Stabil folkhälsa skymmer ökade problem med sjukfrånvaro

Tre av tio företag har ganska eller mycket stora problem med sjukfrånvaron, vilket är en ökning jämfört med 2015 då det endast gällde vart fjärde företag.

– Sjukvården måste bli bättre på att se sjukskrivning som en del i individens vård och behandling och utvärdera den därefter. När är sjukskrivning den lämpligaste behandlingsmetoden för individen? Det kan ju faktiskt finnas allvarliga biverkningar med att låta en person som lider av psykisk ohälsa stanna hemma från jobbet alltför länge, sa rapportförfattaren och Svenskt Näringslivs försäkringsexpert Catharina Bäck vid ett seminarium om rapporten.

De flesta företag i undersökningen har erfarenhet av medarbetare som har varit sjukskrivna av såväl psykiska orsaker som fysiska. Men företagen upplever ytterst sällan att det främst är på grund av arbetslivet – det handlar ofta om privata orsaker, eller en kombination mellan privatliv och arbetsliv.

Att sjukskrivningstalen pendlar kraftigt över tid verkar inte heller speglas av motsvarande förändringar i folkhälsan eller arbetsmiljön. Enligt rapporten beror sjukfrånvarons variationer snarare på regeländringar, tillämpningar av regler samt förändringar i system och i attityder och normer som påverkar beteenden hos aktörerna i sjukprocessen.

Det råder även stora variationer i sjukfrånvaro mellan arbetsmarknadens olika sektorer. De offentliga arbetsgivarna – kommuner och landsting – har väsentligt högre sjukfrånvaro än vad de privata företagen har. Och ju mindre företagen är, desto lägre är sjukfrånvaron.

– Det är skillnad på sjukdom och sjukskrivning. En sjukskrivning bör inte ensidigt fokusera på huruvida personen är frisk eller sjuk. Det viktiga är att fokusera på individens arbetsförmåga, trots sjukdom. Många människor jobbar trots sin diagnos och vill också fortsätta att kunna göra det. Men i sjukskrivningsprocesser spelar attityder och normer in som påverkar beteenden, sa Catharina Bäck.

Under de två panelsamtal som följde deltog företrädare från Försäkringskassa, forskarvärlden, vårdbranschen, näringslivet samt politiken. Samtalen cirkulerade mycket kring frågor hur den faktiska ohälsan kan åtgärdas och hur arbetsförmåga kan tas tillvara tidigare. Enighet rådde kring frågan om att den ökande psykiska ohälsan bland unga är ett problem som måste tas på större allvar och att arbetet måste ske i ett samspel mellan sjukvården, arbetsgivarna och Försäkringskassan.

I rapporten föreslås en rad åtgärder för att stödja företagens arbete med att få sjukskrivna medarbetare i arbete tidigare. Bland annat slopad vårdskatt, stabilare och mer förutsägbara sjukförsäkringsregler, tydlig bortre tidsgräns och tydligare läkarintyg med nödvändig information om arbetsförmåga, med mera.

Men alla paneldeltagare var inte överens om synen på sjukskrivningarna, hur höga sjukskrivningstalen är och på vilket sätt sjukskrivningar är en lämplig behandlingsmetod.

– Vi har väldigt låga sjukskrivningstal i dag om vi tar hänsyn till att vi just nu har den högsta sysselsättningsgraden sedan början av nittiotalet och med tanke på vilken arbetskultur vi har. Vi har ändå kommit långt i arbetet med sjukskrivningstalen, sa Roger Mörtvik, statssekreterare (S) hos socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, under panelsamtalet.

Men utspelet oroar rapportförfattaren Catharina Bäck som menar att denna inställning kan leda till att politikerna slår sig till ro och bortser från de problem som finns.

– Jag är väldigt oroad över att våra regeringsföreträdare verkar tycka att vi har låg sjukfrånvaro, för det har vi inte. När man lutar sig tillbaka och slår sig till ro så har sjukfrånvaron en tendens att snabbt skjuta i höjden, säger Catharina Bäck.