Pensionsgruppen har lagt fram förslag för ett längre arbetsliv. Hur de ökade utgifterna ska finansieras nämns inte, vilket är oroande. Det finns ett stort behov av fler arbetade timmar i ekonomin, men de nu föreslagna förändringarna ger inga incitament till det, konstaterar försäkringsexpert Ingvar Backle.
Partierna bakom pensionsgruppen – Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet – har i helgen presenterat nästa del i sina förslag för ett längre arbetsliv. Förslaget innebär att tidpunkter föreslås för de tidigare kända förändringarna, men fortfarande sägs ingenting om finansieringen, vilket är oroande.
Svenskt Näringsliv ser ett stort behov av fler arbetade timmar i ekonomin, men de nu föreslagna förändringarna ger inga incitament till det. IFAU har visat att ekonomiska incitament är avgörande för att fler ska vilja arbeta högre upp i åldrarna.
Viktigt är också att arbete efter 67 års ålder bör bygga på överenskommelser på den enskilda arbetsplatsen, inte som en rättighet som ensidigt tillfaller arbetstagaren.
De förslag som nu presenterats – höjda garantipensioner, höjda bostadstillägg, möjlighet att kvarstå i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna efter 65 år – är enbart kostnadsdrivande.
Hur dessa ökade utgifter ska finansieras nämns inte. Förslag som innebär ökade kostnader inom socialförsäkringarna måste alltid ställas i förhållande till en hållbar finansiering. Svenskt Näringsliv anser att framtida reformer måste bygga på långsiktigt hållbara försäkringar som är finansiellt stabila.
Förslagen minskar ytterligare det respektavstånd i nettoinkomst (pension och bostadstillägg sammanräknad) mellan den som aldrig haft inkomst av tjänst och den som arbetat många år. Med andra ord saknas tydliga incitament för arbete – att alla som har en arbetsförmåga ska motiveras till att utnyttja denna. Det enda som bevisligen fungerar både för enskilda och arbetsgivare för att få fler äldre att arbeta längre är ekonomiska incitament, som lägre inkomstskatt och arbetsgivaravgifter.
Dessutom saknas förslag på hur vi får människor att gå in i arbetslivet tidigare. Vi har i Sverige en i internationell jämförelse mycket hög genomsnittlig inträdesålder på arbetsmarknaden. En bättre anpassning av utbildningsväsendet, ökade ekonomiska incitament och ett tydligt respektavstånd i ekonomiskt nettoutfall mellan den som arbetat och den som inte gjort det trots arbetsförmåga – det är så vi skapar fler arbetade timmar i Sverige.
Socialförsäkringsfrågor