Genomgång av EU-kommissionens meddelande om konkurrenspolitiken

Under de senaste åren har diskussionerna på EU-nivå gått heta på det konkurrenspolitiska planet. Allt sedan samgåendet mellan tågbolagen Alstom (Frankrike) och Siemens (Tyskland) hindrades av kommissionen så har det debatterats huruvida konkurrenspolitiken är anpassad till dagens allt mer globaliserade och digitaliserade verklighet. Därefter har pandemin, och än mer ambitiösa mål om att ställa om ekonomin till att bli mer hållbar, ytterligare förändrat verkligheten och gjort frågan än mer aktuell. Konkurrenspolitiken har varit en viktig kärna i den uppdaterade industristrategin som publicerades i våras, och ställs ofta mot mer traditionellt industripolitiska ambitioner, där mer av offentligt stöd och ökade möjligheter för företag att gå samman påstås vara nödvändigt för att möta den globala konkurrensen.

Det är med detta som fond som kommissionen nu publicerar denna konkurrenspolitiska avstämning. Har då kommissionen tappat kompassriktningen och fallit till föga för gamla tiders industripolitiskt tänkande i denna viktiga policyprodukt? Svaret är bestämt nej, vilket också är ett välkommet besked för både det svenska och europeiska näringslivet.

Kommissionen konstaterar att EU och näringslivet står inför stora utmaningar. Hårt drabbad av pandemin ska en återhämtning nu ske, samtidigt som både en grön och digital omställning ska bejakas. Allra helst ska EU vara i framkant av denna twin transition, inte minst för att det är ett konkurrensmedel nödvändigt att ta fasta på i den allt hårdare globala konkurrensen.

Men det är just en stark och effektiv konkurrenstillsyn som är grundförutsättningen för att detta ska vara möjligt. Det är bara om marknaderna fungerar väl, om företag kan tävla på likvärdiga villkor och där effektiva och innovativa företag kan nå framgång, och mindre framgångsrika slås ut, som det nödvändiga dynamiska och spirande företagsklimatet kan uppnås. En väl fungerande konkurrens ökar drivkrafterna till investering och att skapa nytta för konsumenterna. Dessutom är en stark och livskraftig konkurrens på den inre marknaden den bästa ”träningen” för företag att bygga sig starka nog att växa och tävla på en global spelplan.

Med dessa viktiga uttalanden går kommissionen, och även denna kommentar, vidare och redogör för de konkreta förändringar av regelverket som pågår.

Statsstöd – det tillfälliga ramverket förlängs och utvidgas
Det tillfälliga ramverket för statsstöd med anledning av Covid-19 har varit helt avgörande för medlemsstaternas möjligheter att under krisen rädda företag och jobb. Samtidigt är ramverket en anomali – den har mångfaldigat mängden statsstöd, den räddar mindre effektiva företag som annars slås ut i en skapande förstörelseprocess, och den snedvrider utan tvekan konkurrensen på den inre marknaden. Det är därför viktigt att ramverket avvecklas så snart som ekonomin tillåter.

Svenskt Näringsliv har tidigare kommenterat förslaget om att förlänga ramverket. Själva förlängningen (till sista juni 2022) av giltigheten får anses vara nödvändigt – inte minst med tanke på att smittläget tyvärr försämras i de flesta länder. Men att däremot utvidga ramverket till att även möjliggöra investeringsstöd för återhämtningen, som kommissionen nu föreslår ska vara möjligt under 2022, är en olycklig utveckling eftersom det redan i det befintliga statsstödsregelverket finns goda möjligheter att ge stöd till lämpliga investeringar och där det är nödvändigt och proportionerligt.

Förutom det tillfälliga ramverket så är större delen av statsstödsregelverket under omdaning. Här följer en redogörelse för detta.

· Det allmänna gruppundantaget (GBER) används som rättslig grund för ca 97 procent av alla stödåtgärder. Det sätter upp villkor som, om de följs, gör att medlemsstaterna kan ge förenligt statsstöd utan att anmäla det till kommissionen i förväg. GBER har redan i somras reviderats genom att inkludera stöd inom ramen för bl.a. InvestEU, Interreg och vissa FoUI-projekt inom ramen för Horizon 2020 och Horizon Europe. Även stöd till energieffektiva byggnader, ladd- och tankstationer för fordon med låga utsläpp samt stöd till viss bredbandsinfrastruktur inkluderas i och med detta.
Nu pågår en ny, mer omfattande revidering av GBER för att uppdatera och expandera regelverket, särskilt med grön omställning i åtanke. Det pågår ett samråd av föreslagna förändringar fram till 8 december. Förändringarna sker inte minst inom avsnitten för FoUI och Miljö- och Energi. Nya regler kan väntas under första halvåret 2022. GBER har en giltighet som för närvarande är satt till sista december 2023. Innan dess kommer man behöva utvärdera förordningen för att se om det är motiverat med andra förändringar än ovanstående, och om inte annat för att förlänga denna helt nödvändiga förordning. Detsamma gäller för den så kallade de minimis-förordningen, som anger att stöd under 200 000 Euro under en treårsperiod inte anses vara statligt stöd som påverkar konkurrens och handel mellan medlemsstaterna. Den löper också ut efter 2023 och kommer behöva utvärderas inom en snar framtid.

· Ett antal centrala meddelanden, riktlinjer och rambestämmelser har redan varit ute för samråd och nya antagna dokument kan förväntas i närtid. Det gäller inte minst klimat-, miljö- och energiriktlinjerna, rambestämmelserna för FoUI samt IPCEI-meddelandet. Alla dessa tre dokument är väldigt viktiga både för den industripolitiska diskussion som pågår, och inte minst är kopplingen till digital och grön omställning påtaglig. Nya versioner är att vänta innan 2021 är till ända.

· ånga fler rättsakter är under revidering eller kommer revideras inom kort. Det gäller t ex

o järnvägsriktlinjerna, där kommissionen även planerar att ta fram ett nytt gruppundantag för landtransporter (Q4 2023),

o riskfinansieringsriktlinjerna och meddelandet om hur statsstödsreglerna ska tillämpas på kortfristiga exportkreditförsäkringar (Q4 2021),

o bankmeddelandet (utvärderas under 2022),

o SGEI-regler för hälso- och sjukvårdstjänster (ett arbetsdokument ska publiceras under Q1 2022),

o regionalstödsriktlinjerna (nya regler antogs i april 2021),

o och slutligen de särskilda reglerna för jord- och skogsbruk respektive fiske, inklusive deras respektive gruppundantag ABER och FIBER (reviderade bestämmelser ska antas Q4 2022).

Konkurrensbegränsande samarbeten och koncentrationer – en lång väg närmar sig sitt slut
Kommissionen har under en lång tid utvärderat de centrala rättsakterna som reglerar företagens möjligheter att samarbeta och gå samman. Regelverken har varit ute på diverse offentliga samråd, och under nästa år kommer mycket att hända.

· Horisontella gruppundantagen samt tillhörande riktlinjer ska ge företagen rättslig säkerhet och klarhet i när det är möjligt att samarbeta inom exempelvis forskning eller för att nå ännu snabbare och bättre resultat i form av grön omställning. Revideringen ska även uppdatera regelverket för att bättre beakta hur marknaderna har utvecklat sig, inte minst till följd av digitaliseringen. Kommissionen planerar anta uppdaterade regler under Q4 2022.

· Det vertikala gruppundantaget med tillhörande riktlinjer reglerar som namnet antyder vertikala relationer och avtal längs en värdekedja, för att säkerställa att effektiviseringar inte görs på konsumenternas bekostnad. Revideringen som nu sker ämnar öka tydlighet och leda till förenklingar. Vissa tröskelvärden kommer justeras för att anpassa reglerna efter den senaste marknadsutvecklingen. Slutligen kommer det beaktas den stora förändring som den ökade e-handeln inneburit för värdekedjor och konsumentbeteenden. Nytt regelverk kan väntas under Q2 2022.

· Därutöver finns det särskilda gruppundantag för motorfordon och gruppundantaget för linjesjöfartskonsortier – dessa löper inte ut förrän 2023 respektive 2024 och kommer därför utvärderas under kommande år innan något mer bestämt kan sägas om deras framtid.

· Reglerna för företagskoncentrationer – kommissionen planerar här att anta ett nytt meddelande under Q4 2022.

· Kommissionen kommer under Q4 2021 publicera för offentlig konsultation ett utkast till nya riktlinjer för hur konkurrensreglerna förhåller sig till kollektiva förhandlingar för självanställda, något som varit aktuellt inte minst med anledning av förekomsten av så kallade plattformsanställda, inte minst inom branschen för matleveranser. Meningen är att förtydliga hur konkurrensreglerna ska tillämpas i dessa situationer och inte förändra reglernas innebörd.

Sist men inte minst ska nämnas det meddelande som styr mycket av hur ovanstående regelverk kommer att tillämpas, nämligen meddelandet om hur marknader ska definieras. Meddelandet har stått i fokus i mycket av debatten kring hur konkurrensregelverket ska tillämpas, och huruvida de är ett hinder för att skapa stora europeiska bolag (sk. European Champions). Nuvarande meddelande är ålderstiget och behöver uppdateras för att beakta hur marknaderna har utvecklats, bl.a. med tanke på digitalisering och globalisering. Hur marknader avgränsas är avgörande för hur olika företags marknadsmakt fastslås, och får därmed stort genomslag när kommissionen prövar företagskoncentrationer och huruvida ett företag har en dominerande ställning. Men – den som väntar sig vägledning i denna del får förmodligen vänta ett tag till. Kommissionen formulerar det som att nya bestämmelser är att vänta senast Q1 2023.

Nya regelverk mot utländska subventioner och stora digitala plattformar
Förutom ovanstående ganska omfattande förändringar så har kommissionen sedan en tid tillbaka arbetat med att ta fram två helt nya regelverk på konkurrensområdet. Det ena har tydliga paralleller till både statsstödsregelverket och EU:s regelverk på handelsområdet, och syftar till att reglera situationer där offentligt stöd från tredje land (alltså ett icke-EU-land) ges till företag som agerar på EU:s inre marknad. För medlemsstaterna finns redan statsstödsregelverket, och här vill man alltså skapa någorlunda likvärdiga regler för andra stater i detta avseende. I maj 2021 publicerade kommissionen sitt förslag, som ger kommissionen möjlighet att granska företag som kan misstänkas ha tagit emot utländska subventioner. Om så är fallet, och dessa bedöms ha lett till en snedvridning av konkurrensen, så kan kommissionen besluta om olika typer av så kallade gottgörande åtgärder, med syfte att återställa en mer jämlik konkurrenssituation.

Det andra regelverket – Digital Markets Act (DMA) - handlar om särskilda regler som ska träffa de allra största digitala plattformarna. Bevekelsegrunden är att det på dessa digitala marknader finns mekanismer såsom extrema skalfördelar och nätverkseffekter som gör att det lätt skapas väldigt stor marknadsmakt samlat hos en eller ett fåtal aktörer. Dessutom har det visat sig svårt att tillämpa de sedvanliga konkurrensreglerna, bl.a. utifrån svårigheten att avgränsa den relevanta marknaden. Det ska dock tilläggas att detta inte är oomtvistat, inte minst med tanke på att kommissionen med framgång har tillämpat just konkurrensreglerna och bötfällt bl.a. Google för olika typer av konkurrensbegränsande ageranden. Kommissionen presenterade sitt förslag i december 2020.

För närvarande diskuteras båda dessa förslag av både EU-parlamentet och av medlemsstaterna i rådet, och beroende på hur diskussionerna där fortskrider kan nya regler väntas under 2022 eller möjligen 2023.

Slutord
Den här genomgången har väl än en gång visat hur mycket som händer på det här området. Kommissionen har också i allt väsentligt en bra inriktning på arbetet som bedrivs, och det finns all anledning att applådera att man lyckas stå emot de påtryckningar som försöker få till en annan inriktning på konkurrenspolitiken. Konkurrensreglerna är en förutsättning för en väl fungerande inre marknad, som är en av EU:s främsta tillgångar och av stor vikt för svenska företag. Det är något som måste bevakas och värnas, både idag och imorgon.