Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning och för mer cirkulär ekonomi
Svenskt Näringsliv ser positivt på att regeringen presenterar och remitterar konkreta åtgärdsförslag som också har ett tidsatt datum i relativ närtid för genomförande. I den promemoria som remitterats lyfts det svenska näringslivets roll i att bygga ett resurseffektivt samhälle fram och den tydliggör att det är företagen som driver den cirkulära utvecklingen framåt. Den sänder också en försiktigt positiv signal om att regeringen ser den cirkulära ekonomin som ett viktigt verktyg i det bredare omställningsarbetet mot ett hållbart samhälle, utöver dess nödvändighet för att nå EU-målet om förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall.
Svenskt Näringsliv vill dock understryka vikten av att reformtakten kommer behöva förbli hög under många år framöver för att vi ska nå uppsatta klimat- och miljömål, såväl nationella som gemensamma europeiska. Det är det svenska näringslivets förväntan att regeringen fortsätter vidta åtgärder som möjliggör en cirkulär omställning med bibehållen konkurrenskraft och tillväxt. Svenskt Näringsliv vill därför hänvisa till sin egen rapport från januari 2024 som lägger fram en lång rad åtgärdsförslag som kan genomföras av regeringen de närmaste åren som enskilt och sammantaget bidrar till att skapa goda marknadsförutsättningar för en cirkulär ekonomi och en gynnsam grogrund för innovation och entreprenörskap.
Bland det viktigaste som regeringen kan göra för näringslivet för att stärka den cirkulära omställningen är dock att säkerställa att implementeringen av all den lagstiftning som har kommit på miljöområdet inom ramen för EU:s gröna giv är ändamålsenlig och harmoniserad med övriga medlemsländer. Genomförandet av denna blir avgörande för att Sverige ska förbli en framgångsrik industrination med bibehållet välstånd och välfärd. Det är av stor vikt att regeringen prioriterar denna fråga parallellt med att kvarstående nationella hinder undanröjs, något som är särskilt viktigt för landets alla små- och medelstora företag. Det är också nödvändigt att berörda myndigheter har fullgoda verktyg och förutsättningar för att kunna stötta näringslivet i dess omställning och implementeringsarbetet måste åtföljas av betydande regelförenklingar och -förbättringar. Svenskt Näringsliv vill därför uppmana regeringen att ta i beaktande det arbete som sker inom det nationella Implementeringsrådet samt Förenklingsrådet när styrmedel för såväl en mer cirkulär ekonomi som det bredare miljöarbetet utformas.
Slutligen vill Svenskt Näringsliv understryka vikten av att införandet av de föreslagna åtgärderna faktiskt träder i kraft 1/1/2026 och inte senareläggs. I sin helhet tillstyrks promemorian och det är det svenska näringslivets förväntan att regeringen förverkligar åtgärderna.
I remissen kommenteras utvalda åtgärdsförslag från promemorian som anses mer prioriterade att lämna synpunkter på. Svenskt Näringsliv vill också hänvisa till de enskilda remissvar som lämnas in av berörda branschförbund och förväntar sig att regeringen tar hänsyn till hur de remitterade förslagen påverkar olika branscher och industrigrenar, i synnerhet de med en hög andel små- och medelstora företag.
