Så påverkas svenska företag av säkerhetsläget

Vecka 26

14:e sanktionspaketet mot Ryssland
EU:s medlemsländer antog den 24 juni det 14:e sanktionspaketet mot Ryssland. Sanktionerna inkluderar åtgärder för att försvåra kringgående av tidigare antagna sanktioner samt ytterligare sanktioner mot den ryska ekonomin, energi, finans och handel. Paketet innehåller bland annat ytterligare restriktiva åtgärder för ytterligare 116 individer och samt förbud mot omlastning av rysk LNG på EU:s territorium i syfte att exportera till tredjeland; förbud mot nya investeringar, såväl som tillhandahållande av varor, teknik och tjänster för att slutföra LNG-projekt under uppbyggnad; krav moderbolag inom EU att göra sitt bästa för att säkerställa att deras dotterbolag från tredje land inte deltar i någon verksamhet som leder till ett resultat som sanktionerna försöker förhindra; för att motverka återexport av varor som kan användas i militärt syfte eller som är avgörande för utvecklingen av ryska militära system, ställs krav på EU-företag som exporterar dylikt till tredjeland att tillämpa due diligence-mekanismer i syfte att identifiera och bedöma riskerna för återexport till Ryssland och vidta åtgärder för att förhindra detta eller åtminstone begränsa möjligheterna för vidareexport; förbud att använda ”System for Transfer of Financial Messages” (SPFS), en specialiserad finansiell meddelandetjänst som utvecklats av Rysslands centralbank för att neutralisera effekten av restriktiva åtgärder.

EU-enheter som verkar utanför Ryssland kommer att förbjudas att ansluta till SPFS eller motsvarande specialiserade finansiella meddelandetjänster; samt åtgärder som riktar sig till specifika fartyg som bidrar till Rysslands krigföring mot Ukraina, som är föremål för ett hamntillträdesförbud och förbud mot tillhandahållande av tjänster. De fartyg som avses är sådana som kan användas för tex. transport av militär utrustning till Ryssland, transport av stulen ukrainsk spannmål och stöd i utvecklingen av Rysslands energisektor, till exempel genom transport av LNG-komponenter eller omlastning av LNG. Denna åtgärd riktar sig också mot tankfartyg som ingår i Putins ”spökflotta” som kringgår EU:s och Price Cap Coalitions tak (hittills har 27 fartyg identifierats).

Läs hela listan: Russia’s war of aggression against Ukraine: comprehensive EU’s 14th package of sanctions cracks down on circumvention and adopts energy measures - Consilium (europa.eu)

Signaler från Ryssland slog ut tv-bilder i svenskt satellitnätverk
Svenska post- och telestyrelsen, PTS, har upptäckt unika störningar från Ryssland och den ockuperade Krim-halvön till en satellit som används av ett delvis svenskägt företag, vilket nyhetsbyrån Bloomberg rapporterat om. Bland annat ska det vid ett tillfälle i maj visats bilder från ryska segerdagsparaden. Därför har PTS skrivit till FN:s specialorgan Internationella teleunionen för att störningarna ska utredas.

– ”Vi vill att det ska upphöra, säger Jonas Wessel på PTS.

Öppning i EU:s hotande handelskrig med Kina
Inför ett hotande handelskrig har Kina och EU enats om att inleda samtal om EU:s föreslagna strafftullar på importen av elbilar. EU-kommissionen varslade för knappt två veckor sedan om att strafftullar på upp mot 38 procent på kinesiska elbilar kan bli aktuella. Tullarna sade kunna bli verklighet i juli, men Tyskland protesterade och varnade för handelskrig och marknadsisolering. Landets näringsminister Robert Habeck är nu i Kina, där han har försökt gjuta olja på vågorna. Det ser ut att ha lyckats. Nu ska Kinas handelsminister Wang Wentao inleda diskussioner med EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis.

– Vi är långt från ett slutmål, men det här är åtminstone ett första steg på en lång väg, säger Habeck i Shanghai till Tagesschau.

Cyberattack mot brittiskt vårdföretag
Efter en rysk hackerattack har flera patientuppgifter publicerats på Darknet. Angreppet beskrivs som ”det mest skadliga någonsin i Storbritannien” och har lett till brist på blod på flera sjukhus, skriver SvD.Efter en så kallad ransomeware-attack på hälsoföretaget Synnovis krävs nu företaget på en lösensumma motsvarande 520 miljoner svenska kronor av det ryska hackergruppen Qilin.

Företaget har bland annat i uppdrag att genomföra blodtester för ett flertal sjukhus i England och ska ha blivit hackade den 3 juni. I samband med angreppet har förövarna kommit över drygt 300 miljoner patientuppgifter rapporterar The Guardian – däribland namn, födelsedatum och resultat på blodprov. Efter attacken har några av de stora sjukhusen i London inte kunnat matcha patienters blodgrupper i samma utsträckning. Detta har gjort att National Helth Service (NHS) vädjat till personer runt om i landet med blodgrupp 0 att donera blod – då blodgruppen i regel kan användas av alla patienter.

Lantmännen och Arla i DI: ”Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning”
Stärkt beredskap har varit en högaktuell fråga sedan Rysslands invasionskrig mot Ukraina, skriver Lantmännen och Arla i DI. Stora och snabba insatser har gjorts för militära försvaret, men för det civila försvaret har det gått betydligt långsammare och inom livsmedelsberedskapen har det inte hänt något konkret alls. Svensk livsmedelsberedskap är lika bristfällig som den var för tjugo år sedan. Då Sverige har ett handelsunderskott för livsmedel på omkring 70 miljarder kronor och saknar lager eller produktionskapacitet i livsmedelsindustrin, utöver den minimala som behövs kommersiellt, är detta anmärkningsvärt. Jämför vi med en annan samhällskritisk verksamhet, det militära försvaret, så har dess anslag fördubblats sedan 2020. Det är fullt rimligt, men lika rimligt är att livsmedelsberedskapen följer samma investeringsvilja. Det är svårt att försvara landet hungrig.

Samtidigt står vi inför en grön omställning där jordbruket både ska minska sin klimatpåverkan och anpassa sig till allt mer extremväder, skriver Lantmännen och Arla. Den säkerhetspolitiska och klimatpolitiska utmaningen går att förena, men det kräver investeringar. Nyligen gick remisstiden ut för utredningen ”Livsmedelsberedskap för en ny tid”. Det är en bra grund, men vår bestämda uppfattning är att det finns tillräckligt med rapporter som konstaterar att Sverige saknar livsmedelsberedskap – nu är det dags för konkreta åtgärder.

1. 1.
   Sverige behöver bygga upp lager och inhemsk produktion av kritiska varor för att klara livsmedelsproduktion
2. 2.
   Sverige behöver öka sin livsmedelsproduktion
3. 3.
   Sverige behöver leda den gröna omställningen också i lantbruket

Läs hela artikeln: Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning (di.se)

Deklaration om beredskapsfrågor, robusthet och resiliens beslutad på ministerrådsmöte (MR-FJLS)
Ministerrådet för fiske och akvakultur, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS) i Karlstad den 19 juni fokuserade på beredskap, motståndskraft och ökad konkurrenskraft i produktionen inom Norden. Under mötet beslutade medlemsländerna en gemensam deklaration gällande beredskapsfrågor, robusthet och resiliens inom fiske och akvakultur, jordbruk, livsmedel och skogsbruk. Sverige är under 2024 ordförande för Nordiska ministerrådet och den 19 juni arrangerades det årliga ministerrådsmötet för fiske och akvakultur, jordbruk, livsmedel och skogsbruk under ledning av landsbygdsminister Peter Kullgren.

Deklarationen som beslutades och skrevs under på mötet har tagits fram på Sveriges initiativ. Den syftar till att länderna enas om ett fördjupat nordiskt samarbete kring frågor gällande beredskap, robusthet och resiliens, givet omvärldssituationen och de kriser som påverkat Norden de senaste åren.Deklarationen knyter an till MR-FJLS samarbetsprogram 2025–2030, där ett av de tre målen berör just stärkt motståndskraft (resiliens) inom misterrådets sektorer. Deklarationen kommer därför vara betydelsefull som politisk vägledning för vilka fokusområden som bör prioriteras i samarbetet kommande år.

Vecka 24

USA inför nya sanktioner mot Ryssland och säkerhetspakt med Ukraina
Företag och banker i flera länder finns bland de 300 måltavlorna för de nya sanktioner som USA riktar mot Ryssland den 12 juni, rapporterar AFP. Bland dem finns Moskvabörsen och flera IT-företag och naturgasprojekt i Kina, Turkiet och Förenade Arabemiraten. – [Detta] slår mot de vägar de har haft kvar för att komma över material och utrustning från utlandet, säger USA:s finansminister Janet Yellen. Hon säger att syftet också är att öka risken för dem som handlar med Rysslands krigsekonomi. Utländska banker kan straffas för att ha utfört transaktioner åt individer eller ryska banker som tidigare belagts med sanktioner, skriver Bloomberg. USA och Ukraina skrev också under ett nytt säkerhetsavtal under G7-mötet på den 13 juni.

Ryssar kan fortsatt resa – köper dödas pass
Försäljningen av EU-pass till rika kineser och araber, men också till ryssar som trots kriget vill röra sig fritt i Europa fortsätter, skriver SvD. Ungern erbjuder snart uppehållstillstånd för rika utlänningar som investerar på den ungerska bostadsmarknaden. Lagom till sommaren startar Ungern ett särskilt ”gyllene visa”-program, och ska dela ut förnybara, 10-åriga uppehållstillstånd till ”strategiskt viktiga gästinvesterare”. Det är personer som kan plöja ner 250 000 euro i en fastighetsfond, 500 000 euro i privat egendom eller en miljon euro i statliga verksamheter i Ungern. Programmet startar den 1 juli, rapporterar ungerska medier. Det inleds bara några år efter att Ungern tvingades lägga ner ett tidigare liknande program, som troddes vara genomsyrat av korruption. Läs hela artikeln här: Ryssar kan resa i Europa – erbjuds köpa ungerska pass | SvD

Volvo flyttar produktion från Kina till Belgien
Volvo Cars har börjat flytta delar av sin kinesiska elbilstillverkning till Gent i Belgien, rapporterar The Times. Det sker samtidigt som EU utreder nya importtullar på elbilar från Kina. Källor uppger för The Times att utöver EX30-tillverkning kan även produktion av vissa modeller avsedda för den brittiska marknaden komma att flyttas till Belgien. ”Vi kan inte bekräfta att anledningen till att vi även ska börja producera EX30 i Belgien har med införandet av tullar i EU att göra. Det är för tidigt att spekulera i konsekvenserna av vad denna utredning kommer att komma fram till, eller eventuella åtgärder”, skriver Kristin Boldemann Wester, global pr-chef för Volvo, i ett mejl till TT.

Business Sweden undersökning: Kronan, priserna och geopolitiken
En svag krona ger hälften av de svenska industriföretagen bättre förutsättningar att vinna exportaffärer på utlandsmarknaden. Samtidigt uppger tre fjärdedelar av företagen att de ökade geopolitiska spänningarna i världen har en direkt påverkan på deras verksamhet. Det visar en ny undersökning som Business Sweden presenterade den 11 juni. 300 ledande företrädare för svenska industriföretag har deltagit i undersökningen. Syftet är att få raka svar på tre brinnande frågor: kronans påverkan på exportaffärer, företagens förmåga att höja priser gentemot utlandskunder samt geopolitikens påverkan på deras verksamhet runtom i världen.  – Vi ser i resultatet att kronkursen har en stor påverkan och ger drygt hälften av industriföretagen bättre förutsättningar att vinna exportaffärer på utlandsmarknaden, förklarar Lena Sellgren, chefekonom på Business Sweden. Det är den svenska basindustrin – Trä och papper, Stål och metall samt Kemi och läkemedel – som vinner mest på en svag krona enligt undersökningen. För branscher med stor andel insatsvaror från utlandet, däribland Fordon och Elapparatur och elektronik, är uppsidan av en svag krona betydligt mindre. – Att vissa företag med ett stort importinnehåll får sämre förutsättningar är ingen överraskning eftersom det blir dyrare att importera. Men en intressant insikt är att tre fjärdedelar av respondenterna har utrymme att föra över ökade kostnader för till exempel insatsvaror i prishöjningar för utlandskunder, fortsätter Lena Sellgren. Ett överraskande resultat kan också skönjas i svaren på en tredje fråga om de aktuella geopolitiska spänningarna som Rysslands invasionskrig i Ukraina, krisen i Mellanöstern och maktkampen mellan USA och Kina. – Hela tre fjärdedelar av företagen uppger att det geopolitiska läget har en direkt påverkan på deras verksamhet på utlandsmarknaden. Dessvärre lär inte dessa spänningar mildras, utan om något intensifieras. Alla företag behöver idag ha en väl genomarbetad krishanteringsplan, avslutar Lena Sellgren.

Kinesiska hackare uppges ligga bakom stort VPN-intrång
Redan i början av förra året gick företaget Fortinet ut med information om att hackare hade börjat utnyttja en sårbarhet i företagets VPN-tjänst. Och nu pekar det nederländska cybersäkerhetscentret NCSC ut statligt sponsrade kinesiska hackare som ansvariga för attackerna. Det skriver Computer Sweden. Hackarna ska ha skaffat sig tillgång till runt 20 000 VPN-system på olika håll i världen. De kinesiska myndigheterna har inte kommenterat saken ännu.

IMY vill att det tillsätts en utredning om bakgrundskontroller
I en hemställan till regeringen vill Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) att det tillsätts en utredning med uppdrag att säkerställa en lämplig balans mellan behovet av att utföra bakgrundskontroller och skyddet för den personliga integriteten. IMY har den 13 juni skickat en hemställan till regeringen om att tillsätta en utredning med uppdrag att se över behovet av ytterligare reglering av möjligheterna att utföra bakgrundskontroller. – Vi ser att det finns ett berättigat behov av att utföra bakgrundskontroller till exempel för att skydda samhället mot organiserad brottslighet, samtidigt som det finns tydliga integritetsrisker med bakgrundskontroller. Vi bedömer att den nuvarande regleringen inte är tillräcklig för att säkerställa en lämplig balans mellan dessa intressen. En tydligare reglering av bakgrundskontroller skulle leda till större förutsebarhet för berörda aktörer om vad som är tillåtet och även ge ett bättre skydd för enskilda personer, säger David Törngren, vikarierande generaldirektör på IMY. IMY anser att utredningens uppdrag dels bör omfatta möjligheterna att utföra bakgrundskontroller, dels möjligheterna att få tillgång till information som behövs för att göra bakgrundskontroller, till exempel från belastningsregistret. Läs hela hemställan här: Hemställan om utredning avseende bakgrundskontroller (imy.se)

USA:s flygvapen lyfter svensk bromsteknik
Med det amerikanska flygvapnet som referens har Scama blivit en snabbväxare, skriver Di. Med Sveriges Nato-inträde ser bolaget, som utvecklar utrullningshinder, en ljus framtid. ”Sverige och Europa börjar vakna till liv. Det behövs en upprustning på många håll”, säger vd Marcus Åhagen. Scama specialiserar sig på att utveckla, tillverka och installera så kallade utrullningshinder, avancerade bromssystem som fångar upp militärflygplan upp till 40 ton vid avbruten start eller misslyckad landning. Läs hela artikeln här: USA:s flygvapen lyfter svensk bromsteknik (di.se)

Vecka 23

Tyskland och Frankrike kämpar för att Putins oligarker ska få sina BMW-bilar och Mercedes
Berlin och Paris motsätter sig EU:s försök att stoppa lyxbilar från att nå Ryssland via Belarus. Tyskland motsätter sig EU:s ansträngningar att täppa till ett kryphål som gör det möjligt för exklusiva varor, inklusive lyxbilar, att nå Ryssland via Belarus, säger fyra EU-diplomater till Politico. Tre av dem sa att Frankrike inte heller var med på tåget. Motståndet från Berlin och Paris har fått EU-länderna att överväga om de ska dela upp ett 14:e paket med sanktioner mot Ryssland från liknande åtgärder mot Belarus, sade tre av diplomaterna, för att få en överenskommelse i tid för det årliga G7-toppmötet som hålls i Italien den 13-15 juni. Det skulle göra det möjligt för EU att gå vidare med omfattande gassanktioner samtidigt som man skjuter upp kampen om sanktionerna mot Belarus.

Läs hela artikeln: Germany, France fight for Putin’s oligarchs to get their BMWs and Mercedes (POLITICO)

Hotet från Rysslands skuggflotta i Östersjön – krav på fler åtgärder
Centret för europeiska politiska studier, en oberoende tankesmedja, uppskattar att den ryska skuggflottan är drygt 1 400 fartyg stor – en uppskattning även tankesmedjan Atlantic council gör, rapporterar Expressen. Majoriteten av fartygen befinner sig i Östersjön, där flera av de ryska olje- och fraktfartygen rör sig obehindrat. Karin Karlsbro (L), EU-parlamentariker, skrev förra veckan en debattartikel i Svenska Dagbladet tillsammans med flera baltiska kolleger. Där krävde de åtgärder mot skuggflottan. I debattartikeln föreslås bland annat krav på inspektion av misstänkta fartyg och krav på giltiga försäkringar för att få segla på Östersjön.

Läs hela artikeln: Hotet från Rysslands skuggflotta i Östersjön – krav på fler åtgärder | Sverige (Expressen)

Amerikanska vapen tillåts inte slå mot Moskva
USA tillåter inte att amerikanska vapen som används i Ukraina för mål inne Ryssland slår så långt som mot Moskva. Det sade USA:s president Joe Biden i en intervju med ABC News, skriver bland annat Di. Flera länder har godkänt att deras vapen får användas mot mål inne i Ryssland för att slå ut baser som beskjuter mål inne i Ukraina, en beskjutning som varit svår att försvara sig emot. Biden svarade inte direkt på en fråga om amerikanska vapen redan använts för detta, men gjorde klart att de inte får användas för mål längre in.

– De får användas nära gränsen, när de används på andra sidan för att attackera specifika mål i Ukraina. Vi tillåter inte attacker 200 miles (cirka 320 kilometer) in i Ryssland, vi tillåter inte att slå mot Moskva eller Kreml, sade han.

Danmark höjer hotnivån för ryska cyberangrepp
Danmark höjer den nationella hotnivån för vad som beskrivs som destruktiva cyberangrepp, rapporterar danska medier. På en presskonferens i veckan meddelade myndigheten Centrum för cybersäkerhet och försvarsminister Troels Lund Poulsen att organisationer, företag och myndigheter riskerar att utsättas för angrepp av ryska aktörer. Lund Poulsen säger att Rysslands aggressiva beteende har ökat den senaste tiden.

– Det målar upp en bild av att vi är på väg in i en allvarlig situation, säger han.

Tietoevry tydliggör händelseförloppet kopplat till ransomware-attacken
It-konsulten Tietoevry har i veckan gått ut med ett pressmeddelande där man tydliggör händelseförloppet kring den ransomware-attack som man blev utsatta för i januari. Detta görs med anledning av att det förekommer spekulationer och felaktig information om händelsen, vilket bolaget vill tydliggöra kring. Bolaget inleder med att säga att det har gjort investeringar på cirka 100 miljoner euro under 2022-2023 i utvecklingen av datacenter, cybersäkerhet och en motståndskraftig it-infrastruktur. Vidare uppges det att säkerhetsutvecklingen följs upp och att man dygnet runt övervakar tjänsterna för att försäkra snabbt agerande vid en eventuell störning.

”När det gäller ransomeware-attacken, upptäckte Tietoevrys övervakning misstänkt och ovanlig aktivitet och kunde stoppa attacken under natten samt begränsa dess påverkan”, skriver bolaget.

Vidare framgår det att bolaget inom 24 timmar efter attacken kom att bygga en ny plattform för återställningsarbetet, och man hade återställt över 90 procent av servarna inom fyra dagar efter attacken.

”Återuppbyggnaden av tjänsterna fortsatte därefter i samarbete med berörda kunder. Med undantag för pågående insatser med ett fåtal kunder, så återställdes samtliga av kundernas tjänster helt under mitten av mars”, skriver bolaget.

Nationell samverkansstruktur för hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap
Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att, tillsammans med Läkemedelsverket, E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner, etablera en nationell samverkansstruktur för hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap av sjukvårdsprodukter och den övriga utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. Meningen med den nationella samverkansstrukturen är att öka hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap vid fredstida kris, höjd beredskap och då ytterst krig. Socialstyrelsen ska: samtala med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, länsstyrelserna, regionerna, kommuner och andra berörda aktörer på området. Löpande informera Regeringskansliet om hur arbetet med uppdraget fortskrider. Senast den 15 december 2024 och den 15 december 2025 delredovisa och senast den 15 december 2026 slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet.

Vecka 22

Europeiska Rådet höjer tullar på ryska och belarusiska spannmålsprodukter
Europeiska Rådet antog den 30 maj en förordning som syftar till att ta ut höjda tullar på spannmålsprodukter som importeras från Ryssland och Belarus. Förordningen höjer tullarna på spannmål, oljeväxter och samt pellets av betmassa och torkade ärter från Ryssland och Belarus innebärande i praktiken ett importstopp av dessa produkter. Dessutom kommer dessa varor att hindras från tillgång till unionens tullkvoter. Dessa åtgärder gäller produkter som har sitt ursprung i eller exporteras direkt eller indirekt från Ryska federationen eller Belarus till EU. De kommer inte att påverka transitering genom EU från båda länderna till andra tredjeländer. Åtgärderna träder i kraft den 1 juli 2024.

Svenska aktören tar plats i Natos storsatsning
Inkubatorn Lead har blivit utvald till att representera Sverige i Natos acceleratorprogram Diana, vilket väntas gynna näringslivet.

– Ger oss större nätverk till både kompetens och kapital, säger vd:n Catharina Sandberg, vd för Lead, till Dagens Industri.

Försvarsmakten och en rad andra myndigheter har på uppdrag av regeringen samlat lämpliga kandidater till Natos acceleratorprogram Diana. Nu har inkubatorn Lead, med koppling till Linköpings universitet, valts ut som Sveriges bidrag. Natos acceleratorprogram har till uppgift att stötta startups och innovationsbolag för att främja teknikutveckling inom bland annat energi, bioteknologi och rymdforskning. Syftet är att på sikt förstärka Nato-ländernas försvar och säkerhet.

– Att vara en del av Natos uppkopplade system ger oss större nätverk till både kompetens och kapital, vilket ökar möjligheten att accelerera startups. Detta kommer också att förbättra vår internationella uppkoppling, säger Catharina Sandberg.

Växande pessimism bland svenska företag i Kina
Resultatet av Business Swedens och Svenska handelskammarens årliga opinionsundersökning med svenska företag i Kina ger den dystraste bilden sedan man började mäta för drygt tio år sedan, skriver DN. Och fler företag tror att det kommer att bli sämre innan det blir bättre. En stor anledning till de negativa svaren är att Kinas ekonomi inte alls kommit i gång som väntat efter att restriktionerna efter pandemin släppte. Framför allt håller konsumenter i pengarna. Många tvekar innan de köper dyra saker och sparar hellre. De är också påverkade av en pågående fastighetskris. En del har höga lån på bostäder som sjunker i värde, eller har investerat i bostäder som inte ens har blivit byggda. Ett betydande antal bolag, särskilt industriföretag, påverkas dessutom av att Kinas politiska ledare Xi Jinping har inlett en kampanj som går ut att ”köpa kinesiskt”. Det handlar om att Kina vill rusta inför bojkotter och tullar från andra delar av världen och i allt högre grad bli självförsörjande.

Läs hela artikeln: Svenska företag har aldrig varit så negativa om Kina (DN)

Dags att kraftsamla för Sveriges motståndskraft
Cyberhoten ökar samtidigt som tilltron till beslutsfattarnas förmåga att skydda samhället sjunker. Mörka moln hopar sig på horisonten samtidigt som det blir allt mer uppenbart att den svenska digitaliseringen genomförts utan tillräcklig tanke på säkerhet.  

– Det kommer att bli värre och tittar man in i framtiden ser det om inte nattsvart ut så åtminstone gråsvart, säger Nicklas Haglund, vd för Basalt.

I samarbete med Kantar publicerar säkerhetsbolaget Basalt årligen en rapport som tar tempen på säkerhetsklimatet. I årets Svenskt Säkerhetsindex upplever nästan sju av tio en mer allvarlig hotbild mot Sveriges samhällsviktiga verksamheter. 84 procent av beslutsfattarna bedömer dessutom att hotbilden mot verksamhetens informationsteknologi kommer att öka under de närmaste tre åren. Samtidigt uppger endast tre procent av svenskarna att de har stor tilltro till beslutsfattarnas förmåga att skydda viktig infrastruktur.

– Sverige har traditionellt varit ett samhälle med stark tillit. Att den nu minskar visar att beslutsfattare och politiker måste börja kraftsamla, säger Nicklas Haglund.

EU:s säkerhet och försvar: Europeiska rådet fastställer fem huvudprioriteringar
Rådet har godkänt slutsatser om EU:s säkerhet och försvar mot bakgrund av en unik kombination av hot och utmaningar som exempelvis Rysslands anfallskrig mot Ukraina och ökade spänningar i Mellanöstern, Sahel och andra delar av världen.

I sina slutsatser anger rådet fem huvudprioriteringar för den kommande perioden som medlemsländerna uppmanas att genomföra så snabbt som möjligt:

1. 1.
   EU:s orubbliga stöd för Ukraina inkluderande användandet av den nyligen inrättade fonden för bistånd till Ukraina. Det planerade undertecknandet av EU:s säkerhetsåtaganden gentemot Ukraina betonas också.
2. 2.
   Mer och bättre utnyttjande av medel tillsammans: Rådet betonar i sina slutsatser att försvarsprodukter måste vara tillgängliga och att EU:s försvarstekniska och försvarsindustriella bas måste stärkas så att den när så krävs kan tillgodose behoven hos medlemsländernas väpnade styrkor och partner. I detta sammanhang betonar rådet också att det är avgörande att tillgången till offentlig och privat finansiering förbättras.
3. 3.
   Förstärkning av EU:s handlingsförmåga.
4. 4.
   Stärka EU:s motståndskraft och säkra tillgång till strategiska områden. Rådet upprepar vikten av att stärka förebyggande, upptäckt och avskräckning av, respons på och motståndskraft mot hybridhot, utländsk informationsmanipulering och inblandning, cyberhot samt skadlig verksamhet som riktar sig mot EU och dess medlemsländer och partner genom att vidareutveckla särskilda instrument som verktygslådan för cyberdiplomati och EU:s verktygslåda för hantering av hybridhot.I slutsatserna framhålls dessutom vikten av rymd-, havs- och luftområdet.
5. 5.
   Partnersamarbete

Vecka 21

Ryssland fryser tillgångar i Unicredit, Deutsche Bank och Commerzbank
Ryssland har fryst lokala tillgångar i Unicredit, Deutsche Bank och Commerzbank på över en miljard euro efter inlämnade stämningar till en rysk domstol. Det rapporterar Bloomberg News med hänvisning till ryska domstolsdokument. Deutsche Bank och Commerzbank har stämts av ett Gazprom-PJSC-företag i en tvist på drygt 1 miljard dollar. Unicredit stäms av RusKhimAlians. Frysta tillgångar i Unicredit uppgår till 462,7 miljoner euro, i Deutsche Bank till 238,6 miljoner och i Commerzbank till 93,7 miljoner, enligt domstolsdokument. Unicredit bekräftar att man fått information kring den ryska rättsprocessen.

Europeiska rådet förbjuder rysk sändningsverksamhet i EU
Rådet har beslutat att avbryta sändningsverksamheten i Europeiska unionen för ytterligare fyra mediekanaler som sprider och stöder den ryska propagandan och anfallskriget mot Ukraina: Voice of Europe, RIA Novosti, Izvestia och Rossiyskaya Gazeta. Dessa mediekanaler står under ständig direkt eller indirekt kontroll av myndigheterna i Ryska federationen och är mycket viktiga och nödvändiga när det gäller att föra fram och stödja Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och för att destabilisera dess grannländer. I enlighet med stadgan om de grundläggande rättigheterna kommer dessa åtgärder inte att hindra dessa medieföretag och deras personal från att bedriva annan verksamhet i EU än radio- och tv-sändningar, t.ex. forskning och intervjuer. Ryska federationen har ägnat sig åt en systematisk och internationell kampanj av medie- och informationsmanipulation, inblandning och grov förvrängning av fakta för att berättiga och stödja sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina och för att stärka sin strategi för destabilisering av sina grannländer och av EU och dess medlemsländer.

Fortsatt starkt stöd till Ukraina
Regeringen avser säkerställa ett långsiktigt stöd från Sverige till Ukraina genom ett treårigt militärt stöd på sammanlagt 75 miljarder kronor. Regeringen och Sverigedemokraterna har även beslutat om totalt 105 miljoner kronor i stöd för att stärka barnets rättigheter och öka skyddet för barn i Ukraina och Moldavien. Därtill har Sverige genom Sida beslutat om 30 miljoner kronor till Rädda Barnens arbete i Ukraina. Från EU följer samtidigt av ett beslut om att immobilisera den ryska centralbankens tillgångar i EU, att avkastningen från de immobiliserade tillgångarna ska användas för militärt och makrofinansiellt stöd till Ukraina.

Fortifikationsverket: Från nedläggningshot till mångmiljardprojekt
För tio år sedan diskuterades nedläggning. Idag står Fortifikationsverket inför en historisk expansion med investeringar i mångmiljardklassen. ”Vi ser en konstant ökning och stora behov åtminstone de kommande tio åren”, säger Magnus Önnestig, ekonomidirektör och chef för ledningsstaben hos Försvarsmaktens fastighetsbolag, i en intervju med Di. Det behövs mer övningsfält. Då måste skog förvärvas, helst i anslutning till de befintliga övnings- och skjutfälten. Det krävs mark för att expandera och bygga de nya regementsområdena. Men det pågår också expansion i och kring i stort sett alla befintliga garnisoner. Inte minst är det också ett behov av logistiklösningar, olika former av förråd i hela landet.

Läs hela artikeln: Från nedläggningshot till mångmiljardprojekt (di.se)

Kina hotar Taiwan: Blod ska flyta
Kina har inlett en militärövning vid Taiwan som straff för ”separatistiska handlingar”. De som stödjer Taiwans självständighet kommer att få sina skallar krossade och blodet ska flyta, varnar Kina.I den två dagar långa militärövningen i Taiwansundet ingår flygplan och fartyg, meddelar den kinesiska militären. Utrikesdepartementets talesperson Wang Wenbin skickar en skarp varning till de taiwaneser som sätter sig emot Kinas mål att ta över ön. ”Taiwanesiska självständighetsstyrkor kommer att få sina skallar krossade och blodet ska flyta.” Detta eftersom de opponerat sig mot Kinas ”åtagande att uppnå fullständigt enande”, säger han och beskriver övningarna runt ön som en allvarlig varning. Övningarna inleddes bara tre dagar efter att Taiwans folkvalde president Lai Ching-Te svors in. Den nye presidenten säger efter beskedet om Kinas militärövning att Taiwan kommer att ”försvara värderingar om frihet och demokrati”.

Europeiska rådet antar en rekommendation om ökad forskningssäkerhet
Rådet har antagit en rekommendation om ökad forskningssäkerhet. Huvudsyftet med rekommendationen är att hjälpa kommissionen och medlemsländerna när de ska åtgärda risker för forskningssäkerheten som härrör från internationellt samarbete. I rekommendationen identifieras risker som främst rör oönskad kunskapsöverföring, utländsk påverkan och etiska eller integritetsrelaterade kränkningar. Rekommendationen innehåller inga bindande bestämmelser men ger vägledning om åtgärder som kan vidtas av kommissionen, medlemsländerna och forskarsamhället. Den text som rådet har antagit innehåller en allmän uppmaning om ökad medvetenhet och ger vägledning för att bedöma risker och öka forskningssäkerheten i samband med forskningssamarbete med internationella partner. Texten är indelad i tre avsnitt: rekommendationer till både kommissionen och medlemsländerna, rekommendationer till medlemsländerna och rekommendationer till kommissionen.

Läs hela rekommendationen: Rådet antar en rekommendation om ökad forskningssäkerhet - Consilium (europa.eu)

Cybersäkerhet: Europeiska rådet godkänner slutsatser om en mer cybersäker och motståndskraftig union
Rådet har godkänt slutsatser om framtidens cybersäkerhet i syfte att ge vägledning och fastställa principerna för att bygga en mer cybersäker och motståndskraftig union.I rådets slutsatser erinrar man om vikten av att fokusera på genomförande, stärka samordningen och samarbetet och undvika fragmentering av cybersäkerhetsreglerna i sektorsspecifik lagstiftning. Man uppmanar också till att ytterligare klargöra roller och ansvarsfördelning på cyberområdet, stärka samarbetet i kampen mot it-brottslighet och att utarbeta en reviderad plan för ramen för hantering av cyberkriser. Stödet till mikroföretag samt små och medelstora företag och behovet av att möta de utmaningar som den nya tekniken medför lyfts också fram. En flerpartsstrategi, inbegripet samarbete med den privata sektorn och den akademiska världen, uppmuntras för att överbrygga kompetensklyftan.

I rådets slutsatser betonas vikten av att locka privat kapital och behovet av tillräcklig finansiering. Man framhåller också den yttre dimensionen och erinrar om att det skulle behövas en aktiv internationell politik för att stärka samarbetet med tredjeländer, särskilt i ett transatlantiskt sammanhang, som ett bidrag till ett starkt internationellt ekosystem. Mot bakgrund av den ändrade och allt högre hotnivån uppmanar rådet slutligen kommissionen och utrikeschefen att lägga fram en reviderad strategi för cybersäkerhet.

Vecka 20

Spår och hamnar möjliga mål för ryskt sabotage
Flera länders underrättelsetjänster varnar om ryska planer på omfattande attacker och sabotage i Europa. Svenska järnvägar, hamnar eller energiförsörjningen kan vara möjliga måltavlor. Enligt varningarna planerar Ryssland bombattentat, mordbränder och attacker mot infrastruktur i Europa, rapporterar Financial Times. Sådana angrepp har skett förr, men uppgifterna indikerar en mer samordnad och aggressiv kampanj.

EU beslutar om att använda 3 miljarder euro av ryska tillgångar för att köpa vapen till Ukraina
EU godkände den 8 maj att använda de vinster som genereras genom att investera frysta ryska tillgångar för att köpa vapen till Ukraina. Det sista stora hindret att hantera har varit Belgiens uppfattning kring hur skatteintäkter på kontanter får användas.

Ukrainaplanen: Rådet ger grönt ljus för regelbundna betalningar inom ramen för faciliteten för Ukraina
Rådet fattade den 15 maj beslut där man gick till mötes den ukrainska regeringens förslag avseende ekonomisk återhämtning, återuppbyggnad och modernisering av landet och de reformer som regeringen planerar att genomföra som en del av sin EU-anslutningsprocess under de kommande fyra åren. Rådet ansåg särskilt att Ukraina tack vare denna plan uppfyller förhandsvillkoret för stöd inom ramen för faciliteten för Ukraina (upp till 50 miljarder euro) och att regelbundna betalningar nu kan börja ske.

Uttalande av EU:s utrikesrepresentant på EU:s vägnar om Ryska federationens fortsatta skadliga beteende i cyberrymden
Europeiska unionen och dess medlemsländer fördömer tillsammans med internationella partner med kraft den fientliga cyberkampanj som bedrivs mot Tyskland och Tjeckien av den ryskkontrollerade fientliga aktören Advanced Persistent Threat Actor 28 (APT28). Tyskland offentliggjorde den 3 maj en redogörelse för APT28-attacken mot olika e-postkonton hos det tyska socialdemokratiska partiets verkställande organ. Samtidigt meddelade Tjeckien att tjeckiska institutioner har utsatts för samma cyberkampanj. Statliga institutioner, organ och enheter i flera medlemsländer, däribland Polen, Litauen, Slovakien och Sverige, har tidigare varit måltavlor för samma fientliga aktör. Under 2020 införde EU sanktioner mot personer och enheter som var ansvariga för APT28-attackerna mot den tyska förbundsdagen 2015.

Läs hela meddelandet: Cyberfrågor: uttalande av EU:s utrikesrepresentant på EU:s vägnar om Ryska federationens fortsatta skadliga beteende i cyberrymden - Consilium (europa.eu)

Geopolitikens återkomst hotar svensk export
Exportföretagen är stommen i svensk ekonomi och vårt välstånd bygger till stor del på frihandel med andra länder. Men drömmen om global frihandel har ersatts av geopolitik och hotande handelskrig, skriver Håkan Boström i en ledare i GP. För svensk del innebär geopolitikens återkomst och frihandelns tillbakagång dåliga nyheter, både för exporten och för ekonomin som helhet. I takt med att Kina flyttar fram positionerna bör EU därför både knyta närmare band med andra länder och se över den inre marknaden, menar Boström, som varnar för att regelbördan inom EU tynger ner näringslivet så pass att det hotar Europas tillväxt.

”EU:s höga ambitioner på en rad lovvärda områden – som miljö, personlig integritet och sociala villkor, riskerar därmed att försvaga Europa på den globala scenen – vilken indirekt gör det svårare att få med sig andra länder på dessa värderingar. Det är ett genuint dilemma som inte har något bra svar”, skriver han.

Läs hela artikeln: Minskad frihandel hotar svensk ekonomi | Göteborgs-Posten (gp.se)

Kommunens anti-gruvkampanj olaglig – skattebetalarna betalar

Fyra kommuner i norr har anlitat en PR-byrå för att driva kampanj mot gruvnäringen. Satsningen har kostat skattebetalarna hundratusentals kronor och är dessutom olaglig, enligt Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt. ”Man går över en gräns”, säger han till TN.

Läs hela artikeln: Professor: Kommunens anti-gruvkampanj olaglig – skattebetalarna betalar (tn.se)

15 000 svenskar fast i kinesiskt e-handelsbedrägeri
Uppemot 15 000 svenskar riskerar ha lämnat ut både betalkortsuppgifter och känslig persondata till ett kriminellt nätverk i Kina, visar exklusiv data som Di tagit del av. Lockbetet har varit lyxprodukter från falska e-handelssajter till halverade priser. Ett stort antal personer i Europa och USA har lurats att dela med sig av kort- och mejluppgifter till ett kriminellt nätverk i Kina, som står bakom falska näthandelsbutiker. Det rapporterade nyligen de internationella tidningarna The Guardian, Le Monde och Die Zeit.Totalt har den kriminella gruppen samlat in mer än 450 000 kredit- och betalkortsnummer, inklusive deras utgångsdatum och tresiffriga så kallade CVV-säkerhetskod, samt byggt upp en databas med över 850 000 e-mejladresser.

Samtliga drabbade har även tvingats uppge sina namn, telefonnummer och postadresser. Det kriminella nätverket har åtminstone varit aktivt sedan 2016. Bara sedan 2021 har över en miljon beställningar skett på över 75 000 olika bluffsajter, varav ungefär en tredjedel fortfarande är aktiva, med en total ordervolym på närmare 600 miljoner kronor.

Läs hela artikeln: 15 000 svenskar fast i kinesiskt e-handelsbedrägeri (di.se)

Rekordmånga amerikanare: Kina är en fiende till USA
Kina är inte en konkurrent, utan en fiende. Det anser rekordmånga amerikanare, enligt en ny undersökning av Pew som presenteras i Di. USA bör därför göra det till högsta prioritet att stoppa Kina. Unga amerikanare har dock mer positiv syn på Kina. Det Washingtonbaserade undersökningsföretaget Pew:s senaste studie om amerikanarnas syn på Kina är en bitter läsning, där allt fler personer anser att USA måste göra mer för att stoppa Kinas framfart.

– Varken demokrater eller republikaner ser Kina som en partner, och både anser att minska Kinas makt och inflytande bör vara prioritet för USA:s utrikespolitik, säger Christine Huang, utredare på Pew.

I den senaste studien uppger hela 81 procent av tillfrågade amerikanare att de har negativ eller ”ogynnsam” syn på Kina, varav 43 procent säger att de har väldigt negativ syn. Det är något färre än förra året med negativ syn, men följer en generell trend i kritisk riktning. Mycket av den dystra bilden kan tillskrivas Kinas ledare, Xi Jinping. Sjuttionio procent har lågt eller inget förtroende för att Xi tar rätt beslut gällande internationella relationer.

71 procent av styrelser tonar ner cyberriskernas allvar
Trend Micro presenterade den 15 maj att sju av tio (71 procent) svenska IT-säkerhetschefer har upplevt press från sin styrelse att tona ner allvaret i de cyberrisker som organisationen står inför. Av de IT-säkerhetschefer som känt press från styrelsen, säger 51 procent att det beror på att de framstår som repetitiva eller tjatiga och 42 procent att ledningsgruppen har missförstått deras rekommendationer. En tredjedel (27 procent) säger att de har blivit direkt avfärdade. Detta belyser en allvarlig trovärdighetsklyfta som hänger ihop med oförmågan att knyta samman cyberhot och affärsrisk. Faktum är att 39 procent uppger att när de har kunnat mäta affärsvärdet av sin cybersäkerhetsstrategi har de setts på med större trovärdighet. Detta har inneburit flera fördelar för IT-säkerhetscheferna, bland annat:

• Anses vara en mer värdefull tillgång (43 procent)
• Ökad budget (39 procent)
• Ökat ansvar (36 procent)
• Deltagande i högre nivåer av beslutsfattande (34 procent)
• Ändå finns det fortfarande en tydlig kommunikationsklyfta mellan IT och ledningsgrupper.

Knappt hälften av de tillfrågade (44 procent) är övertygade om att deras ledningsgrupp helt förstår cyberriskerna som organisationen står inför. Över en tredjedel av de tillfrågade (34 procent) säger att cybersäkerhet fortfarande behandlas som en del av IT snarare än en affärsrisk. Dessutom svarar 46 procent att det skulle krävas ett allvarligt intrång för att styrelsen ska agera mer beslutsamt när det gäller cybersäkerheten.

Bidenregeringen höjer Kina-tullarna
USA höjer tullarna på en lång rad varor från Kina, däribland halvledare, batterier, solceller och sällsynta mineraler, rapporterar TT-Bloomberg. Det blir även höjda importavgifter på hamnkranar och medicinsk utrustning ovanpå sedan tidigare aviserade höjningar av tullarna på stål, aluminium och elbilar. Enligt Vita huset kommer kinesiska varor för sammantaget 18 miljarder dollar per år att påverkas av de höjda tullarna.

Socialstyrelsen ska upprätta en förstärkningsresurs för katastrofmedicinska insatser
Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att upprätta en nationell förstärkningsresurs som med kort varsel kan stödja en region vars hälso- och sjukvård riskerar att överbelastas vid en kris eller katastrof.

– Regeringen bedömer att Sveriges förmåga och kapacitet att genomföra katastrofmedicinska insatser behöver stärkas. En nationell förstärkningsresurs kan på sikt också utvecklas för att stärka vårt internationella samarbete inom hälso- och sjukvård, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Förstärkningsresursen är tänkt att fungera som ett stöd för regioner och kommuner vid kris och katastrof. I uppdraget ingår även att Socialstyrelsen ska påbörja en certifieringsprocess av den nationella förstärkningsresursen i enlighet med Världshälsoorganisationens, WHO:s, standard avseende Emergency Medical Team. På så sätt ska den nationella förstärkningsresursen kunna användas till att genomföra katastrofmedicinska insatser inom ramen för ett nordiskt samarbete eller en WHO-, EU- eller Nato-ledd koordinering.

Vecka 18

USA inför sanktioner för att begränsa Ryssland
Sanktionerna, som USA:s finansdepartement har tillkännagett, har som mål att begränsa Rysslands militära och industriella kapacitet, uppger bland annat TT. Bland annat anklagas fler än ett tiotal kinesiska företag för att hjälpa Ryssland att hitta vägar att komma runt sanktioner. USA:s finansminister Janet Yellen säger i ett uttalande att det tidigare varnats om att ”det kommer att bli betydande konsekvenser för företag som förser Rysslands krig med materiellt stöd.” Yellen tillägger att åtgärden kommer att ”ytterligare störa och försämra Rysslands krigsansträngningar”. Sanktioner riktas också mot personer som kopplas till den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död. Han dog i februari i en straffkoloni i Ryssland. Förra veckan skrev USA:s president Joe Biden under en lag som bland annat innefattar stöd till Ukraina. Ukrainas del av stödpaketet är på nära 61 miljarder dollar, vilket motsvarar över 650 miljarder svenska kronor. USA:s sanktioner i kombination med stöd kommer att ge Ukraina ett ”försprång på slagfältet”, enligt Yellen.

Saabchefen: Inte nog för att avskräcka Ryssland
Försvarsberedningen går åt rätt håll, hävdar Saabs vd. Men han varnar för att politikerna inte gör tillräckligt för att avskräcka Ryssland. Ska försvarsindustrin växa än mer behövs det klara besked om mer pengar. De politiska partierna i Sverige har genom försvarsberedningen precis presenterat sin syn på hur det svenska försvaret ska utformas framöver. Det innebär bland annat att de vill öka satsningarna på försvaret så att det motsvarar 2,6 procent av Sveriges BNP.

– Det är bra att de vill öka. Men vi får se hur det blir i höst när regeringen kommer med sin proposition om försvaret. Det viktiga nu är att politikerna bestämmer sig för på vilka områden Sverige ska ha en egen förmåga och att vi inte kommer ned för lågt igen, säger Micael Johansson vd för försvarsindustriföretaget Saab.

Ett annat problem är att den europeiska försvarsindustrin är väldigt splittrad. En stor del av de köp som de europeiska länderna gör går dessutom till amerikanska företag.

– 78 procent av de europeiska inköpen går utanför Europa. Åtminstone 60 procent borde vara inhemska europeiska köp, säger Micael Johansson.

Han varnar samtidigt för att utestänga amerikanska företag.

– I USA räknas vi som ett inhemskt företag när vi är etablerade i landet. Om amerikanska företag etablerar sig i Europa måste de också få vara med och bygga upp den europeiska försvarsförmågan.

Vad försvarsberedningens slutsatser leder till för Saab är ännu oklart. Men i rapporten talas det till exempel om att det behövs fler fartyg och ubåtar, något som i så fall kan gynna Saab Kockums.

Läs hela artikeln: Saabchefen: Politikerna måste göra mer för att avskräcka Ryssland (SvD)

Sveriges attraktionskraft för utländska direktinvesteringar minskade under 2023
Sverige tappade i attraktivitet för utländska direktinvesteringar under förra året och rankas på 18:e plats i Europa jämfört med plats 16 året innan. Det visar den årliga rapporten från EY som analyserar antalet investeringar i europeiska länder. För första gången på tre år minskade utländska direktinvesteringar i Europa. Svag ekonomisk tillväxt, ökade elpriser och global geopolitisk osäkerhet nämns som några av orsakerna till minskat intresse från utländska företag.

Rapporten visar också att antalet arbetstillfällen som skapats genom investeringsprojekt minskade i Europa jämfört med 2022, men ökade samtidigt i Sverige med 47 procent. Antalet utländska direktinvesteringar (FDI) i Sverige minskade med 19 procent under 2023 jämfört med året innan enligt EY Europe Attractiveness Survey 2024.

Rapporten från rådgivnings- och revisionsföretaget EY visar att de nordiska länderna ligger fortsatt utanför topp tio. Trots att antalet utländska investeringar i Finland minskade med 32 procent från 2022 är Finland det nordiska land som presterar bäst på plats 16, följt av Sverige på plats 18. Norge såg den största ökningen av antalet investeringar med 14 procent men placerar sig på plats 27, vilket är lägst i Norden. Danmark såg en liten ökning på 2 procent och hamnar på plats 20.

Sverige med i Natos innovationsfond
Sverige har officiellt blivit en Limited Partner (LP) till NATO Innovation Fund (NIF) och ansluter sig till 23 andra länder för att investera i avancerad teknik och vetenskap och förbättra de allierade nationernas försvar, säkerhet och motståndskraft. Natos innovationsfond finansieras nu av 24 Nato-allierade och investerar i deeptech-drivna företag i syfte att stärka alliansens kollektiva säkerhetsförmåga. NIF har idag ett kapital på ca på 1 miljard euro. Fonden verkar oberoende av Nato och investerar i teknikföretag och fonder i de 24 deltagande allierade nationerna, nu inklusive Sverige. Natos innovationsfond investerar under ett företags livstid och ger företagare det stöd de behöver i upp till 15 år.

Bidens miljardregn höjer insatserna i chipkriget
På några månader har Joe Bidens administration delat ut motsvarande 319 miljarder kronor till chiptillverkare som ska etablera nya fabriker. Sanjay Mehrotra, vd för Micron – den senaste mottagaren av ett stödpaket på 66,4 miljarder kronor – medger för Di att det är ett chipkrig som pågår. På bara en månad har Samsung, Taiwan Semiconductor Manufacturing Company, TSMC, och Intel också fått stöd i mångmiljardklassen för att bygga fabriker i bland annat Texas, Ohio och Arizona. Enligt USA kommer 20 procent av de mest avancerade chippen i världen att tillverkas i landet 2030 – motsvarande siffra i dag är noll.

Läs hela artikeln: Bidens miljarder höjer insatserna i chipkriget med Kina (di.se)

Vecka 17

Knauf Group lämnar Ryssland
Tyska Knauf Group, som är fokuserad på tillverkning av byggmaterial, meddelade måndagen den 22 april att stoppa all verksamhet i Ryssland och att helt lämna den ryska marknaden. Knauf Groups avsikt är att få hela verksamheten, inklusive gruvdrift, produkttillverkning och försäljningsverksamhet, överlåten till den lokala ledningen, så att jobben för företagets drygt 4 000 anställda kan tryggas. Affärstransaktionen kräver godkännande av de ryska myndigheterna.

Här är fartygen som skonas i Röda havet – ”Ekonomisk terrorism”
Situationen i Röda havet förvärras, men inte för alla. Europeiska fraktfartyg tvingas ta vägen runt Afrika för att slippa attacker medan kinesiska och ryska fartyg fredas.

– Vi ser att deras fartyg går igenom, vilket uppenbart snedvrider konkurrensen, säger Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart, till TN.

Störningar i leveranskedjor toppar svenska företags oro när det gäller den utomeuropeiska handeln. Det visar nya siffror från Svenskt Näringslivs Företagarpanel. En stor del av oron centreras kring Röda havet där de militanta islamistiska huthirebellerna under de senaste månaderna har attackerat fraktfartyg som har passerat.

– Det är inte så att det inte finns trafik där, däremot är det väldigt få fartyg med koppling till västra hemisfären som passerar därigenom. I princip kan man säga att den europeiska trafiken går runt Afrika för att ta sig till och från Europa, säger Anders Hermansson.

Uppgifter i flera medier gör dock gällande att inte alla fartyg attackeras. Såväl kinesiska som ryska fartyg verkar vara skonade, vilket kan bero på någon slags överenskommelse, skriver Bloomberg.

Läs hela artikeln: Här är fartygen som skonas i Röda havet – ”Ekonomisk terrorism” | Tidningen Näringslivet (tn.se)

Ericsson och Nokia bör samarbeta
Finlands president Stubb anser att svenska Ericsson och finska Nokia bör samarbeta mer då det är två företag som kommer ha en otroligt viktig roll i teknologin och geopolitiken, enligt Stubb.

– Det vet amerikanerna och det vet vi i Europa, och det är ett förhållande som de måste jobba på, även om de här två företagen är konkurrenter, säger Alexander Stubb samtidigt som han uppmanar alla företag att skaffa sig varsin geopolitisk chef för att förstå den nya omvärlden.

– När kalla kriget tog slut var det marknad, marknad och marknad. Nu tycks det var stat, stat och stat”, säger han.

–Det är hemskt viktigt att det finska och svenska näringslivet jobbar inom den europeiska unionen för att upprätthålla den inre marknaden, konkurrensen och undvika protektionismen. Just nu är tendenserna med statsstöd och protektionism, tvärtemot det vi behöver.

Försvarskoncernen Kongsberg varnar för svaga länken i produktionen
Den norska försvarskoncernen Kongsberg har börjat skala upp sin produktion för att möta den ökande efterfrågan. Men myndigheterna behöver göra mer för att stötta underleverantörerna, säger chefen för bolagets försvarsdivision Eirik Lie i en intervju med Di. Särskild stor efterfrågan ser man på robotar och luftvärnsförsvar och utsikterna för fortsatt tillväxt är goda, säger chefen för försvarsdivisionen, Eirik Lie. Utöver robotar och luftvärnssystem ser Eirik Lie också stor tillväxtpotential för Kongsbergs fjärrstyrda vapensystem, som kan användas på såväl markfordon, som på fartyg och flyg.

Läs hela artikeln: Kongsberg varnar för svaga länken i produktionen (di.se)

Företag återvänder hem efter kinesiskt krigshot
Kinas retorik mot Taiwan har fått flera svenska företag att flytta hem, rapporterar Sydsvenskan. Ett företag som valt att styra kosan tillbaka är Beijer Electronics från Malmö.

– Vi behövde en komplementär produktionsenhet som en försäkring mot risker med all produktion på ett ställe, vilket också innebär att vi kommer närmare kunderna på vår huvudmarknad som är Europa, säger Sven Knutsson, ansvarig för supply chain på företaget, till Sydsvenskan.

Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen förklarar vilken typ av tillverkning som företag ofta flyttar.

– Den produktion som företagen tar hem till Sverige är i regel inte arbetsintensiv masstillverkning av enkla komponenter, utan produktion av det mer avancerade slaget, säger hon till tidningen.

Kinesiska bolag skaffar egna militärgrupper
Kinesiska företag sätter i allt högre grad upp egna militära enheter, enligt Di. Anledningen är att kommunistpartiet kräver närmare samarbete mellan näringslivet och försvaret. Enheterna väntas också användas för att stoppa protester och strejker kopplade till landets ekonomiska problem, enligt bedömare. Inte sedan Mao Zedongs styre på 1970-talet har fenomenet med företagsanställda försvarsgrupper varit vanligare, något som ses av bedömare som ett tecken på ökad oro i samhället som följd av landets inhemska ekonomiska problem. Det kan också vara resultat av ökade geopolitiska spänningar, inte minst kriget i Mellanöstern, som kan få oväntade globala spridningseffekter.

– Det är ett effektivt sätt för regeringen att ha en stark militär reserv och samtidigt skjuta över kostnaderna till näringslivet. Regeringen kan skära ned statliga utgifter och ändå upprätthålla en betydande milis, säger Joseph Cheng Yu-shek, tidigare professor i kinesisk statsvetenskap vid City University i Hongkong.

Läs hela artikeln: Kinesiska företag laddar med militärgrupper (di.se)

Kraftig spridning av falska uppdateringar i Sverige under mars månad
Ny statistik från cybersäkerhetsföretaget Check Point Software över skadliga koders utveckling under mars månad visar på FakeUpdates fortsatta dominans som den mest skadliga koden i världen, och Sverige är inget undantag. Bara i mars blev 6,3 procent av alla svenska företag drabbade. Fakeupdates, även kallad SocGholish, är en plattform som underlättar för att utsätta offer för ytterligare skadliga koder. Det som gör plattformen så effektiv är att användare får paket nedladdade automatiskt till sina lagringsenheter, utan att behöva klicka på en skadlig länk eller liknande.

Den började ta fart på riktigt i Sverige under november förra året då påverkan låg på 2 procent, men efter det har attackerna ökat succesivt de senaste månaderna. Det här följer den generella trenden av ökade cyberattacker mot organisationer i Sverige under början på året. Precis i början på 2024 låg snittet på 777 attacker per organisation och vecka i Sverige, och under mars nådde de höjden på 1172. Under de senaste sex månaderna har sjukvården och telekombranschen varit mest utsatta med 1210, respektive 1100 attacker per organisation och vecka.

Ordförandeskapet i EU stärker informationsutbytet inför valet till Europaparlamentet i juni 2024
Det belgiska ordförandeskapet har beslutat att aktivera rådets arrangemang för integrerad politisk krishantering (IPCR) när det gäller informationsutbyte om utländsk inblandning i valet till Europaparlamentet. Vid sitt möte den 17–18 april, i samband med det kommande valet till Europaparlamentet, underströk Europeiska rådet unionens och dess medlemsländers beslutsamhet att noga övervaka och begränsa alla risker som härrör från desinformation, inbegripet genom artificiell intelligens, samt utländsk informationsmanipulering och inblandning i valprocesser. Det uppmanade EU-institutionerna och de nationella myndigheterna att samarbeta kring sådana frågor.

Arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten stärks
Den organiserade brottsligheten är systemhotande och måste strypas. Regeringen har därför beslutat att Utbetalningsmyndigheten ska delta i regeringens myndighetsgemensamma satsning mot den grova och organiserade brottsligheten. Sedan 2009 samverkar tolv svenska myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet, på uppdrag av regeringen. Utbetalningsmyndigheten kommer från och med den 1 juni att bli den trettonde myndigheten som får i uppgift genom myndighetsinstruktionen att delta, tillsammans med Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Vecka 16

Varningen: Bristande stöd till Ukraina hotar världsekonomin
Ukrainas centralbankschef Andrij Pysjnyj har hyllats för att ha säkrat landets finansiella stabilitet och Riksbanken försöker nu dra lärdom av hur han har skyddat banksystemet mot attacker. Men utan stöd från väst kan han återigen tvingas trycka mer pengar och riskera skenande inflation, säger han i en intervju med Di. Risken med otillräckligt stöd från väst blev påtaglig redan i början av året, då det internationella stödet försenades och Ukraina tvingades förlita sig på nationella tillgångar och det stöd som landet tagit emot tidigare. Till slut fick Ukraina i mars motsvarande 103 miljarder kronor, som man hade förväntat sig att få stegvis från januari och framåt.

Läs hela intervjun: Ukrainas centralbankschef: Bristande stöd hotar världsekonomin (di.se)

Totalförsvaret stärks genom samarbete mellan Försvarshögskolan, KTH och Handelshögskolan
Samhällets krisberedskap vilar både på offentliga och privata aktörer – men privata företags skyldigheter och åtaganden är otydliga och beredskapen begränsad. Försvarshögskolan, KTH och Handelshögskolan i Stockholm inleder nu ett samarbete för att tydliggöra och utveckla näringslivets centrala roll som en del i totalförsvaret, förbättra samverkan mellan myndigheter och näringsliv, och stärka krisberedskapen i samhället. Genom samarbetet planerar lärosätena att utveckla forskning och utbildningsprogram som direkt möter de utmaningar och behov som Sveriges försvars- och säkerhetsstruktur står inför. Målet är bland annat att nyckelaktörer inom näringslivet får en tydlig bild av hur deras uppdrag ser ut vid höjd beredskap och krig samt att de får möjlighet att kompetensutveckla sin organisation för detta.

Läs mer: Totalförsvaret stärks genom samarbete mellan Försvarshögskolan, KTH och Handelshögskolan | KTH (tt.se)

ECB-topp: Säkerhetsläget hot mot sänkning
Sjunkande inflation har gett hopp om att centralbanker kommer börja sänka sina räntor framåt sommaren. Men då gäller det också att det globala säkerhetsläget inte förvärras, vilket skulle kunna sinka kommande räntesänkningar. Det menar den finländske ledamoten i Europeiska centralbanken (ECB) Olli Rehn. Det gäller inte minst kriget i Ukraina och situationen i Mellanöstern, särskilt efter Irans attack mot Israel under helgen.

– Detta förutsätter att det inte blir några ytterligare bakslag, till exempel när det gäller den geopolitiska situationen och därmed energipriserna, sade Rehn i ett anförande i Helsingfors den 16 april, enligt TT-Bloomberg.

ECB lämnade i förra veckan styrräntorna oförändrade för femte mötet i rad. De flesta bedömare räknar med att ECB sänker räntorna i juni.

Utan export överlever inte två av fem SME
42 procent av landets små och medelstora företag (SME) som exporterar säger att de troligen eller absolut inte skulle överleva utan export. Det framkommer av en undersökning som Exportkreditnämnden (EKN) låtit göra. – Och på frågan hur de ska växa säger hälften (49 procent) genom ökad export, säger Carl-Johan Karlsson, affärsområdeschef SME på EKN.EU utanför Norden (37 procent) är den mest lockande exportmarknaden om företagen skall öka sin export. Näst mest lockande är Norden (26 procent) följt av övriga Europa 13 procent, Nordamerika (11 procent) och Asien (6 procent).

Norrmejerier har utsatts för ett cyberangrepp
Natten mot den 16 april utsattes Norrmejerier för ett cyberangrepp och beslut togs omedelbart att stänga ned både produktion och nätverk i Umeå. Norrmejeriers krisledning arbetar med att isolera och kartlägga angreppet för att så snabbt som möjligt få igång verksamheten. Cyberangreppet är polisanmält. Norrmejeriers krisledning har gjort framsteg framåt i arbetet med att kartlägga cyberangreppet senaste dygnet. Fokus är att skapa förutsättningar för att komma i gång med verksamheten på Umeå mejeri men någon prognos för när det tidigast kan ske finns inte just nu. Mjölk kommer fortsatt att transporteras vidare till Norrmejeriers egna produktionsenheter i Burträsk och Luleå samtidigt som kontakt har etablerats med andra mejerier som står redo att ta emot mjölk om behov uppstår.

Norrmejerier meddelar att de löpande kommer uppdatera informationen på sin hemsida så fort de har kommit vidare i deras kartläggning kring både angreppet och dess konsekvenser.

Regeringen stöttar insatser för Ukrainas uppbyggnad inom hälso- och sjukvården
Stiftelsen Swecare får bidrag av regeringen för att bland annat genomföra en förstudie om Ukrainas behov inom hälso- och sjukvårdssektorn och ge förslag på hur stiftelsen kan möjliggöra för näringslivet att möta dessa behov.

– Sedan Ryssland inledde en oprovocerad och illegal fullskalig invasion av Ukraina har regeringens stöd till Ukraina stått fast. Stödet är både omfattande och långsiktigt och vi ser ett starkt intresse från näringslivet att medverka i detta, vilket den här förstudien ska bidra till att förverkliga, säger socialminister Jakob Forssmed.

Swecare får 6,5 miljoner kronor för att förbättra förutsättningarna för att kunskap och erfarenheter tas tillvara i syfte att förbättra hälso- och sjukvård och äldreomsorg i Sverige såväl som i andra länder. Delar av detta ska också gå till insatser som främjar näringslivets bidrag till Ukrainas uppbyggnad och EU-närmande inom hälso- och sjukvårdssektorn. Bland annat får Swecare medel för att genomföra en förstudie som redogör för Ukrainas behov inom hälso- och sjukvårdssektorn samt ge förslag till hur Swecare kan möjliggöra för aktörer inom näringslivet att möta dessa behov.Stiftelsen Swecare är en halvstatlig icke-vinstdrivande stiftelse med representanter från Regeringskansliet, myndigheter under Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Regioner som samverkar med det privata näringslivet inom life-science sektorn.

Den Europeiska Försvarsindustristrategin EDIS och förordningen om det Europeiska försvarsindustriella programmet EDIP
Faktapromemoria om Kommissionens meddelande om en Europeisk försvarsindustristrategi (EDIS) är en strategi med åtgärder för att stödja EU:s försvarsberedskap, lyfta fram ekonomiska stöd, och öka samarbetet och koordineringen mellan medlemsländernas behov av försvarsmateriel såsom krigsmateriel, annan materiell och materielrelaterade tjänster.Förslaget till en förordning om ett Europeiskt försvarsindustriellt program (EDIP) består av ett rättsligt och ekonomiskt ramverk som syftar till att skapa ett strukturellt och långsiktigt program för att uppnå försvarsindustriell beredskap. EDIP kommer enligt förslaget att tilldelas 1,5 miljarder euro ur EU:s budget under perioden 2025–2027 och ska användas för att:

1. 1.
   stärka den europeiska försvarsindustriella och teknologiska basens konkurrenskraft och beredskap,
2. 2.
   stärka försörjningstryggheten på den inre marknaden, samt
3. 3.
   stärka Ukrainas försvarsteknologiska bas.

Läs promemorian: Den Europeiska Försvarsindustristrategin EDIS och förordningen om det Europeiska försvarsindustriella programmet EDIP (regeringen.se)

Vecka 15

Upphandlingsregler stoppar utrustning till Ukraina
Sveriges industri har utrustning som skulle kunna vara till stor nytta för den ukrainska militären. Men på grund av förlegade upphandlingsregler förblir de hemma. Ändra på det, skriver Frida Wallnor på Dagens Industris ledarsida. För svensk del finns några lågt hängande frukter, noterar hon. Inte minst reservdelar. ”Ukraina kan inte använda delar av den utrustning som Sverige donerat för att man saknar exempelvis olje- och luftfilter, vilket är skandalöst”, skriver hon. Sverige har endast möjlighet att skicka material som Försvarsmakten kan avvara under en begränsad tid. På grund av detta stannar utrustning som skulle kunna göra stor nytta för den ukrainska militären. ”Det skulle kunna förändras om FMV får i uppdrag att upphandla och donera materiel direkt från svenska bolag baserat på vad Ukraina efterfrågar”. En annan möjlighet, menar hon, är att regeringen upprättar en fond som Kiev kan använda för att lägga beställningar direkt hos svenska bolag. Läs hela artikeln här:

Ledare: Med Trump i Vita huset behöver industrin utnyttjas maximalt (di.se)

Tullfrihet med restriktioner för Ukraina
EU:s medlemsländer och Europaparlamentet enades den 8 april om att införa hårdare restriktioner för vissa jordbruksprodukter från Ukraina. Samtidigt förlängs ramverket kring tullfri export av främst lantbruksprodukter från Ukraina till EU-länder. Det uppger EU:s ordförandeland Belgien. Tullfriheten infördes strax efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. De nya reglerna innebär vissa restriktioner för ukrainsk export av bland annat kyckling, ägg, socker, majs och honung. Handelsnivån ska ligga på en nivå som motsvarar ett genomsnitt under en period mellan sommaren 2021 och slutet av 2023. Däremot blev det inga förändringar av tullarna på bland annat vete, vilket Frankrike och Polen initialt krävt. Beslutet godkändes av EU-ländernas ambassadörer på den 8 april.

”Detta kommer att göra det möjligt för Ukraina att fortsätta att få egna inkomster genom handel med EU, samtidigt som det stärker skyddet för utsatta jordbruksprodukter”, skriver ordförandelandet Belgien på X, tidigare Twitter. Ett parlamentsutskott kommer att godkänna förslaget under tisdagen, i en ren formalitet. Bönder i bland annat Polen och i Frankrike har visat missnöje över bland annat Ukrainas tullfrihet i EU:s inre marknad.

Läs hela överenskommelsen: Ukraina: rådet stöder förlängning av EU:s autonoma handelsåtgärder - Consilium (europa.eu)

Ryssland försöker sabotera europeiska järnvägar
Ryssland har gjort tusentals försök att förstöra och störa europeiska järnvägar för att destabilisera EU och sabotera kritisk infrastruktur. Det säger Tjeckiens transportminister Martin Kupka i en intervju med Financial Times.

- Jag är väldigt nöjd med hur vi har försvarat oss, säger Kupka.

Moskva misstänks ligga bakom försöken att försvaga EU:s infrastruktursystem. Försök som har eskalerat efter den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022. Cyberattackerna riktas främst mot den tjeckiska järnvägsoperatören Äeské dráhys nätverk där signalsystemet riskerar att slås ut. Tidigare attacker gjorde så att biljettsystemet slogs ut och har väckt oro för störningar av signaler som kan orsaka allvarliga olyckor.

Läs hela artikeln: Russia is trying to sabotage European railways, warns Prague (ft.com)

Yellen i Kina: Släpp in våra företag
Kina behandlar amerikanska och andra utländska företag orättvist, bland annat med att inrätta hinder för utländska företag att ta sig in på den kinesiska marknaden, enligt Bloomberg. Det sa den amerikanska finansministern Janet Yellen den 5 april under ett besök i Kina och en träff med bland andra vice premiärminister He Lifeng.

– Jag tänker ta upp de frågorna i möten den här veckan, sade hon på plats i Kina. Hon uppmanar därför Kina till marknadsmässiga reformer. Hon pekade också på risken för att Kinas tillverkningsindustri kör på för hårt, att världsmarknaden inte kan svälja utbudet.

385 miljoner kronor till satsningar på civilt försvar och cybersäkerhet
I ett läge av höjd beredskap eller ytterst krig är ett starkt och motståndskraftigt civilt försvar en grundförutsättning för att de viktigaste samhällsfunktionerna ska fungera och civilbefolkningen skyddas. Den 11 april presenterade regeringen ett paket med åtgärder som ska stärka det civila försvaret och cybersäkerheten. Satsningarna på totalt 385 miljoner kronor i vårändringsbudgeten 2024 är en del av regeringens arbete för att öka takten i att utveckla det civila försvaret. Regeringens satsningar i vårändringsbudgeten för 2024 riktar sig exempelvis till kommuner, regioner samt beredskapsmyndigheter och omfattar bland annat upprustning av skyddsrum, ökad lagerhållning av sjukvårdsprodukter, ökad förmåga för dricksvattenförsörjning samt stärkande av Sveriges cybersäkerhet. Dessa satsningar på det civila försvaret bidrar även till att stärka den fredstida krisberedskapen.

Läs hela förslaget: 385 miljoner kronor till satsningar på civilt försvar och cybersäkerhet (Regeringen.se)

Regeringen föreslår att Tullverkets befogenheter stärks

Regeringen har den 11 april beslutat om en proposition med förslag som ska stärka Tullverkets befogenheter. Bland förslagen ingår att öka tulltjänstemännens säkerhet, samt att stärka Tullverkets kontrollverksamhet och brottsbekämpning. Tulltjänstemän ska bland annat få utökad rätt att använda våld i tjänsteutövningen, nya möjligheter att stoppa transportmedel och större möjligheter att kontrollera försändelser som förs in i eller ut ur landet. Regeringen föreslår även att tulltjänstemän ska kunna kroppsvisitera personer i samband med förhör, i vissa fall kroppsvisitera i samband med kontroll och avvisa eller avlägsna ordningsstörande personer från en kontrollplats. För att kunna förbättra underrättelsearbetet och det brottsförebyggande arbetet ska Tullverket även få utökad rätt att samla in information från transportföretag.

Läs hela förslaget: Regeringen föreslår att Tullverkets befogenheter stärks (Regeringen.se)

Vecka 14

Stoltenberg: Inför Natofond för att säkra stöd till Ukraina
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vill införa en gemensam fond som garanterar över en biljon kronor till Ukraina de kommande fem åren, rapporterar Politico. Alla medlemsländer ska bidra till fonden med en summa som avgörs av landets bnp. Syftet är att garantera fortsatt stöd till Ukraina och följer efter att det republikanska partiet i USA visat allt större motstånd mot att stötta det krigsdrabbade landet. Det är fortfarande oklart om alla medlemsländer kommer att godta planen. Exempelvis har Ungern tidigare motsatt sig militärt stöd till Ukraina.

Läs hela artikeln: NATO’s Stoltenberg floats $100B, five-year fund for Ukraine (POLITICO)

Ryssland övervakar invånarna med hjälp av nederländskt gigföretag
Kameror med ansiktsigenkänning används för att begränsa oliktänkande i Putins Ryssland. Ett gigföretag baserat i Nederländerna har hjälpt Ryssland att utveckla tekniken, skriver ETC. En granskning av journalistnätverken The Bureau of investigative journalism, Follow The Money och Paper Trail Media visar att ryska regimen tagit hjälp av ett bolag registrerat i Nederländerna för att finslipa den ansiktsigenkänningsfunktion som den ryska övervakningsapparaten använder sig av. Närmare bestämt handlar det om Amsterdambaserade företaget Toloka, som hjälpt två ryska företag, Tevian and Ntechlab, att utveckla sin teknik för just ansiktsigenkänning. Toloka är en mindre teknikplattform baserad i Amsterdam som rekryterar gig-arbetare. Företaget är ett dotterbolag till Yandex, ett stort ryskt teknikföretag som kan sägas vara Rysslands motsvarighet till Google.

Läs hela artikeln: Ryssland övervakar invånarna med hjälp av nederländskt gigföretag (Dagens ETC)

Geopolitisk oro trycker upp oljepriset
Oljepriset steg tydligt den 21 april och är nu uppe på de högsta nivåerna sedan oktober. Uppgången kommer samtidigt som oron ökar för en växande konflikt mellan den stora oljeproducenten Iran och Israel, skriver Di.En direkt iransk inblandning i kriget mellan Israel och Hamas riskerar att leda till en regionomfattande konflikt med stor påverkan på oljepriset, varnar råvaruhandlaren PVM enligt Bloomberg. Priset på olja steg med runt 1,5 procent den 2 april. Brentoljan kostar nu 89 dollar per fat, vilket är den högsta nivån sedan slutet av oktober förra året. Det senaste dygnets uppgång förklaras i huvudsak av en ökad geopolitisk oro, skriver Bloomberg.

Nästa mål för cyberattacker: Sveriges bönder
Cyberattacker mot Sveriges bönder. Det är inte det första man tänker på, men det är i dag en högst reell risk för landets livsmedelssäkerhet. Det hävdar Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet på Högskolan i Skövde i en intervju med Di.

– Man har inte riktigt tittat på livsmedelsbranschen ur ett cyberperspektiv. Den är ju numera också en högteknologisk bransch, men vi har inte riktigt hängt med och insett att det är det, säger Marcus Nohlberg.

– Dagens lantbrukare jobbar jättemycket med teknik och avancerad utrustning som AI, robotar och automatiseringssystem. Men de flesta som är i branschen är ju av helt rimliga skäl inte så engagerade i detta.

Nohlberg hävdar att jordbruket är en bransch som generellt ligger jämförelsevis långt efter när det gäller it-säkerhet.

Läs hela artikeln: Sveriges bönder måltavla för cyberattacker (di.se)

Elever ska lära sig om Nato och totalförsvaret
Regeringen vill att alla svenska elever ska lära sig om Sveriges totalförsvar och Natos roll. Dessutom moderniseras regleringar för skolans roll i händelse av kris, krigsfara eller krig.

– Vi har nu ett förändrat säkerhetsläge, och med anledning av detta och Sveriges inträde i Nato är det viktigt att svenska elever har kunskaper om totalförsvarsfrågor och Nato, säger skolminister Lotta Edholm.

Från och med höstterminen 2025 kommer Sveriges gymnasieelever att få lära sig om totalförsvaret och Nato, då detta kommer att ingå i ämnet samhällskunskap. Eleverna ska bland annat få kunskap om Sveriges totalförsvar, folkrätten samt utrikes- och säkerhetspolitikens roll för mellanstatliga förbindelser, däribland Natos roll. I den pågående Läroplansutredningens uppdrag ingår att ta ställning till om kunskap om totalförsvaret och Nato även bör ingå i läroplanen för grundskolan, i exempelvis ämnet samhällskunskap. I dagens läroplan för grundskolan finns inga uttryckliga skrivningar inom området. Utredningen ska bland annat ta ställning till om tillägg bör göras om totalförsvaret och Nato, och vid behov lämna förslag på sådana ändringar. Uppdraget ska redovisas senast 28 februari 2025.