I topp, för andra året i rad. Det är ingen tillfällighet att Vårgårda har ett bra företagsklimat. Här drar politik och näringsliv gemensamt och känner varandras förutsättningar. ”Det är faktiskt rättvist att vi toppar rankingen”, säger en företagare.
Vårgårda ligger i hjärtat av Västergötland, en klassisk industriort med både stora och små företag som fostrat entreprenörer som i sin tur skapat bland annat skiftnyckeln och rörtången. Dessutom finns här idrottshistoria i form av bröderna Fåglum, kvartetten som var världsmästare i lagtempo på cykel tre år i rad och även tog OS-medalj i Tokyo och Mexiko City.
Lagtempo är också något som för andra gången i rad placerat Vårgårda i toppen av Svenskt Näringslivs ranking av det bästa lokala företagsklimatet i Sverige. Det är både politiken och näringslivet överens om.
– Vi har förtroende för varandra, säger Lars Nothall, platschef på Gustavsberg.
– Vi lär oss av varandra, företagen om politiken och vi i politiken om företagen, säger kommunalrådet Bengt Hilmersson (C).
– Vi uppskattar varandra och vad vi alla gör för Vårgårdas bästa, säger Sofia Rydler, vd för Rydlers Bygg.
Lagtempo alltså, alla drar åt samma håll, fullt medvetna om vilken riktning som gäller.
Vårgårda i topp på Svenskt Näringslivs ranking för andra året i rad är ingen tillfällighet. En titt på historien visar att sedan 2011 har kommunen konstant legat bland de 15 bästa i landet och framför allt är det från 2013 som det bär av uppåt. Då blir företagens betygsättning av företagsklimatet allt bättre.
Det viktiga för oss är att i detalj få veta hur företagen tycker att vi sköter vårt jobb.
– Och det är betygen som jag är mest intresserad av. Visst är det fantastiskt att vi ligger i topp av landets 289 kommuner, men det viktiga för oss är att i detalj få veta hur företagen tycker att vi sköter vårt jobb, säger Bengt Hilmersson och tar frågan om upphandling som exempel.
Upphandling är ett av de områden där företag och kommun inte sällan har svårt att mötas och framför allt ha förstående för varandras olika förutsättningar. Så också i Vårgårda för ett antal år sedan. Det var ett missnöje som gjorde att kommunen antog en ny policy för upphandling. Bland annat höjdes gränsen för inköp som kan genomföras utan en regelrätt upphandling till 100 000 kronor, under förutsättning att inköpen görs lokalt. Likaså ska minst en lokal leverantör finnas med bland anbuden när en stor upphandling över gränsvärdena genomförs.
– Dessutom införde vi upphandlingsträffar en gång i halvåret så att företagen vet vad som är på gång samtidigt som vi kan ge dem information och tips om vad de ska tänka på när de lämnar anbud. I retur får vi veta mer om hur deras verklighet ser ut inför ett eventuellt avtal. Vi lär oss helt enkelt av varandra, fortsätter Bengt Hilmersson.
Det var uppenbarligen en insats som togs emot väl av företagen, betyget för kommunens upphandling har klättrat stabilt uppåt de senaste åren. Och det är just den vardagliga attityden i kontakten, bemötandet och servicen som ger de genomgående höga betygen.
Att vi känner oss uppskattade ger oss självförtroende att våga satsa vidare här. Svårare än så är det ju inte.
– Det är en positiv inställning till näringsliv och tillväxt och det finns en vision av hur det ska gå till. Att vi känner oss uppskattade ger oss självförtroende att våga satsa vidare här. Svårare än så är det ju inte, säger Carl-Johan Augustsson, projektledare på Rydlers Bygg.
Lars Nothall håller med:
– Att vi toppar och har legat högt uppe länge, gör att det finns en kultur av samverkan, samförståndet sitter i väggarna. Då kan vi starta det vardagliga samarbetet från en högre nivå, vi vågar ställa frågor till varandra och lita på att vi sedan kan lösa det hela tillsammans. Den inställningen gör att det faktiskt är rättvist att Vårgårda toppar LFK.
Mycket av det som idag är ett tydligt samförstånd kommun och näringsliv emellan har sina rötter i föreningen Center of Innovation, COI. Den startade 1994 av de största arbetsgivarna i kommunen med målsättningen att bli en samlad motpart till politiken och få en starkare profil på näringslivsfrågorna. En styrgrupp bildades, som består av vd för de större arbetsgivarna i Vårgårda samt ordförande för Företagarna och den lokala Centrumföreningen, medan kommunen representeras av kommunchefen. Den strukturen håller även idag, 28 år senare. COI har lokaler i kommunhuset, ”ägs” till 75 procent av näringslivet och har med åren blivit den självklara mötesplatsen mellan kommun och företag.
– Center of Innovation har blivit både ett kitt och en aktiv part som arbetar målmedvetet med en ständigt pågående dialog oss och kommunen emellan, säger Carl-Johan Augustsson.
Lars Nothall tar ett exempel på hur smidigt det upparbetade samarbetet med COI som motor kan fungera.
– Vi projekterade för en utbyggnad av en befintlig fastighet. Efter ett telefonsamtal var kommunen inbokade på ett besök hos oss där vi presenterade planerna. Snart hade vi en gemensam projektgrupp där vi kunde bolla fram och tillbaka och det krattade vägen för ett snabbt bygglov.
– Jag måste säga att jag blev imponerad av hur smidigt det gick.
Enligt den enkla men tydliga sanningen att framgång föder framgång, kan Vårgårda nu också visa på en växande befolkning. Faktum är att kommunen är den tredje snabbast växande i Västra Götaland och med det ökande skatteintäkter, kan kommunen satsa på ytterligare utveckling. Det ger även kraft att ta sig an en del av hindren som trots allt finns. Ett sådant är elförsörjningen och den samlade överföringskapaciteten till kommunen. Redan inom fem-sex år kommer den inte att räcka till.
– Vi samlade de 15 företag som har störst energibehov och har tillsammans tagit upp diskussionerna med Vattenfall. Med en växande befolkning och ett samlat näringsliv i ryggen börjar vi få gehör för våra behov, säger Bengt Hilmersson.
Med framgången följer även insikten att den måste vårdas. Det går inte att slå sig till ro, vilket alla är medvetna om, särskilt inte i en mindre kommun där mycket kan vila på enstaka personer. Utbildning och rekrytering är därför ett vanligt samtalsämne när företagen och politikerna möts.
– Jag sa tidigare att samverkanskulturen sitter i väggarna. Det är i och för sig sant men framför allt sitter den i människorna som arbetar med de här frågorna. När det sker generationsväxlingar, när det rekryteras nya medarbetare, måste vi vara noga med att föra den här goda berättelsen vidare och att den hänger på att alla fortsätter att ta i, säger Lars Nothall.
Bengt Hilmersson igen:
– Vi är gedigen företagarbygd med 2 000 företag med en befolkning på 12 000 personer. Samtidigt ska vi vara medvetna om att nio av de tio största arbetsgivarna i Vårgårda har utländska ägare. Alla förstår hur Vårgårda skulle påverkas om någon av dem valde att flytta produktionen. Därför måste vi bibehålla rätt attityd till näringslivet och möjligheterna att verka här. Hela tiden prata om varför vi finns, våga lyssna, inte vara stelbenta utan ha öppna ramar och samarbeta för allas bästa. Det har varit vårt mantra i 20-25-30 år och ska fortsätta att vara det.
Anders Carlsson
Vårgårda kommun har 12 180 invånare. Andelen företagare är genomsnittlig. Företagsklimatet rankas som det bästa i Sverige. Under 2020 var medianinkomsten i kommunen 303 905 kronor. Kommunalskatten är 33,09 procent.
Källa: Ekonomifakta
Se rankingresultatet i din kommun
Undersökningen Lokalt företagsklimat