Att Sveriges framtida elförsörjning fungerar är centralt för vårt välstånd och för näringslivets möjlighet att genomföra den klimatomställning som måste ske. De mycket stora investeringar som krävs för att möjliggöra detta kommer inte att genomföras om det saknas förtroende för att det svenska elsystemet ska kunna fortsätta erbjuda leveranssäker och fossilfri el till konkurrenskraftiga kostnader. Kraftsystemets utveckling från och med nu och fram till 2050 står inför en mycket stor utmaning.
Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger bl a på tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga kostnader. Det är emellertid viktigt att tydliggöra att det inte bara är elpriset som är avgörande för svensk ekonomis konkurrenskraft, utan den totala kostnadsbilden för näringslivet, vilket även inkluderar kostnader för elnät och skatter.
För att nödvändiga investeringar i både elnätsutbyggnad och ny elproduktion ska kunna göras i tid måste ledtiderna kortas rejält. En effektiv plan- och tillståndsprocess samt en tidig hantering av målkonflikter är en förutsättning för att lyckas med elektrifieringen av industrin och övriga samhället.
Politiken behöver bredda perspektivet och väga in även andra energibärare, vid sidan av el, och deras behov av infrastruktur och investeringar och deras möjligheter att bidra till ett robust energisystem; det gäller biogas och vätgas men även fjärr- och kraftvärme.
Planeringsmål
Ett tydligt planeringsmål om 300 TWh till 2045 välkomnas. Men målet behöver brytas ner i delmål för förslagsvis år 2035 och år 2040.
Leveranssäkerhetsmål
Svenskt Näringsliv välkomnar att Svenska kraftnät får ett förtydligat helhetsansvar för leveranssäkerheten på både lång och kort sikt. En konkurrenskraftig totalkostnad för el är en förutsättning för näringslivets omställning.
Energieffektiviseringsmål
Svenskt Näringsliv välkomnar regeringens förslag att se över Sveriges befintliga energieffektiviseringsmål och att ta fram indikatorer för att möjliggöra en uppföljning. Lönsamma energieffektiviseringar i näringslivet kommer ofta i samband med investeringar som förbättrar verksamheten och sker därför ofta stegvis. Energieffektiviseringsmål behöver därför utformas så att de inte hindrar industrins elektrifiering och nya etableringar.