En balanserad syn behövs på betalningstider

Under den senaste tiden har frågan om betalningstider fått viss medial uppmärksamhet, där man lyfter fram enskilda bolag som ska ha försämrat betalningstiderna till sina leverantörer. Rapporteringen riskerar dock att ge en förenklad och i vissa fall missvisande bild av det allmänna läget. Genom att fokusera på några få aktörer lyfter man fram exempel som inte nödvändigtvis speglar hur betalningarna generellt fungerar inom näringslivet.

Faktum är att om man granskar statistiken för alla de företag som sedan 2022 är skyldiga att upplysa om sina betalningstider, framträder en annan bild. Överlag sker betalningar inom avtalad tid. Statistiken över betalningstider visar också att andelen försenade betalningar har förblivit stabil över tid. Det går alltså inte att se någon generell försämring i detta avseende.

Svenskt Näringsliv är för att företag är transparenta kring betalningstider, vilket kan antas ha en självreglerande effekt på företagens betalningspraxis. Detta förutsätter dock att uppgifterna analyseras och återges på ett korrekt och balanserat sätt, så att helhetsbilden av företagens betalningspraxis blir rättvisande. En rättvisande hantering av tillgängliga uppgifter kan bidra till ökad förståelse i frågan och visa att de flesta företag sköter sina betalningsrutiner väl, samtidigt som det hjälper andra att ytterligare förbättra sina.

Det är dock centralt att företagen har möjlighet att tillsammans med sina leverantörer själva komma överens om betalningstider och andra avtalsvillkor. EU-kommissionens förslag om en fast maxgräns om 30 dagar för betalningar till leverantörer skulle kraftigt begränsa företagens förhandlingsutrymme och flexibilitet. Ett sådant ”one size fits all”-förslag utgör ett oproportionerligt ingrepp i avtalsfriheten och tar inte hänsyn till de olika förhållanden som råder bland företag, sektorer och medlemsstater, och riskerar därmed att hämma företagens tillväxt, anpassningsförmåga och konkurrenskraft.

I det sammanhanget - och för att de eventuella åtgärder som föreslås ska vara ändamålsenliga - är det av stor betydelse att de uppgifter som ligger till grund för debatten om betalningstider tolkas och presenteras på ett korrekt sätt. De uppgifter om betalningstider som rapporteras av svenska företag visar att problemet med sena betalningar inte är lika omfattande som det i media ibland framställs. Genom att tolka och återge statistiken rätt kan vi säkerställa att de lösningar som föreslås är väl avvägda utifrån ett helhetsperspektiv och anpassade till hela näringslivets behov.