Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033

Svenskt Näringsliv anser att Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033 inte möter näringslivets behov.

Svenska företag är under ständig konkurrensutsättning och en förbättrad tillgänglighet till marknader är avgörande för handel och jobbtillväxt, vilket i förlängningen skapar välfärd. Bra kommunikationer, till exempel genom regional arbetspendling eller tillgång till en hamn eller en flygplats, kan vara avgörande när ett företag ska besluta om etablering eller expansion.

Sammanfattningsvis anser Svenskt Näringsliv:

• Att staten bör använda begränsade resurser klokt och därmed prioritera samhällsekonomiskt lönsamma objekt.

• Att nya stambanor tränger ut andra satsningar och därmed bör lyftas utanför nationell plan.

• Att näringslivspotten för järnväg har visat konkreta och goda historiska resultat avseende trimningsåtgärder på viktiga godsstråk och därmed bör stärkas.

• Att en riskbedömning och konsekvensanalys av pågående och planerade infrastrukturprojekt under perioden 2023–2025 bör göras utifrån en risk för cementbrist omkring kommande årsskifte.

• Att Trafikverkets förslag avseende utrullning av, samt medfinansiering av ombordutrustning för, signalsystemet ERTMS är välkommet.

• Att underhållsskulden enligt förslag till nationell plan fortsatt växer vilket är mycket bekymmersamt. Bristande underhåll av det statliga väg- och järnvägsnätet leder till försämrad funktion och lägre tillförlitlighet vilket försämrar näringslivets konkurrenskraft.

• Att det finns en betydande diskrepans mellan intentionerna i godstransportstrategin och godstransportrådets höga ambitioner jämfört med förslag till nationell plan vilket troligen kan härledas till regeringens direktiv till Trafikverket.

• Att transporteffektivitet bör främjas med längre och tyngre transporter på väg och järnväg.

• Att klimatomställningen av transportsektorn kräver fler åtgärder vilket Svenskt Näringsliv särskilt uppmärksammat i remissyttrandet över inriktningsunderlaget. 

• Att frågan om en föryngring av isbrytarflottan måste få ett tydligt svar som även omfattar finansiering.

• Att arbetet med nationell plan i högre grad bör beakta ett internationellt perspektiv.