Remiss av betänkandet Om ekonomiska styrmedel för en mer cirkulär ekonomi (2024:67)

• Svenskt Näringsliv är kritisk till utredningens sammansättning och anser att det är anmärkningsvärt att näringslivet, som berörs av förslagen, inte har haft någon representation i utredningen. En konsekvens av utredningens sammansättning är att flera av förslagen är ensidigt belysta.
• Krav i utredningsdirektivet på författningstext med tillhörande författningskommentarer hade sannolikt gjort att de förslag som utredningen hade lagt fram vore mer underbyggda och genomarbetade, vilket förmodligen hade inneburit att flera av de nuvarande förslagen inte hade presenterats av utredningen. • Svenskt Näringsliv anser att åtgärder på miljöområdet företrädesvis bör ske på EU-nivå för att skapa harmoniserade spelregler som kan påverka omvärlden på ett helt annat sätt an vad nationella särregler kan göra. • Svenskt Näringsliv noterar att utredningen anger att det inte finns en definition av cirkulär ekonomi. Detta stämmer inte då ISO 59004:2024 har tagits fram och funnits tillgänglig sedan 2023. • Svenskt Näringsliv har i tidigare remissvar avstyrkt införande av såväl en plastskatt på engångsartiklar som en kläd- och skoskatt, ställningstaganden som Svenskt Näringsliv vidhåller, med anledning av den tveksamma miljönytta och förmodade skada på företag och sysselsättning. Det har inte presenterats några tillkommande skäl för att åter utreda och i förekommande fall införa en plastskatt eller en skatt på textilier. • Svenskt Näringsliv uppmanar regeringen att fortsätta arbetet med att ta bort fiskala miljöskatter som inte fyller sin funktion som miljöstyrmedel. Det är hög tid att gå från ord till handling och avskaffa elektronikskatten, även benämnd kemikalieskatten, under nuvarande mandatperiod. Skatten försämrar konkurrenskraften för företag i Sverige och fördyrar för svenska konsumenter, utan att någon reell miljövinst uppkommer. Dessutom är skatten en hämsko för återbruk. • Avfallsskatten gynnar inte samhällets övergripande resurseffektivitet och kan hämma teknikutveckling och innovation. Därutöver medför skatten kostsam och tidskrävande administration för de berörda företagen. Mot bakgrund av detta kan skatten inte motiveras. • Svenskt Näringsliv anser att CBAM kan vara ett sätt att minska miljö- och klimatpåverkan från plastproduktionen på en internationell nivå, men att frågan är komplex och bör hanteras inom ramen för den utvärderingsrapport EU-kommissionen kommer att presentera under andra halvan av 2025. • Svenskt Näringsliv delar problembeskrivningen avseende reparation, återtillverkning och uthyrning av bland annat textilier, möbler och elektronik, men är kritiska till förslaget om att utreda ett bonussystem som bidrar till detta. Den bonus som utredningen föreslår, i form av checkar eller liknande system riskerar att snedvrida konsumtionsmönster och marknaden. • Frågan om kvotplikter som styrmedel är komplex och det finns inte ett entydigt svar på när dessa lämpar sig eller inte. Svenskt Näringsliv hänvisar i detta avseende till de remissvar som har skickats in av berörda branschförbund. • Svenskt Näringsliv är principiellt positiv till producentansvar som styrmedel och anser att dessa bör utvecklas men vara proportionerliga och utformas på en europeisk nivå, för de material där det är lämpligt. Detta för att främja cirkularitet och handel på EU:s inre marknad. Det är dock viktigt att beakta att producentansvar inte lämpar sig för alla produktgrupper, särskilt sådana med en lång livslängd. • Svenskt Näringsliv anser i likhet med utredningen att offentlig upphandling har goda möjligheter att användas som ett strategiskt verktyg i omställningen till en cirkulär ekonomi. Cirkulära krav bör vara så enhetliga som möjligt bland upphandlande organisationer eftersom särkrav ofta är dyra och svåra att följa upp. • Svenskt Näringsliv anser att det behövs fortsatta satsningar på forskning, innovation och utveckling, såväl nationellt som på EU-nivå, men avstyrker utredningens förslag om att detta ska finansieras av producenter från en enskild bransch inom ramen för ett producentansvarssystem. • Svenskt Näringsliv anser i likhet med utredningen att möjligheten att lagra avfall längre än i dagsläget bör utredas i syfte att få till en storskalighet och lönsamhet i den cirkulära ekonomin.