Remittering av promemorian Cirkulär hantering av textil och textilavfall
De synpunkter som lämnas i detta dokument är i huvudsak inriktade på den aktuella remissen men det görs oundvikligen hänvisningar till det förslag som presenterades av EU-kommissionen i juli 2023 om ett reviderat avfallsdirektiv och särskilt förslaget om ett utökat producentansvar för textilier. Svenskt Näringsliv avser att lämna in ett längre och mer utförligt svar på den remissen (KN2023/03699) senare i höst.
Svenskt Näringsliv anser rent generellt att lösningar som kan utformas på EU-nivå alltid är att föredra framför nationella särlösningar då det bidrar till en ökad harmonisering och konkurrens på mer lika villkor på den inre marknaden. I det särskilda fallet textilier och textilavfall finns det i dagsläget inget gemensamt system vilket leder till att företag verksamma i flera länder ställs inför olika krav på hantering av textilavfall i olika medlemsstater, vilket bidrar till en ökad administration. Av den anledningen välkomnar Svenskt Näringsliv kommissionens förslag (inom ramen för det reviderade avfallsdirektivet) om att skapa en harmoniserad lagstiftning för textilier och textilavfall och ser stora mervärden i att införa ett utökat producentansvar. Om det utformas och implementeras på ett klokt och välavvägt sätt har det goda möjligheter att skapa konkurrens på mer lika villkor och bidra till en starkare inre marknad. En förutsättning för att detta ska fungera är att samma spelregler och konkurrensvillkor gäller för både europeiska och utomeuropeiska företag som sätter produkter på den inre marknaden, det vill säga en 'level playing field'. I dagsläget är privatimporten av kläder och annan textil betydande och det är därför mycket viktigt att även e-handelsplattformar och -företag utanför EU omfattas av, och bidrar till, ett framtida producentansvarssystem.
I sammanhanget bör det noteras att Sverige redan hade kunnat ha ett fungerande producentansvarssystem på plats då denna fråga utretts (SOU 2020: 72) och remitterats i relativ närtid. Det systemet hade kunnat fungera som en grund för en harmoniserad lösning inom EU, varför det är mycket beklagligt att såväl nuvarande som föregående regering inte tog frågan vidare.
Det bör också hållas i åtanke att textilier globalt sett är en av de mest klimatbelastande sektorerna och kännetecknas i sin helhet av väldigt låga återanvändnings- och återvinningsnivåer. Därför är storskaliga initiativ som leder till en ökad insamling och utsortering, en grundförutsättning för en ökad återanvändning och materialåtervinning, välkomna och viktiga steg i riktning mot ett mer cirkulärt och hållbart samhälle. Samtidigt pågår det just nu mycket innovation och utveckling inom den svenska textilindustrin, pådrivet av inte minst unga entreprenörer i små- och medelstora företag. Nya gröna innovationer och tekniker har på sikt stor potential att minska klimat- och miljöavtrycket från textilsektorn varför det är kritiskt viktigt att nuvarande och framtida lagstiftning stärker snarare än begränsar konkurrenskraften för dessa företag samt bygger på teknikneutralitet vilket också är en grundförutsättning. Sverige har på sikt mycket goda möjligheter att bli en världsledande hubb för hållbara och cirkulära textilier.
I bifogat dokument återfinns ett antal specifika kommentarer på de enskilda förslagen i regeringens nu remitterade promemoria, med oundviklig hänvisning till kommissionens nu presenterade förslag.
