Kunskapsekonomins viktigaste tillgång – så får vi bort den dyra kunskapsbristen
I kunskapsekonomin har immaterialrätten kommit att få en allt större betydelse. Det finns dock samtidigt en skriande kunskapsbrist, vilket visats i flera olika rapporter. Detta gäller inte bara i Sverige utan har visats även på EU-nivå. Alltför många kan alltför lite, så lite att de inte ens vet när de borde fråga om hjälp. Kunskapsbristen får kostsamma konsekvenser, inte minst för företags möjlighet att få utväxling på det som skapas. Till konsekvenserna hör att tillgångar som skulle kunna finnas inte skapas, genom att exempelvis patent inte söks. Det kan också handla om motsatsen, att patentansökningar lämnas in i situationer där andra strategier kanske varit bättre. Till konsekvenserna hör också att avtal, inklusive de som träffas inom ramen för offentlig upphandling, blir fel. I värsta fall kan det avtalsparter sitta med avtal som går stick i stäv med det de egentligen vill.
På det här seminariet går vi djupare i kunskapsbristens orsaker och konsekvenser. Svenskt Näringsliv presenterar också sina förslag för hur utmaningarna kring kunskapsbristen bäst kan mötas.
Detta är del tre i seminarieserien där vi presenterar Svenskt Näringslivs strategi för arbetet med kunskapsbaserade tillgångar.
Frukost serveras från kl. 8.30
