Svenskt Näringsliv remissyttrande Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft Fi2024_01624

Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft
Svenskt Näringsliv har beretts möjlighet att yttra sig över promemorian Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft. Svenskt Näringsliv välkomnar utredningens förslag och instämmer med utredningen att en finansiering och riskdelningsmodell behövs för att investeringarna i ny kärnkraft ska realiseras. Utredningens förslag är genomarbetat och ett viktigt första steg för att få till stånd investeringar i ny kärnkraft i Sverige.

Sveriges välstånd har till stor del byggts på god tillgång till leveranssäker el till konkurrenskraftig kostnad. Att Sveriges framtida elförsörjning fungerar är centralt för näringslivets möjlighet att genomföra den klimatomställning som måste ske. På kort tid ska fossila bränslen och råvaror, som är och har varit en förutsättning för den globala tillväxten, fasas ut. Energisystem och produktionsprocesser ska förändras och Sverige ska vara ledande i omställningen. Sverige har en gynnsam utgångspunkt med en elproduktion som redan idag är nästan helt fossilfri, men nuvarande elproduktion kommer inte att täcka den förväntade framtida elanvändningen som krävs för att uppnå landets klimat-, industri- och säkerhetspolitiska mål.

Svenskt Näringslivs scenarioanalyser visar att Sveriges framtida energimix bör bestå av alla fossilfria kraftslag. Analyserna pekar mot att vi kommer att behöva väsentligt ökad elproduktion från vindkraft på land, men även ny kärnkraft (inklusive drifttidsförlängd befintlig kärnkraft), effekthöjning av vattenkraften och havsbaserad vindkraft i ett framtida elsystem.

Omvärlden har på kort tid gått från att diskutera huruvida ny kärnkraft överhuvudtaget behövs till att aktivt planera för dess utbyggnad. Denna globala kapplöpning vittnar om behovet att uppnå framdrift för investeringar i ny kärnkraft. Omvärldsutvecklingen skapar längre väntetider, större konkurrens om resurser, och framhäver vikten av att bygga upp lokala leverantörskedjor samt attrahera både inhemsk och internationell kompetens.

Den finansiella risk som uppstår till följd av kapitalintensiteten och de långa byggtiderna för kärnkraftsprojekt begränsar möjligheterna till utbyggnad enbart på marknadsmässiga grunder. Samtidigt drivs kostnaderna för investeringar i ny kärnkraft upp av den oproportionerligt stora politiska risk som föreligger under både konstruktions- och driftsfasen. Därför är det motiverat att staten – med hjälp av till exempel den föreslagna finansierings- och riskdelningsmodellen – bidrar till att lyfta av en del av risken.

I ett nästa separat steg anser Svenskt Näringsliv att frågan om förutsättningar för stöd till andra fossilfria kraftslag behöver utredas. Det bör utredas hur ny fossilfri elproduktion som kan leverera motsvarande värde för systemet som kärnkraften (till exempel via energilagring och modern teknik) också skulle kunna kvalificera sig för en finansieringsmodell som liknar den utredningen föreslår för ny kärnkraft. Finansiering- och riskdelning bör stå i relation till det värde som ny elproduktion tillför elsystemet i termer av kostnadseffektivitet, fossilfrihet, planerbarhet, storskalighet (minst 300 MW installerad effekt), leveranssäkerhet, systemstabilitet och andra systemvärden.