En marknadsdriven cirkulär ekonomi förenar resurseffektivitet och ekonomisk tillväxt För att världen ska lyckas möta vad som av FN benämns en planetär trippelkris, bestående av de tilltagande klimatförändringarna, den globala förlusten av artrikedom och ekosystemtjänster och den accelererande spridningen av skadliga föroreningar, är en ökad resurseffektivitet en viktig nyckel. Ska vi dessutom kunna göra det med ökat välstånd, krävs verktyg som förenar ekonomisk tillväxt och ökad resurseffektivitet. En marknadsdriven utveckling av den cirkulära ekonomin möjliggör just det.
Att hushålla med begränsade resurser är grunden i ekonomi och företagande, och resurseffektivitet är på intet sätt något nytt i sak. Det ligger i en företagares DNA att använda resurser så effektivt som möjligt. Cirkulära affärsmodeller och effektiv hantering av material och resurser är således inte alltid avancerat eller nytt – där cirkulära modeller och hantering varit lönsamt har det använts länge. Vår globala ekonomi är däremot uppbyggd på den linjära ekonomins principer, och det har under lång tid varit mer lönsamt att kassera resurser snarare än att återanvända, reparera, uppgradera och återvinna dem.
Genom en cirkulär ekonomi får material, ämnen och produkter i stället en förlängd livscykel. Det sker inte genom en enskild lösning, utan kräver förändringar i alla steg i ett ämnes, materials eller produkts livscykel. En cirkulär utveckling av ekonomin innebär alltifrån ett nytt sätt att designa produkter, till nya sätt att producera, konsumera och använda dem.
Det är inte svaret på allt – en cirkulär hantering garanterar i sig inte ökad resurseffektivitet eller minskade utsläpp – men det är ett viktigt verktyg som ännu inte kunnat nå sin fulla potential. Svenska företag ligger idag i framkant vad gäller utvecklingen av resurseffektiva, förnybara och cirkulära material och produkter. Sverige som land har dessutom stora naturtillgångar och en hållbar primärproduktion av flera nödvändiga material för att möjliggöra en cirkulär och fossilfri ekonomi. Det är värdekedjor som är nödvändiga att fortsätta utveckla, och som genom en övergång till en cirkulär ekonomi kan bevara sitt värde under en betydligt längre tid. Lösningarna på trippelkrisen finns i näringslivet, men förutsättningarna skapas av politiken. En lönsam cirkulär ekonomi måste bygga på marknadsekonomiska principer, där företag och cirkulära lösningar kan bygga sig starka och konkurrera globalt.
Genom att undanröja hinder, skapa gynnsamma och långsiktiga marknadsförutsättningar och ge rätt typ av incitament för utvecklingen av den marknadsdrivna cirkulära ekonomin kan svenska företags arbete accelerera och hållbar tillväxt skapas i Sverige. Sverige är inte ensamma i utvecklingen av den cirkulära ekonomin, och den ledarställning vi har är ingen självklarhet – konkurrens kommer från flera håll i världen. Inom EU pågår ett högt lagstiftningstempo och det är positivt förutsatt att det också leder till gemensamma spelregler, konkurrenskraftiga företag och en stärkt inre marknad.
Det finns däremot mycket kvar att göra på hemmaplan i Sverige för att fortsätta utveckla den cirkulära ekonomin och på sikt stärka de svenska företagens konkurrenskraft. Det är därför Svenskt Näringsliv tar fram den här rapporten. Den ger inte en heltäckande bild av allt som behöver göras för att vi ska nå den cirkulära ekonomins fulla potential – det finns ingen quick-fix för att ställa om ett ekonomiskt system och ett tankesätt från linjärt till cirkulärt. Men om åtgärdslistan i slutet av denna rapport genomförs har vi däremot kommit en bra bit på vägen i Sverige och lagt en grund för att våra svenska företag ska kunna leda omställningen mot en cirkulär och fossilfri framtid – till nytta för hela det svenska samhället.