Fullt blås i dragskåpen? Så tycker företagen om Sverige som forskningsnation
Under de senaste decennierna har de globala investeringarna i forskning och utveckling (FoU) tredubblats samtidigt som investeringarna i Sverige, mätt som andel av BNP, har sjunkit med en fjärdedel.
Sveriges minskade FoU-intensitet kan till största del kopplas till en sjunkande forskningsintensitet i näringslivet. En viktig fråga för att kunna vända utvecklingen är en förståelse för vilka icke-marknadsrelaterade faktorer som påverkar företagens investeringsvilja i Sverige. Faugert och Co Utvärdering AB har därför, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, genomfört en intervjustudie i vilken 40 FoU-chefer fått ge sina synpunkter på vilka faktorer som påverkar deras förutsättningar att öka FoU-investeringarna i Sverige. De företag som omfattats av undersökningen täcker drygt 65 procent av all FoU-personal i svenska företag.
Undersökningen visar att ett politiskt mål om att forskningsinvesteringarna i Sverige ska öka med minst en procent av BNP, där näringslivet står för den största delen, har ett mycket starkt stöd. Åtta av tio företag är mycket positiva. Ett ambitiöst politiskt mål skickar ett viktigt signalvärde som direkt påverkar företagens investeringsvilja. Här kan Sverige lära av andra länder med betydligt ambitiösare målsättningar för forskningspolitiken.
Undersökningen visar vidare att det finns ett gap mellan den högre utbildningen och forskningen på svenska lärosäten å ena sidan och näringslivets behov å andra sidan. Fyra av tio företag anser att den högre utbildningen och forskningen på svenska universitet och högskolor inte är relevant för deras företag. En dryg tredjedel av företagen anser att lärosätenas förmåga att ställa om mot nya, för företagen ofta centrala områden, är dålig eller mycket dålig. Det är ett underbetyg för det svenska systemet för högre utbildning och forskning.
Det är tydligt att svenska företag möter flera icke-marknadsrelaterade faktorer som sätter käppar i hjulen om de skulle vilja öka sina FoU-investeringar i Sverige. Det största hindret är bristen på kompetens. Svensk forskning behöver också få en tydligare spets som kan konkurrera med de bästa. För att klara av det måste Sverige bli bättre på att kraftsamla sina begränsade resurser.
De teknikskiften som pågår både till följd av övergången mot klimatneutralitet och digitalisering innebär den största omställningen för näringslivet på flera generationer och ställer mycket stora krav på bland annat kompetensförsörjningen. Att möta företagens investeringsvilja i FoU och det stora behov av forskare och ingenjörer som följer i dess spår kommer troligen att vara den viktigaste forskningspolitiska frågan för Sverige under det kommande decenniet.
