Kunskapsekonomi på sluttande plan? En undersökning av företagens FoU i Sverige

De globala investeringarna i forskning och utveckling (FoU) ökar kraftigt. Under det senaste decenniet har de fördubblats. Näringslivet står för den största delen av ökningen. De kraftigt höjda investeringarna i FoU är en konsekvens av det allt högre globala välståndet och pekar på höjda ambitioner hos många länder att konkurrera i de kunskapsintensiva delarna av världsekonomin.

I ljuset av den internationella utvecklingen är Sveriges situation bekymmersam. Nyligen lades stora varsel inom telekomindustrin. För några år sedan var det läkemedelsindustrin som drabbades hårt när AstraZeneca stängde ner två av sina tre forskningsanläggningar i Sverige. Över en tioårsperiod har näringslivets FoU-investeringar i Sverige sjunkit med nästan en procent av BNP. Det motsvarar ca 35 miljarder kronor i investeringar på årsbasis, jämfört med om FoU-intensiteten hade bibehållits på samma nivå.

En ny sammanställning av FoU-investeringar över tid i tio av de mest FoU-intensiva storföretagen i Sverige pekar på att näringslivets stagnerade FoU i Sverige har tre huvudorsaker:

1. Minskade FoU-investeringar från ett fåtal storföretag.

2. Ökade FoU-investeringar från övriga storföretag lokaliseras i huvudsak utanför Sveriges gränser.

3. Brist på växande FoU-intensiva företag och nyinvesteringar från utländska företag i Sverige.

Sedan 2007/2008 har Sverige utgjort nettomottagare av endast fyra procent av de studerade företagens ökade FoU-årsverken. Som en konsekvens har andelen av företagens FoU-årsverken i Sverige under perioden sjunkit från 47 procent till 41 procent.

Sveriges välståndsutveckling riskerar att på sikt drabbas hårt av minskade FoU-investeringar. En ekonomi som Sveriges, med höga kostnader, måste för att kunna konkurrera vara en ekonomi med ett högt kunskapsinnehåll. Förlorade jobb inom FoU är inte heller vilka jobb som helst. De har ett högt förädlingsvärde med stora spridningseffekter till övriga delar av ekonomin. Företagens FoU har också en högre direkt samhällelig avkastning än offentlig FoU genom nya innovationer, då den ligger närmare marknaden.

Sveriges framtid som kunskapsnation är kritiskt kopplad till vår förmåga att attrahera utländska FoU-investeringar, tillväxten av nya FoU-intensiva företag och väl förvaltande av de storföretag som idag bedriver omfattande FoU i Sverige. Idag är återväxten alltför svag och förmår inte kompensera för minskade FoU-investeringar från de idag dominerande storföretagen i Sverige. Utan nya investeringar riskerar företagens FoU i Sverige att på sikt långsamt tyna bort.

En politik för ökad FoU i näringslivet handlar också om att säkra kompetensförsörjningen – hela vägen från skola och högre utbildning till forskarutbildning och forskning. Tillgången till kompetens utgör den basplatta som hela företagens verksamhet vilar på.

Många länder har idag både utbildning och FoU av mycket hög klass. Det kan då vara andra faktorer, som skattenivåer och regelverk, som i slutändan fäller avgörandet vid ett investeringsbeslut. Det visar på vikten av goda generella villkor för företagande. Skattenivåer och regelverk måste vara rimliga och möjligheterna till rekrytering av utländska experter goda. Villkoren för att bedriva företag måste vara lika bra som i våra konkurrentländer.