Inom ramen för projektet Kraftsamling Elförsörjning har Qvist Consulting med hjälp av ett stort antal experter på det svenska elsystemet och internationella experter på kraftsystemsoptimering tagit fram rapporten ‘Långsiktig Scenarioanalys’ åt Svenskt Näringsliv. Rapporten utreder hur det framtida svenska elsystemet långsiktigt kan möjliggöra en konkurrenskraftig och fossilfri ekonomi. Modelleringen minimerar investeringar och driftskostnader från givna ingångsvärden. Underlaget kommer att användas för att utveckla nödvändiga konkreta rekommendationer för att Sverige ska kunna övergå till ett fossilfritt samhälle.
Den långsiktiga Scenarioanalysen utgörs i grunden av tolv teknikneutrala modelleringar. Modelleringarna baseras på investerings och driftkostnaden för olika kraftslag och dess produktionsprofils värde för elsystemet. Det är alltså inte en analys som enbart baseras på produktionskostnad (kWh-pris) för olika kraftslag. Detta tillvägagångssätt säkerställer att kostnadsoptimeringen sker för elsystemet som helhet.
Resultat
Den mycket kortfattade sammanfattningen av analysens resultat är att det kostnadsoptimala framtida teknikneutrala elsystemet på årsproduktionsbasis år 2045 består i huvudsak av: 1/3 bibehållen vattenkraft, 1/3 vindkraft samt 1/3 bibehållen och ny kärnkraft.
Den största skillnaden från nuvarande elsystem är alltså en växande andel vindkraft och en mer begränsad ökning av mängden kärnkraft. De teknikneutrala scenarierna väljer i samtliga fall investeringar i driftförlängning av all existerande svensk kärnkraft. Biokraft främst i form av kraftvärme står idag för ca 9 % av elproduktionen. När kraftvärmen ställs utanför optimeringen, vilket kan vara relevant då hänsyn även bör tas till andra aspekter av kraftvärmen (värmeleveransen) fortsätter den att bidra med 5–9% av den framtida produktionen, medan en inkludering i optimeringen leder till en mindre andel. Inget teknikneutralt scenario leder till investeringar i solkraft eller naturgas med koldioxidinfångning. I de scenarier som tillåter handel för systemdimensionering förses i snitt 6% av den årliga lasten genom import. I den kostnadsoptimerade modelleringen, som för robusthetsskäl är gjord för ett år med låg tillgång på vattenkraft, ett sk torrår, är samtliga system nettoimportörer på årsbasis. Ett år med normal tillgång till vattenkraft är de flesta system i balans där produktion och konsumtion matchar varandra på årsbasis, och Sverige är inte nettoimportör.
Se presentationen av rapporten nedan:
