”Sjukvården måste ge tillbaka ansvaret till individen”

Arbetet med de nya rekommendationerna har tagits fram under ledning av Regina Ylvén, utredare på Socialstyrelsen. Hon anser att de kommer bli ett bättre stöd för läkarna att bedöma arbetsförmåga. Rekommendationerna har differentierats för fler situationer med både kortare och längre sjukskrivningstider, så att rätt sjukskrivning görs vid rätt tillfälle. En av nyheterna jämfört med tidigare är att för några av de lindrigare fallen av diagnoserna rekommenderas inte längre någon sjukskrivning alls.

– Förhoppningen är att råden till den som sjukskriver ska bli mer tydliga än tidigare och att stödet till läkarna ökar. Vid några diagnoser har experterna bedömt att i de fall då arbetsplatsen är ett stöd för patienten kan sjukskrivning undvikas – eller att sjukskrivning sker på deltid.

Mellan 2010-2015 har sjukfrånvaron ökat dramatiskt. En majoritet består av sjukskrivningar med psykiska diagnoser. De tidigare rekommendationerna för sjukskrivning är 10 år gamla och mycket har hänt. För flera diagnoser saknades dessutom information för att bedöma arbetsförmåga. Regina Ylvén menar att de nya rekommendationerna ger mer stöd till läkarna i fler situationer då de ska bedöma arbetsförmåga.

– Tidigare fanns svagt stöd för att bedöma arbetsförmåga vid psykisk sjukdom. Det fanns behov av att tillföra information om funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning för flera diagnoser. Den informationen ligger till grund för att bedöma arbetsförmågan i förhållande till de arbetsuppgifter individen har. Läkaren ska alltid göra en individuell bedömning i varje enskilt fall för arbetsförmåga i förhållande till sjukdomen, säger Regina Ylvén.

Åsa Kadowaki är läkare och specialist i psykiatri, KBT-psykoterapeut och handleder distriktsläkare i Östergötland i hur man ska arbeta med psykisk ohälsa. Hon tycker att socialstyrelsens nya riktlinjer är bra och ser att sjukskrivning inte hjälper vid lättare diagnoser.

– Sjukskrivning blir många gånger ett undvikande som inte hjälper i tillfrisknandet. Jag anser att sjukskrivning är felbehandling både när det gäller lättare depression och ångest. Depression ska behandlas med beteendeaktivering och ångest med exponering. Arbetsplatsen är ett stöd i det arbetet.

Åsa Kadowaki anser också att det har blivit för stor fokusering på arbetsgivarnas ansvar vid rehabiliteringen. Hon tycker att arbetsgivarna ska ta ansvar för det som de har orsakat – privata orsaker ska individen ta ansvar för på egen hand.

– Arbetsgivarna ska ha ansvaret för det som de har skapat. De ska inte ha rehabiliteringsansvaret för den psykiska ohälsa som inte är relaterad till arbetsplatsen. Man kan bara ha ansvaret för det man kan påverka, säger Åsa Kadowaki.

Sjukvårdens ansvar och roll vid sjukskrivning är viktig, anser Åsa Kadowaki. Hon tycker det behövs mer utbildning redan under läkarutbildningen i diagnoserna för psykisk ohälsa och mötet med patienten. Men viktigast är att sjukvården ger tillbaka ansvaret till individen för att hantera svårigheter i livet.

– Läkarna måste kunna sortera ut att en person mår dåligt och att sjukskrivning inte hjälper. Sjukvården måste ge tillbaka ansvaret för att hantera sitt eget liv till individen. Obalans i livet och en stressad situation innebär att man som individ måste välja bort och fatta beslut. Det finns bra metoder för att jobba med stress men sjukskrivning hjälper inte, säger Åsa Kadowaki.