Utkast till lagrådsremiss Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter

Företagshemligheters ökade betydelse

Företagshemligheter har kommit att få en allt större betydelse för många typer av företag. Ett tydligt tecken på detta är den ökade mängden rättstvister som resulterar i domar från svenska domstolar, vare sig det är från allmänna domstolar eller från arbetsdomstolen.

Advokatfirman Baker McKenzie har tagit fram flera rapporter där de tittat på hur företag själva bedömer betydelsen av företagshemligheter. I en av rapporterna, ”The Board Ultimatum, Protect and Preserve The Rising Importance of Safeguarding Trade Secrets” (2017), uppger 82 % av respondenterna att företagshemligheter är viktiga för att inte säga essentiella för deras verksamhet.

Dagens innovationer är ofta komplexa på ett sätt som gör att de sällan är föremål för en enda typ av immaterialrättsligt skydd. Detta är inte minst tydligt genom att även de allra mest tekniska innovation även ofta sätts i ett tjänstesammanhang, något som ofta kallas för tjänstefiering. I denna verklighet blir ofta företagshemligheterna det kitt som håller samman strategier och affärsplaner. Svenskt Näringsliv ställer sig helt bakom beskrivningen av företagshemligheters betydelse för svensk konkurrenskraft (utkastet, s. 25).

Precis som påpekas i utredningen från 2020 är också hotbilden från många verksamheter av en helt annan art än tidigare. Utländska makter spionerar alltmer mot privata intressen (jfr utredningen s. 42).

Behov av skyndsamt genomförande

Svenskt Näringsliv yttrade sig 2021 över Ds 2020:26, Bättre skydd för tekniska företagshemligheter. I det yttrandet tillstyrktes förslaget. Det betonades samtidigt att frågan om ett utvecklat skydd för företagshemligheter inte bara är viktigt utifrån ett näringslivsperspektiv utan även för Sverige som nation. Den säkerhetspolitiska utveckling som varit sedan dess understryker detta. Dagens brister i skyddet för företagshemligheter hotar inte bara svenska företag, det hotar nationell säkerhet.

I det följande framförs en del kritik över förslagets utformning. I en avvägning mellan att få någon förändring till stånd och att få de ändringar till stånd som Svenskt Näringsliv önskar se måste dock ett snabbt genomförande prioriteras.

I diskussioner med medlemsorganisationer och medlemsföretag om det nu aktuella utkastet har två parallella argumentationslinjer blivit tydliga. Den ena linjen går ut på att det är mycket angeläget att skyddet för företagshemligheter i svensk rätt blir mer heltäckande. Det är därför akut att få lagändringarna på plats.

Den andra argumentationslinjen går ut på att om utkastets förslag genomförs kommer det fördröja andra nödvändiga reformer av den svenska lagstiftningen. Det finns fler viktiga reformer som behöver komma på plats, inte minst när det gäller styrelseledamöters ansvar (se utkastet s. 32-33).

Klart är att skyddet för företagshemligheter är centralt för svenska och europeiska företag. Vi har ett läge med ett direktiv som utelämnar många frågor. Hit hör (eventuell) gränsdragning mellan data och information, om direktivet ger samma skydd för information oavsett karaktär (teknisk, kommersiell eller administrativ) eller om informationen rent faktiskt måste användas just nu för att omfattas av skyddet.

På EU-nivå finns också problem med att det kommer en stor mängd lagstiftningsförslag där skyddet för företagshemligheter riskerar att undermineras. Det handlar om allt från vad som ska ingå i digitala produktpass till införandet av ny reglering kring tvångslicenser – via transparensregler i AI-lagstiftningen.

Sverige, som innovationsland, behöver aktivt driva en linje i såväl Sverige som på EU-nivå som innebär att kunskapsintensiva företag kan ha ett effektivt skydd för sina kunskapsbaserade tillgångar.

Oaktat det som framförts ovan anser dock Svenskt Näringsliv att förslaget i utkastet bör genomföras enligt den tidtabell som finns i förslaget.