillväxt i ekonomin?

– Då får vi dra ner på saker och helt enkelt rätta munnen efter matsäcken, säger Daniel Waldenström, och jämför med en ansträngd hushållsekonomi:

– Vi kommer att få dra in på en del roliga saker och kanske sälja av det vi äger. Det är precis som om du har en för dyr bil. Du kanske får sälja den och börja åka buss eller cykla i stället. Eller om du bor för stort och dyrt, då får du flytta till något mindre.

Om inte tillväxten ökar kommer Sverige som land alltså med andra ord att sakta men säkert bli allt fattigare. Och då blir det allt svårare att finansiera vare sig försvar eller välfärd.

– Om vi inte kan leverera tillväxt så kommer vi att antingen att få acceptera en betydligt snabbare ökad statsskuld, eller så kanske man tvingas genomföra väldigt stora nedskärningar av de offentliga utgifterna eller olika skattehöjningar, och det sistnämnda är ju som sagt direkt tillväxthämmande. Så det är ju det som är så olyckligt, avslutar Sven-Olov Daunfeldt.