Svenskt Näringsliv tillstyrker förslagen men yttrar sig om två frågor, etableringsfrihet och andra näraliggande aspekter (upphovsrätt).
Svenskt Näringsliv välkomnar att utredningen i så pass hög utsträckning beaktar frågor om etableringsfrihet. Etableringsfriheten är tydligt reglerad i 3 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen, 4 kap. 1 § samt 6 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen. Precis som utredningen beskriver är det också på många sätt en bakomliggande princip i den svenska regleringen av informations- och yttrandefrihet. Det finns dock reglerade inskränkningar i etableringsfriheten, såsom i 3 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen. Inskränkningarna kan vara kopplade till avvägningar mellan olika intressen, såsom tillgänglighet.
Med det sagt tillstyrker Svenskt Näringsliv de förslag som utredningen lägger kopplat till hur olika intressen ska vägas mot varandra i de här fallen.
Frågor om att tillgängliggöra material träffar också ofta de upphovsrättsliga frågorna. Utredningen har hanterat dessa frågor med viss styvmoderlighet, vilket i sin tur hänger samman med hur utredningens uppdrag sett ut.
I det aktuella direktivets skäl 41 anges följande:
”Det är ett känt faktum att personer med funktionsnedsättning fortsätter att stå inför hinder när det gäller att få tillgång till innehåll som är skyddat av upphovsrätt och närstående rättigheter och att vissa åtgärder för att ta itu med denna situation redan har vidtagits till exempel genom antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1564 (14) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1563 (15), och att ytterligare unionsåtgärder i detta syfte skulle kunna vidtas i framtiden.”
Svenskt Näringsliv anser att det hade varit läge att adressera detta mer än vad som skett i utredningens avsnitt 6.1.5. Det kan vara värt att påminna om att upphovsmännens rätt till sina verk är grundlagsskyddad genom 2 kap. 16 § regeringsformen.