Lagrådet avstyrker förslaget om en stark konkurrensmyndighet

Svenskt Näringsliv välkomnade regeringens förslag om att ge Konkurrensverket befogenhet att som första instans besluta om konkurrensskadeavgift vid otillåtna karteller och missbruk av dominerande ställning istället för att som idag väcka talan vid domstol. Nu har lagrådet yttrat sig över förslaget och har intagit ett perspektiv som inte beaktar behovet av en stark konkurrensmyndighet till följd av ökad globalisering, digitalisering och det nödvändiga omställningstryck i ekonomin som kommer följa i coronakrisens spår.

Lagrådet har nyligen yttrat sig över den lagrådsremiss där regeringen bland annat föreslår att Konkurrensverket som första instans får beslutanderätt om konkurrensskadeavgift vid konkurrensbegränsande samarbeten (karteller) eller missbruk av en dominerande ställning. I sitt yttrande avråder lagrådet på mycket teoretiskt juridiska grunder från att genomföra denna förändring. Man ifrågasätter bland annat behovet av ökad harmonisering och samverkan mellan nationella konkurrensmyndigheter och menar att det inte påvisats någon konkret situation där nuvarande ordning orsakat samarbetssvårigheter. Lagrådet ifrågasätter även att förändringen kan leda till ökad effektivitet, och anser tvärtom att det lika väl kan leda till längre handläggningstider både hos Konkurrensverket och i den samlade rättsliga prövningen av ärendet vid överklaganden.

Svenskt Näringsliv anser att det sällan varit mer viktigt med en effektiv och stark konkurrensmyndighet som kan agera kraftfullt mot oegentligheter på marknaderna, för att därigenom skydda seriösa företagare från att konkurreras ut av oseriösa aktörer. Ökad globalisering och digitalisering leder till en allt mer intensiv internationell konkurrens, där aktörer investerar och konkurrerar gränsöverskridande. De stora ekonomiska svårigheter som coronakrisen innebär för många företag kommer medföra en ökad dynamik på marknaderna, där konkurser i vissa företag kan leda till andra företags marknadsdominans, och där företag som sjunkit i värde blir ett attraktivt villebråd för fientliga uppköp. Ökad marknadsdynamik och komplexitet i både marknadernas struktur och kundernas köpmönster i och med digitaliseringens möjligheter gör att värdet av en vaksam och effektiv konkurrensmyndighet är mer påtagligt än någonsin och kommer så vara under överskådlig tid.

– Jag tror de flesta förstår att i det läge som världsekonomin nu befinner sig i och sannolikt kommer befinna sig i under lång tid är vi i behov av starka tillsynsmyndigheter när det gäller sund konkurrens på marknaderna, säger Göran Grén avdelningschef för Företagsjuridik vid Svenskt Näringsliv.

– Vi hoppas att regeringen snarast hanterar lagrådets synpunkter så att detta kan genomföras.

Att införa en beslutanderätt för Konkurrensverket är rätt väg att gå för att ge Konkurrensverket möjlighet att kunna agera mer effektivt mot konkurrensbegränsningar på marknaderna. En mer samlad process där motparterna ges större incitament att på ett tidigt stadium interagera med myndigheten ger förutsättningar för en snabbare hantering i första instans.

– Nuvarande ordning vet vi med säkerhet leder till mycket utdragna processer som inte är tillfredsställande för någon och allra minst ur ett näringslivsperspektiv, säger Göran Grén.

Även när det gäller behovet av harmonisering och samverkan mellan nationella konkurrensmyndigheter så kommer detta bara att öka. Alla åtgärder som kan underlätta en sådan samverkan bör välkomnas eftersom det bygger såväl ökad kunskap som förståelse för olika skeenden liksom att det leder till ökad enhetlighet i tillämpningen.

En annan aspekt som lagrådet tar upp instämmer Svenskt Näringsliv i. Det är nödvändigt att myndigheten ges erforderliga resurser för att klara av sitt nya uppdrag på ett rättssäkert sätt. I detta ligger nödvändigheten att separera utredande och beslutande del inom organisationen, samt i övrigt sörja för de nya ansvarsområden och befogenheter som myndigheten ges.

– Svenskt Näringsliv utgår från att regeringen anslår medel som säkerställer att myndigheten kan fullgöra sitt uppdrag. Nyligen fick konkurrensverket nya uppgifter på jordbruksområdet (UTP-direktivet) utan att erforderliga resurser har tillförts vilket är ytterst beklagligt då detta i förlängningen kan komma att inverka på konkurrenstillsynen. Detta misstag får inte upprepas, säger Göran Grén.

Det redan genomförda steget att ge Konkurrensverket beslutanderätt i koncentrationsfrågor (samgåenden mellan företag) gör att det är ett naturligt steg att nu gå vidare med det här förslaget.

Svenskt Näringsliv beklagar samtidigt att regeringen inte har löpt linan fullt ut och inkluderat hela konkurrenstillsynen i den föreslagna förändringen. Det saknas förslag om att Konkurrensverket i ärenden som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet ska få beslutanderätt (när det offentliga konkurrerar med det privata), vilket är både ologiskt och ineffektivt. Svenskt Näringsliv uppmanar därför regeringen att snarast införa beslutanderätt även för dessa ärenden.