Remiss av betänkandet Värdet av vinden - Kompensation, incitament och planering för hållbar fortsatt utbyggnad av vindkraften (SOU 2023:18)

Att Sveriges framtida elförsörjning fungerar är centralt för vårt välstånd och för näringslivets möjlighet att genomföra den klimatomställning som måste ske. De mycket stora investeringar som krävs för att möjliggöra omställningen kommer inte att genomföras om det saknas förtroende för att det svenska elsystemet ska kunna fortsätta erbjuda leveranssäker och fossilfri el till konkurrenskraftiga kostnader. Ett utbyggt energisystem bidrar till Sveriges konkurrenskraft. Svenskt Näringsliv har presenterat en lång rad policyrekommendationer för energisystemets utveckling. Två centrala policyrekommendationer är att bygga så mycket landbaserad vindkraft som är möjligt, och att utveckla de mest attraktiva platserna för havsbaserad vindkraft längs Sveriges kuster. Vi har också varit tydliga med att ny kärnkraft behövs i ett kostnadseffektivt och leveranssäkert elsystem. Det måste bygga på en kombination av väderberoende och planerbar elproduktion. Att ställa kraftslag mot varandra är att göra kraftförsörjningen en otjänst. Kärnkraften höjer värdet av vindkraft och vice versa. Våra analyser av framtidens energisystem i Sverige visar att det behöver stå på tre huvudsakliga ben: vindkraft, vattenkraft och kärnkraft.

Att hantera intressekonflikter för markanvändning kopplat till vindkraft på ett sätt som möjliggör samexistens är en nyckelfråga som kräver politiskt ledarskap på nationell, regional och kommunal nivå. Mycket talar för att lokal kompensation kan underlätta för vindkraftens fortsatta utbyggnad. Sådana system har underlättat för vindkraft i Tyskland och Danmark. I Norge, där kostnaden för att bygga ny vindkraft blev för hög på grund av bland annat lokala ersättningar, har det dock kraftigt hämmat vindkraftsutvecklingen. Det krävs därför en balansgång mellan flera intressen.

• Svenskt Näringsliv anser att en kommunalisering av fastighetsskatten på ny kraftproduktion utformat på liknande sätt som den kommunala fastighetsavgiften på bostadshus, dvs att beskattningsrätten finns kvar hos staten men medlen tillförs kommunen, skulle kunna vara ett sätt att skapa incitament till kommuner. Regeringskansliet bör utreda och bereda ett sådant förslag skyndsamt.
• Svenskt Näringsliv anser vidare att om vindkraft påverkar värdet på fastigheter är det rimligt att få ersättning för det. Men det saknas tillförlitliga underlag för hur dessa effekter egentligen ser ut. Sådana bör tas fram, som enskilda forskningsprojekt och/eller som uppdrag till berörda myndigheter.
• Svenskt Näringsliv stöder förslag om ett kommunalt beslut tidigt i processen. Införandet av kommunal tillstyrkan har nämligen under senare år bidragit till politiseringen av vindkraften som kraftslag. Bestämmelsen är rättsosäker och behöver reformeras. Efter remiss-behandling kan en ny proposition baserad på utredningen SOU 2021:53 – En rättssäker vindkraftsprövning – lämnas till riksdagen, som föreslog att kommunerna i stället ska ge ett så kallat lokaliseringsbeslut tidigt i processen.
• Avslutningsvis vill Svenskt Näringsliv uppmana politiker och Regeringskansliet: Miljöbalken som helhet behöver reformeras och fungera mer som en balk för hållbar utveckling.