I rapporten studeras de tillfälliga skatteanstånden som beviljades i samband med pandemin. Tillfälliga skatteanstånd är vanligast bland företag som är verksamma i hotell och restaurangbranschen, handelsbranschen och byggbranschen. Våra resultat visar att de företag som har beviljats tillfälliga skatteanstånd har en betydligt lägre soliditet och vinstmarginaler jämfört med liknande företag som inte har tillfälliga skatteanstånd. Skillnaderna fanns flera år före pandemin men ökade i samband med pandemin. Resultaten visar att företagen med skatteanstånd är mindre välmående än jämförbara företag utan anstånd.
Den skattade konkursrisken, baserat på data före pandemin, är högre för de företag som har tillfälliga skatteanstånd jämfört med övriga företag. Data efter pandemin visar att över 8 procent av alla företag med tillfälliga skatteanstånd gått i konkurs fram under perioden 2020-2022, vilket är betydligt fler än vad data före pandemin predikterar. Företag med tillfälliga anstånd hade därmed en högre konkursrisk redan före pandemin, men drabbades dessutom hårdare än övriga företag när pandemin kom.
Återbetalningstakten för de tillfälliga skatteanstånden är oroväckande låg. Vår bedömning är dessutom att antalet konkurser bland företag med tillfälliga anstånd kommer att öka framöver, vilket innebär att en betydande del av skulderna riskerar att inte återbetalas. Risken är också stor att detta kommer att fördjupa den pågående lågkonjunkturen och förvärra läget på den svenska arbetsmarknaden.
Våra resultat visar risken med att göra tillfälliga stödåtgärder mer permanenta. Konsekvensen är att företag som inte är livskraftiga hålls vid liv under en längre tid. Detta får negativa konsekvenser för konkurrensen och dynamiken inom näringslivet, vilket i sin tur kan minska antalet innovationer och tillväxtkraften i ekonomin.