Fler kommuner ökar i mätning av företagsklimatet

Drygt 32 000 företagare har sagt sitt. Enkäten från Svenskt Näringsliv är en skummande blandning av åsikter om vilka kommuner som är bäst och sämst på att ge företagen bra förutsättningar att driva verksamhet.
Årets upplaga är ingen himmelsvid skillnad jämfört med förra årets enkät. Det sammanfattande betyget över företagsklimatet är detsamma 3,43 på en 6-gradig skala, precis som förra året är det företag inom it och industrin som är mest positiva.

34 kommuner får betyget bra, en ökning med tre jämfört med förra året och med sju året dessförinnan. Samtidigt är det färre kommuner som sladdar och inte når upp till omdömet godtagbart. Sammantaget är det 118 kommuner som får ett sämre betyg, 101 får ett bättre betyg, enligt undersökningen.

Björn Lindgren, chef för lokalt företagsklimat, summerar utvecklingen med att fler kommuner får höga betyg, och att den höga nivån från ifjol ligger kvar.

Vårgårda fortsatt etta

Fjolårets rankingetta Vårgårda toppar även årets företagarenkät. Därefter följer Timrå och Markaryd. Rejäla kliv uppåt tar också Staffanstorp, Mönsterås och Herrljunga, som är nykomlingar på topp tio.

Några kommuner har utvecklats positivt under många år och når nu ett högt betyg. Det illustreras av Boden som successivt förbättrat betyget från 2,5 till 4,1 de senaste tio åren.

– Förändring tar tid, men dessa kommuner visar att det går, andra kan se och lära, säger Björn Lindgren.

Värre är det för de 25 största kommunerna, som har svårt att leva upp till företagens förväntningar. Kritiken rör bland annat attityd, dialog, service, information och osund konkurrens. Resultatet är att ingen kvalar in på topp hundra, ingen når betyget bra. Bäst är Nacka på plats 115.

Förutsättningarna skiljer sig åt. Stora kommuner kan inte agera på samma sätt som mindre, säger Björn Lindgren och förtydligar:

– Ta en sådan sak som politikers och tjänstepersoners attityder eller dialogen med företagen. I mindre kommuner kan många företag ha direkt kontakt med kommunalråd och kommunchef på företagsfrukostar och liknande. Den närheten är svårare att få till i stora kommuner som måste hitta andra sätt. Exakt vad det kan vara ska vi lägga lite extra fokus på framöver.

Av undersökningen framgår också att bättre dialog med kommunföreträdare och politiker är hett eftertraktat hos företagarna. Fyra av tio svarar att det är den viktigaste frågan för att skapa bättre villkor för företagandet. Andra prioriterade områden är brott och trygghet samt bättre förståelse för företagandets villkor.

– I grunden handlar det om att skaffa sig förståelse för företagens situation och behov. Det är en aldrig sinande ström av nya frågeställningar där dialog med företagen behövs.

En extra fråga i årets enkät handlade om i vilken utsträckning företagare har känt tvekan att lämna klagomål till kommunen under det senaste året. Var femte företagare, 20 procent, svarar att de en eller flera gånger vacklat om de skulle ge kommunen mothugg.

Myndighetsutövning ska vara neutral

Björn Lindgren inskärper att frågan är en viktig indikator på vilken tillit företagen har till kommunen. Myndighetsutövning ska vara neutral, där varje ärende bedöms på samma grunder, anser han.

– Vem som lämnar in ett ärende ska inte spela någon roll. Eftersom många företag är beroende av att få tillstånd av olika slag, så är det naturligt att de är försiktiga med att stöta sig med kommunen.

Att frågan om företagsklimat vinner anklang i kommunleden beror på att många politiker inser att välmående företag gör kommunen attraktiv.

– Allt fler kommuner ser bra företagsklimat som en möjlighet till fler jobb, högre skatteintäkter och en bra plats att bo och verka i. Men det finns risk att arbetet tappar tempo under valrörelsen senare i år när andra frågor hamnar i fokus. Ett drömscenario är att varje parti på lokalnivå i sitt valmanifest har ett tydligt avsnitt med sina löften till kommunens företagare, säger Björn Lindgren.