Sverige behöver ett nytt konkret tillväxtmål

Svenska företag vill växa. Men de gör det inte. I en undersökning genomförd av Svenskt Näringsliv uppger åtta av tio företag att de vill anställa fler. Men bara ett av tio företag gör det. Mer än vartannat företag kan inte växa därför att de inte hittar personal. Samtidigt är arbetslösheten alldeles för hög.

Konsekvenserna blir ett land där resurserna växer långsammare. Vi blir relativt fattigare, otryggare och ofriare. Inget samhälle har råd att inte ta tillvara sitt näringslivs vilja till utveckling.

Ekonomisk tillväxt är helt avgörande för vår framtid.

I det mycket långa perspektivet var det arbete, företagande och investeringar som tog Sverige från att för 150 år sedan vara ett av Europas fattigaste länder till att hundra år senare vara ett av världens rikaste.

I det lite kortare perspektivet innebar stagnationen under 1970- och 1980-talet liten eller ingen förbättring av inkomster och levnadsstandard för den svenska befolkningen. Det ska sättas i kontrast till de två decennierna efter 1990 som gav god reallöneutveckling och bättre ekonomiska förutsättningar på bredden av svenska hushåll.

Förmågan till ekonomisk tillväxt formar ett land.

Svensk ekonomi har under de senaste åren stått och stampat med låg tillväxt, hög arbetslöshet och sviktande framtidstro. Effekten av 1990-talets ekonomiska reformer har klingat av och många av våra viktigaste konkurrentländer har stärkt sin politik för företagande, innovation och ekonomisk tillväxt. Dagens konkurrens­kraftsproblem har inte uppstått i ett vakuum.

I början av 1970-talet var Sverige OECD:s fjärde rikaste land. Fem decennier senare återfinns vi på 13:e plats. Utvecklingen har skett gradvis och över längre tid. Få länder har tappat så många placeringar som Sverige.

Nu behövs det en tydlig färdplan för hur Sverige ska återta en tätposition som ett av världens rikaste länder. Därför föreslår Svenskt Näringsliv att regering och riksdag antar ett konkret ekonomiskt årligt tillväxtmål på 2,5 procent till 2035.

Att fastställa ett mål om ekonomisk tillväxt ger inte ekonomisk tillväxt. Som för alla mål – för individer eller organisationer – gäller att arbetet måste utföras. Men ett mål är mätbart, det fokuserar på vad som behöver göras och det är en utgångspunkt för en diskussion.

Konjunkturinstitutets nyligen uppdaterade tillväxtprognos på lite längre sikt är 1,8 procent. Över tid skulle en ökning av den årliga tillväxttakten med 0,7 procentenheter få mycket stora effekter på svensk ekonomi, hushållens levnadsstandard och våra förutsättningar att investera i säkerhet, infrastruktur, kunskap och innovationskraft. Sveriges ekonomi skulle vara runt 480 miljarder kronor större år 2035 och summan av de årliga ökningarna av BNP skulle uppgå till cirka 2 300 miljarder kronor.

En ekonomi som växer är överlägsen varje fördelningspolitisk åtgärd för att bryta utanförskap och lyfta personer med lägre inkomster.

Ökad tillväxt innebär ökad trygghet. I en tid präglad av geopolitisk osäkerhet ger det fler jobb, minskar social oro och ger staten resurser att rusta upp försvar, polis och rättsväsende.

Regeringen har föreslagit att den omedelbara upprustningen av försvaret ska lösas genom lånefinansiering. Det är klokt och bra. Men på lång sikt är tillväxt den enda hållbara lösningen. En ökning av den årliga tillväxttakten i linje med tillväxtmålet innebär att sammanlagt över 80 miljarder kronor mer kan läggas på försvaret fram till 2035.

De skatteintäkter som genereras av den ökade tillväxten kan dessutom användas för att stärka barnomsorgen, skolan och vården. Det är ökad tillväxt som är svaret på hur vi ska klara de demografiska utmaningarna när allt fler blir äldre – och färre i arbetsför ålder ska försörja allt fler.

Målet är ambitiöst, men fullt möjligt att nå. Sverige har ett starkt näringsliv med många framgångsrika företag. Vi har en välutbildad befolkning och ett starkt entreprenörskap. Vår energiförsörjning är nästan helt fossilfri och vi har ett ingenjörskunnande i världsklass. Svenska innovationer har en global räckvidd och betydelse. Och varje dag bidrar svensk export till minskade globala klimatutsläpp.

Vi kan nå målet om 2,5 procents tillväxt per år om vi genomför reformer som river ned tillväxtbarriärerna. Vi behöver fler arbetade timmar och högre produktivitet – vilka är de två grundläggande faktorerna som driver den ekonomiska tillväxten.

En reformagenda för ökad tillväxt behöver innehålla en bred palett av åtgärder. Regel- och skatteförändringar som stärker näringslivets kompetensförsörjning. Fler måste komma i arbete och det behöver bli enklare och mer lönsamt för företag att växa och anställa.

Sedan finanskrisen har Sveriges produktivitetstillväxt mer än halverats. Fler måste jobba. Alla måste jobba mer effektivt. Det kräver innovation och investeringar. Vi måste prioritera reformer som stimulerar utbildning och digitalisering. Eftersatt infrastruktur och bristande energiförsörjning får inte vara tillväxthinder i ett Sverige med ett ambitiöst tillväxtmål.

Att prioritera ekonomisk tillväxt är inte bara önskvärt – det är avgörande för Sveriges framtid. 2,5 procent är ett bra mål att arbeta efter. Det behöver bli ett gemensamt svenskt politiskt projekt.