Beskedet: Anställda som röjer företagshemligheter ska straffas

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har inte bara inneburit höga dödstal och mänskliga tragedier. Att det nu råder ett krig i Europa för första gången på flera årtionden har satt den europeiska säkerheten högst upp på agendan. Det nya säkerhetspolitiska läget har inneburit att fler även insett värdet av att skydda det svenska näringslivet. Som en del i att möta det hot som industrispionage utgör mot den svenska industrin och det svenska samhället presenterades nyligen utkast till lagrådsremiss om ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter.

– Det här är ett mycket glädjande besked. Utländska stater spionerar inte bara på militären och den svenska staten utan de spionerar också på företagen. Och då är det ett problem att vi i dag inte har en tillräcklig lagstiftning i Sverige som kan skydda företagen, säger Christina Wainikka, expert på immaterialrätt på Svenskt Näringsliv, som under lång tid bevakat lagen om företagshemligheter.

Företagshemligheter utgörs av information som hålls hemlig av affärsmässiga skäl, vilket kan innefatta allt från säljstrategier till vad som görs på ett företags forskningsavdelning. Hon menar att när det gäller just företagshemligheter så har den svenska lagstiftningen sett annorlunda ut än i länder som Frankrike, Nederländerna, Tyskland, Italien, Estland och Finland.

– Där har anställda ett tydligare straffansvar, vilket vi inte har i den svenska lagstiftningen.

– I grunden så funkar inte lagen, som den ser ut idag, som den borde. Man kan alltså röja information, men ändå komma undan. Trots att det gått över tjugo år sedan Rakel-domen så är det fortfarande samma lucka i lagen. I dagens säkerhetspolitiska situation vore det bra om vi kunde skydda företagen bättre.

Den så kallade Rakel-domen handlar om ett mål som rörde Ericsson år 2003, som bland annat handlade om en anställd som i sitt arbete hade tillgång till företagshemligheter. Personen lämnade ut detta till en annan person som i sin tur lämnade dem till ryska underrättelseagenter. Den som lämnade uppgifterna till agenterna dömdes för grovt spioneri till åtta års fängelse samtidigt som åtalet mot den anställde för medverkan till grovt företagsspioneri ogillades.

– Just den företagshemligheten handlade bland annat om Rakelsystemet, vilket är ett statligt system för radiokommunikation för aktörer med samhällsviktig verksamhet som Polismyndigheten, Tullverket, Försvarsmakten och SOS Alarm.

– Om vi hamnar i en krissituation och vårt system för blåljuskommunikation är i Rysslands händer så är det inte bra. Då vet de ju exakt hur de ska kunna slå ut hela systemet. Trots detta så kunde då den anställda som hade läckt företagshemligheterna göra det utan att ha ett straffansvar.

Sedan 1990 har fyra utredningar föreslagit att anställda ska ha ett straffansvar när det gäller företagshemligheter. I den senaste från 2020, som nu alltså kan vara på väg att bli lag, föreslås att det ska införas ett utvidgat straffansvar för vissa angrepp på företagshemligheter. Enligt förslaget ska det vara straffbart även för den som har lovlig tillgång till en företagshemlighet, exempelvis genom att man har en anställning, att olovligen röja eller utnyttja företagshemligheten. Tanken är att införa två nya straffbestämmelser, en om olovligt röjande av företagshemlighet och en om olovligt utnyttjande av företagshemlighet.

– Vi har haft flera utredningar som visat på att det vore bra om vi införde ett straffansvar. Och därför är det nu så glädjande att man nu faktiskt vill täppa till den här luckan i lagen.

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som välkomnar ett förstärkt straffrättsligt skydd vid angrepp på företagshemligheter. I sitt remissvar skrev Polismyndigheten: ”Ett förstärkt straffrättsligt skydd för företagshemligheter är befogat för att möta bl.a. det hot som industrispionage och den digitala utvecklingen utgör mot svenska intressen”.

Även Säkerhetspolisen välkomnade förslagen i promemorian och organisationen Företagarna välkomnade remissen och skrev i sitt remissvar: ”En kriminalisering av röjande av företagshemligheter och olovligt utnyttjande är något som Sverige behöver om vi ska kunna fortsätta att ligga i framkant med teknisk utveckling och möta det hot om företagsspioneri som finns”.