Ett av de mest framträdande instrumenten inom EU:s industripolitik förkortas IPCEI. Svenskt Näringslivs expert på konkurrens- och statsstödsfrågor, Stefan Sagebro, skriver om vad som händer just nu på området.
IPCEI, Important Projects of Common European Interest, viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, är ett särskilt begrepp som varit mycket framträdande i den industripolitiska diskussionen. Många sätter stor tilltro till att denna företeelse ska vara ett sätt att stärka viktiga teknologier och branscher i den hårda globala konkurrensen. Enkelt uttryckt utgör IPCEI en alldeles särskild öppning i det annars relativt strikta statsstödsregelverket, och möjliggör för medlemsstaterna att under EU-kommissionen prövning pumpa in stora mängder euro in i europeiska bolag inom vissa utpekade branscher för att stimulera innovation och industriell utveckling.
Hur går det då med denna lovordade förkortning?
Tre så kallade integrerade projekt (övergripande projekt som i sin tur består av mindre beståndsdelar, vart och ett med ett mindre eller större antal stödmottagande företag) har redan godkänts av kommissionen och pengar kunnat beviljas. Det gäller det första projektet inom mikroelektronik 2018 (1,75 miljarder Euro), samt två olika batteriprojekt under 2019 och 2021 (3,2 och 2,9 miljarder respektive).
Tre projekt till är på gång, det mest framträdande är det inom vätgas. Om tidigare deltagande företag räknades i tiotal så är vätgasprojektet uppe i hundratals deltagande företag, vilket ökar komplexiteten och administrationen. Företagen ska inte bara ha ett eget lovande projekt som behöver stöd, de måste också hitta företag i andra medlemsstater att samverka med. Anmälan till kommissionen skickades in i augusti förra året och är ännu inte godkänd. Förvisso inte konstigt att hanteringen hos kommissionen dröjer. Med ett stort antal företag följer också mycket offentliga medel – bara Tyskland har aviserat att öronmärka elva miljarder euro för detta. Man kan misstänka att det lär dröja ytterligare ett bra tag innan ärendet är klart.
Ytterligare ett projekt inom mikroelektronik har varit pågående under en längre tid. Redan i december 2021 anmäldes den första delen. Ett och ett halvt år senare ses ännu inte slutet av kommissionens prövning, som fortfarande efterfrågar kompletterande information.
Slutligen pågår även projekt inom molninfrastruktur och molntjänster, det anmäldes i april och tolv länder deltar. Medan Tyskland samordnar alla tidigare projekt så driver Frankrike ett projekt inom hälso- och sjukvård, där har ingen anmälan ännu lämnats in utan diskussionerna pågår mellan intresserade medlemsstater. Tyskland undersöker därutöver möjligheterna för ett IPCEI inom råvaror. Kommissionen tycks vara ljumt intresserad, eftersom en IPCEI vanligtvis täcker hela värdekedjan inom en teknologi, och många befintliga IPCEI hanterar även råvaror inom berörd värdekedja.
De processer som beskrivs ovan sker inte utan kostnad. Hundratals företag och hundratals administratörer på myndigheter, regeringskanslier och hos kommissionen arbetar med att bevisa respektive kritiskt pröva huruvida ett visst projekt ska betraktas som godkänt och i enlighet med det inte helt tydliga regelverket. Som lök på laxen vet vi fortfarande ingenting om huruvida de tre projekt som godkänts och som kommit en bit på vägen är effektiva eller ej. Ingen utvärdering har ännu skett eller ens påtänkts vad det verkar. Och dessutom, av kommissionens tre beslut så är det bara beslutet i det första projektet som offentliggjorts. Besluten som rör batteriprojekten är fortfarande inte publicerade, trots att två och ett halvt år har passerat. Vi vet alltså fortfarande inte vad kommissionen har bedömt och hur man resonerat.
För enskilda företag kan offentligt stöd i vissa fall vara en viktig komponent för att få en investeringskalkyl att gå ihop. Det medför dock inte att offentliga stödsystem bör låtas expandera på det sätt som nu sker på EU-nivå, inte minst med tanke på de ökade administrativa kostnader det medför. En konsekvens är också snedvriden konkurrens, där företag från mindre medlemsstater som inte har medel eller vilja att ge riktade företagsstöd förfördelas. Tyskland är det land som visar överlägset störst vilja att trycka ut stöd, med Frankrike som god tvåa.
Det kan också ta fokus från svåra men viktiga reformer som stärker hela näringslivets funktionssätt och förutsättningar, som att minska regelbördan och förbättra integrationen på den inre marknaden.
IPCEI har fortfarande mycket kvar att bevisa.
EU:s statsstödsregler