Så påverkas svenska företag av säkerhetsläget

Vecka 46

Business Sweden: Därför borde svenska bolag satsa i Ukraina – trots kriget
Svenska företag kommer att vara avgörande för att hjälpa Ukraina att resa sig efter kriget. Men det finns goda skäl att etablera sig i landet redan nu, menar Business Swedens vd Jan Larsson. ”Det finns enorma möjligheter för svenska företag”, säger han till TN. Alla företag som är intresserade av att vara med och stötta Ukraina är varmt välkomna att höra av sig, meddelar Jan Larsson. Det kan både handla om att hitta samarbeten med ukrainska leverantörer eller andra företag, och att komma till Ukraina och sälja saker som landet efterfrågar.

”De här affärsmässiga förbindelserna är nästan det viktigaste för Ukraina. Det är de som skapar jobb nu, det är de som gör att man har en ekonomi som gör det uthärdligt att bo och leva i Ukraina just nu. Och det är de som gör att man kan understödja dem som försvarar landet”, säger Jan Larsson.

I maj 2023 fick Business Sweden i uppdrag av regeringen att öppna ett kontor i Kiev. Det har sedan dess byggts ut och i dag består personalstyrkan av sex medarbetare, varav en är handelssekreterare. Bland de svenska företag som redan finns i Ukraina märks giganter som SKF, Lantmännen, Epiroc, Ericsson, H&M, Medicover, AstraZeneca – som alla har fler än hundra medarbetare på plats i landet. Därutöver även Volvo och Scania, som bland annat har bidragit med att utbilda kvinnor till lastbilschaufförer eftersom männen är vid fronten.

Läs hela artikeln: Business Sweden: Därför borde svenska bolag satsa i Ukraina – trots kriget

Avsiktsförklaring om närmare samverkan mellan Ukraina och Sverige inom områdena civilskydd och nationell motståndskraft
Den 5 november 2024 skrev ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin och Ukrainas inrikesminister Ihor Klymenko under en avsiktsförklaring om närmare samverkan mellan Ukraina och Sverige inom områdena civilskydd och nationell motståndskraft. Avsiktsförklaringen belyser vikten av samverkan gällande bland annat säkrare leveranskedjor, ökad motståndskraft mot påverkan av samhällsviktiga funktioner och att förebygga och motverka hybridhot.

Läs hela avsiktsförklaringen: Avsiktsförklaring om närmare samverkan mellan Ukraina och Sverige inom områdena civilskydd och nationell motståndskraft

Ryssland överväger att skapa en kombinerad oljegigant
Ryssland överväger att slå samman tre oljebolag och skapa vad som kan komma att bli världens näst största producent av råolja. Det skrev Wall Street Journal under helgen med hänvisning till källor. Ett av de scenarier som diskuteras är att statligt uppbackade jätten Rosneft Oil absorberar Gazprom Neft, ett dotterbolag till naturgasexportören Gazprom, och Lukoil. De tre bolagen omfattas av amerikanska sanktioner. Enligt WSJ skulle ett sådant bolag med lätthet bli världens näst största råoljeproducent efter Saudi Aramco, och producera nästan tre gånger så mycket som USA:s största producent Exxon Mobil. En sådan åtgärd skulle möjliggöra för Ryssland att kunna ta mer betalt för olja från länder som Kina och Indien. En talesperson från Rosneft uppger att WSJ:s uppgifter är falska, medan tidningen inte lyckats nå företrädare för Gazprom. Lukoil uppger att varken bolaget eller dess aktieägare befinner sig i sådana samtal. Kremls talesperson uppger sig inte ha någon kännedom om en sådan affär.

Så kan Europa hitta miljarder till försvaret
Europas länder är eniga om att investera mer i försvar och säkerhet – dessutom har de lovat att fortsätta stötta Ukraina. Men hur det ska betalas är än så länge oklart, enligt Di. Enligt Financial Times ska kommissionen inom kort föreslå att pengar avsatta för regionalstöd kan styras om till försvaret. Stödet till regionerna är EU:s allra största budgetpost och tänkt att jämna ut de ekonomiska skillnaderna mellan invånarna. I ett mejl till DN skriver en talesperson för EU-kommissionen dock att ett nytt förslag inte behövs. Det finns redan stor flexibilitet i hur länderna kan använda regionalstödet. Det kan till exempel handla om att skapa nya jobb i försvarsindustrin. Eller om infrastruktur – vägar och broar behöver rustas upp för att klara transporter av tunga militärfordon.

Läs hela artikeln: Så kan Europa hitta miljarder till försvaret – ”intressant tanke”

Saabs vd om Brasilienaffären: Innebär åtskilliga miljarder
Försvarskoncernen Saab toppar storbolagsindex efter den utökade Brasilienaffären, som meddelades i helgen. ”Det finns intresse från ytterligare några länder i Latinamerika, däribland Peru och Colombia där vi driver kampanjer”, säger vd Micael Johansson till Di.

Under helgen tecknade Försvarsminister Pål Jonson och dennes brasilianske motpart José Múcio en avsiktsförklaring för ett utvidgat flygsamarbete. Avtalen innebär att Brasilien ska utöka det nuvarande kontraktet på Jas 39 Gripen på 40 miljarder kronor med 25 procent, medan Sverige flaggar intresse för att köpa det brasilianska transportplanet Embraer C-390. Det nuvarande kontraktet från 2014 omfattar 36 Gripen E och F stridsflygplan, där åtta plan levererats. Utökningen på 25 procent kan innebära att ytterligare nio plan läggs på beställningslistan, men så behöver det inte bli enligt Saabs vd. Däremot innebär det att det läggs ytterligare krut på Saabs och Embraer gemensamma produktionslinje vid Embraers fabrik i Gavião Peixoto i delstaten São Paulo.

Läs hela artikeln: Saabs vd om Brasilienaffären: Innebär åtskilliga miljarder

Vecka 45

Mycket går att göra trots havsvindsbeslut
Regeringens beslut att stoppa 13 vindkraftsetableringar till havs innebär ett avbräck för . går inte att komma ifrån att vi befinner oss i ett allvarligt omvärldsläge och energiförsörjning i förhållande till nationella säkerhetsintressen är en av de svåra målkonflikter som måste hanteras när vi ska ställa om till fossilfrihet. Regeringens beslut om att stoppa vindkraftsetableringar till havs i en stor del av Östersjön innebär en avsevärd minskning av den potentiella elproduktionen i Sverige. Beslutet vållar bekymmer men innebär också en större tydlighet gentemot vindkraftsexploatörer. Nu uppstår en större tydlighet och resurser från både myndigheter och företag kan fokuseras till de platser där det finns potential att bygga.

Läs hela artikeln: Mycket går att göra trots havsvindsbeslut

Misstänkt dataintrång av främmande makt hos svensk forskare
En känd svensk forskare misstänks ha utsatts för ett dataintrång av främmande makt, enligt Ekot. Forskaren har tidigare arbetat för bland annat Säpo. Enligt polisanmälan kan även Säpos verksamhet ha påverkats av intrånget. Förundersökningen har lagts ned, och varken åklagaren, Säpo eller forskaren själv vill kommentera utredningen. Det misstänkta dataintrånget skedde förra året hos en känd svensk forskare.

Enligt handlingar som Ekot läst uppger forskaren att Säpo informerat honom om att hans dator blivit utsatt för intrång av främmande makt. Enligt polisanmälan, som Säkerhetspolisen upprättat, var Säpo målsägande i utredningen, men det är oklart varför myndigheten anser sig ha drabbats av dataintrånget. Av handlingar som Ekot tagit del av framgår inte vilken främmande makt som misstänks ha legat bakom dataintrånget, men enligt uppgifter uppmanade Säkerhetspolisen forskaren att göra sig av med en dator och en router han hade hemma. Hans mobil togs in som bevismaterial till utredningen.

Slopad stämpelskatt för fartyg – viktig reform för svensk sjöfart
Föreningen Svensk Sjöfart välkomnar regeringens förslag att slopa stämpelskatten för inteckningar i fartyg, med planerat ikraftträdande den 1 juli 2025. För branschen är det en efterlängtad reform, ett steg mot ökad konkurrenskraft och ett viktigt verktyg för att vända den långvariga minskningen av svenskflaggade fartyg.

– Det här är en reform som branschen har efterfrågat länge och ju tidigare den kan genomföras desto bättre. Med nuvarande stämpelskatt är det svårt för svenska rederier att hävda sig internationellt eftersom motsvarande skatt saknas i de flesta andra EU-länder. Investeringar i fartyg är mycket kostsamma och särskilt de moderna miljöeffektiva fartygen. Att slopa skatten innebär därmed en välkommen lättnad för svenska rederier. Genom att ta bort denna ekonomiska belastning kan vi bidra till att fler svenska fartyg väljer svensk flagg framför utländska register, säger Camilla Åberg Linder, näringspolitisk expert på Svensk Sjöfart.

Svensk Sjöfart framhåller i remissvaret att slopad stämpelskatt vid inteckning kan bidra till att gynna miljön och öka antalet svenskflaggade fartyg, vilket är en förutsättning för det svenska totalförsvaret och vår beredskap. Vi ser också att ett ökat intresse att förlägga rederiverksamhet i Sverige kan bidra till ökad sysselsättning också i land. På detta vis leder förslaget till ökade skatteintäkter men också i form av bolagsskatt och tonnageskatt. Det skattebortfall på tio miljoner kronor som förslaget innebär kommer sannolikt att kompenseras med råge genom de ökande skatteintäkterna på andra områden. Utöver att fler svenska jobb skapas, vilket främjar utveckling i Sverige, värnar vi även tillgången till sjöfartskompetens – en nyckelfaktor för vår handel.

Mer protektionistiska upphandlingsregler på gång
EU är på väg att införa ett regelverk som leder till begränsningar när varor och tjänster upphandlas från länder utanför unionen. Det är en del av en trend där ökad protektionism genomsyrar upphandlingsregelverket, skriver Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert på SN. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har gett den franske EU-kommissionären Stéphane Séjourné i uppdrag att revidera upphandlingsdirektiven. Målet är att offentlig upphandling ska säkra tillgången till vissa viktiga teknologier, produkter och tjänster. Regelverket ska förenklas och den administrativa bördan minska.

De nya upphandlingsdirektiven bör vidare möjliggöra företräde för europeiska produkter i offentlig upphandling för vissa strategiska sektorer och teknologier. Arbetet i EU-kommissionen har redan påbörjats och Danmark, som är ordförande i rådet hösten 2025, hoppas kunna fullfölja förhandlingarna under sin ordförandetid.

Läs hela artikeln: Mer protektionistiska upphandlingsregler på gång

Vecka 44

Rekordhög ränta i Ryssland efter chockhöjning
Rysslands centralbank slår till med en höjning av styrräntan med 2 procentenheter till rekordhöga 21 procent – högre än dit den höjdes i samband med det att president Vladimir Putin beordrade den fullskaliga attacken mot grannlandet Ukraina 2022. Snabba prisökningar i den ryska ekonomin ligger bakom åtstramningen. Höjningen var större än väntat. De flesta bedömare hade räknat med en höjning på 1 procentenhet till 20 procent, enligt en sammanställning av prognoser gjord av Bloomberg. Inflationen i den ryska ekonomin är mer än dubbelt så hög som centralbankens mål på 4 procent och inflationsförväntningarna pekar mot ännu högre inflation.

Sverige allokerar 720 miljoner från tidigare stödpaket i finansiellt stöd till Ukraina
Inom ramen för tidigare kommunicerade stödpaket till Ukraina avser regeringen allokera finansiellt stöd till Ukraina om 63 miljoner euro eller cirka 720 miljoner kronor. Det finansiella stödet kommer att omfatta 20 miljoner euro i stöd till Ukrainas industriella bas. Detta grundar sig på en dansk modell som syftar till att stödja upphandlingar från ukrainsk industri baserat på förslag från Ukraina. Det finansiella stödet kommer också att omfatta stöd på cirka 43 miljoner euro till en rad multilaterala initiativ som ska stötta Ukraina.

Statligt exportstöd ska utvecklas på försvarsområdet
Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att utvärdera regelverk, regeringens styrning, och former för det statliga försvarsexportsstödet.Försvarsexporten är av stort säkerhets- och försvarspolitiskt intresse och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina visar på betydelsen av en stark och innovativ försvarsindustri. Kriget innebär en ökad efterfrågan på försvarsprodukter samtidigt som högre krav på försörjningssäkerhet medför behov av en ökad statlig involvering i försvarsexportaffärer. Även Sveriges medlemskap i Nato förändrar förutsättningarna för svenska försvarsföretag och deras tillträde till andra marknader. Det är viktigt att det statliga exportstödet för försvarsaffärer utvecklas och anpassas till de förändrade förutsättningarna på marknaden. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska utvärdera regelverk, regeringens styrning och former för det statliga exportstödet på försvarsområdet.

Utredaren ska även föreslå hur formerna för den mellanstatliga försvarsexporten kan utvecklas och anpassas efter förändrade förutsättningar på marknaden. Utredaren ska även utvärdera rådande ansvarsfördelning för finansieringslösningar vid mellanstatliga försvarsmaterielexportaffärer. Före detta ambassadör Pär Ahlberger tillsätts som särskild utredare och slutredovisning av uppdraget ska ske senast den 30 oktober 2025.

Finland beslagtar ryska statens fastigheter
Ett 40-tal ryska fastigheter och aktielägenheter i Finland har beslagtagits och belagts med kvarstad, enligt DN. Sammanlagt är de värda 400 miljoner svenska kronor.Att Helsingfors tingsrätt fattar beslut om säkringsåtgärder som den finländska myndigheten Utsökningsverket sedan verkställer är vanligt. Det görs till exempel om en sökande kan visa att det finns en risk för att motparten gömmer, förstör eller överlåter sin egendom så att den sökandes krav äventyras. Men att ryska staten är målet för säkringsåtgärder och att summan uppgår till över 4,2 miljarder dollar är allt annat än vanligt. Det var ändå den nyheten som Helsingin Sanomat var först med att berätta om på tisdagsmorgonen.

Enligt Aki Virtanen, ledande häradsfogde vid Utsökningsverket med ansvar för beslut om beslagtagningar, har man gjort noggranna och omfattande utredningar i fallet och nu kunnat ta nästa steg. Sammanlagt rör det sig om ett 40-tal fastigheter och aktielägenheter som är aktuella för att beslagtas eller beläggas med kvarstad. Många av dem finns i Helsingfors och övriga Nyland. Det framgår av den lista som Helsingin Sanomat fått ut av Utsökningsverket.

Läs hela artikeln: Därför beslagtas ryska statens fastigheter i Finland (DN)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får nytt namn
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreslås byta namn till Myndigheten för civilt försvar. Det nya namnet syftar till att tydliggöra och markera myndighetens uppdrag inom civilt försvar. Vidare föreslås att myndighetens verksamhet när det gäller skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskydd ska bedrivas inom en egen del av myndigheten och att regeringen ska utse chefen för denna verksamhet. Syftet med organisationsförändringen är att ge myndigheten en bättre struktur för att på nationell nivå kunna hålla samman planeringen och förberedelserna för det civila försvaret i dessa delar. Förändringen bedöms kunna tydliggöra den aktuella verksamheten både inom myndigheten och utåt mot andra aktörer.

EU-kommissionens ”Trumpgrupp” inom handelsområdet
EU förbereder sig för att snabbt kunna slå tillbaka mot USA om Donald Trump blir vald till president och inför höga tullar mot Europa. En expertgrupp har tillsatts och enligt källor till TN förbereds en lista med varor som skulle kunna drabbas av repressalier. Kommissionen har bildat en särskilt grupp med handelsexperter, informellt kallad Trumpgruppen, för att EU snabbt ska kunna besvara amerikanska tullar och handelshinder med egna, kännbara motåtgärder.

En lärdom från Trumps första presidentperiod 2017-2021 var att han inte gick vidare med nya tullar när EU besvarade första vågen hårt. “Vi hoppas på det bästa men förbereder oss på det värsta. Förra gången var vi rätt oförberedda,” säger en källa i kommissionen till Tidningen Näringslivet. Den 7 november, två dagar efter USA-valet, möts EU-ländernas experter i handelspolitiska kommittén. Samma dag och dagen efter träffas ledarna från de 27 medlemsländerna i Budapest, första dagen tillsammans med 17 andra europeiska ledare och andra dagen själva. De väntas dra de första slutsatserna av valresultatet på många områden, inklusive Rysslands krig mot Ukraina. Vid Budapestmötet ska ledarna även diskutera EU:s konkurrenskraftsagenda. Dessutom håller kommissionen nu många möten med EU-länderna på ambassadörsnivå om olika scenarier inom politikområden.

Läs hela artikeln: EU gör sig redo för handelskrig – ”Förbereder oss på det värsta” (Tidningen Näringslivet)

Vecka 43

EUs ministerråd godkänner upp till 35 miljarder euro i makrofinansiellt stöd till Ukraina
Rådet enades den 24 oktober om ett finansiellt stödpaket till Ukraina, inklusive ett makrofinansiellt stöd (MFA) lån på upp till 35 miljarder euro samt en mekanism som kommer att hjälpa Ukraina att återbetala lån på upp till 45 miljarder euro som tillhandahålls av EU och G7-partner. Återbetalningen kommer att stödjas av medel från räntevinsterna från de ryska statliga tillgångar som EU fryst.

Attacker blottar brister i rysk cyber­säkerhet
Den dag Ryssland inledde sitt storskaliga anfallskrig mot Ukraina utsattes landets it-nätverk för omfattande cyberattacker. Trots att Ryssland av många rankades som en stark cybermakt visade sig cyberförsvaret oväntat sårbart enligt forskare på FOI. Rysslands prioritering av ”kognitiv säkerhet” med fokus på att kontrollera den egna befolkningen och informationsflödet har påverkat landets förmåga att försvara sig mot cyberangrepp, enligt Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på FOI och författare till rapporten Rysslands cyberberedskap på hemmaplan. Rapporten lyfter också att både Ryssland och västvärlden troligen har överskattat den ryska cybersäkerheten. Både på grund av att Ryssland undviker att rapportera om brister i sin cyberförmåga och att landet ofta håller fast vid retoriken om att bygga ett ”suveränt internet”. En vision som dock inte speglar verkligheten.

Läs hela rapporten: Rysslands cyberberedskap på hemmaplan

Jästfabrik kan bli en del av totalförsvaret
Om Sverige hamnar i kris eller krig och import av livsmedel stryps måste allt bröd kunna bakas i landet. Därför bör området där landets enda jästfabrik ligger, i Sollentuna kommun, bli ett riksintresse för Sveriges totalförsvar, föreslår Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB).

– MSB gör bedömningen att anläggningen är av avgörande betydelse för Sveriges livsmedelsförsörjning och på så vis har betydelse för vårt civila försvar, säger avdelningschef Annika Elmgart i ett pressmeddelande.

Förslaget stöttas av Livsmedelsverket, som också ser att jästtillverkningen är nödvändig för totalförsvaret. MSB:s förslag är nu ute på remiss hos berörda myndigheter.

Geopolitiken är den största oron enligt EQT-ordförande
Riskkapitalbolaget EQT:s styrelseordförande Conni Jonsson oroas över geopolitiska spänningar vilka han ser som en mycket större risk för branschen än ökade finansieringskostnader. Det framgår av en intervju med Bloomberg News i samband med bolagets kapitalmarknadsevent i USA.

– Den risk som jag är mest oroad för är de geopolitiska riskerna, säger han.

Enligt Jonsson är det lätt att måla upp ett “mycket negativt geopolitiskt scenario” där hela logiken för handel och internationellt samarbete försvinner. Detta menar han skulle innebära en större utmaning för riskkapitalbranschen än vad den upplevde med covid-19 och högre räntor. Därutöver pekade han ut en ökad granskning från tillsynsmyndigheter som något riskkapitalbranschen måste vara uppmärksam på, i synnerhet när man agerar som en konsoliderare i vissa branscher.

Pionjär utmanar Kina – utvinner litium ur vatten
Västvärlden kommer utmana Kinas dominans på litiummarknaden de kommande åren, skriver Di. Det spår det nystartade bolaget Vulcan Energy, som just nu bygger upp en hel försörjningskedja för den eftertraktade batteriråvaran i Europa. Det tysk-australiska bolaget Vulcan Energy har sin pilotanläggning i i staden Landau, utanför Frankfurt, för att utvinna litium ur det salt- och mineralrika vattnet från Rhendalens unika underjordiska reservoarer, som i dag används i geotermiska energianläggningar. Eftersom anläggningen drivs av den geotermiska energin är koldioxidutsläppen minimala. Efter att man extraherat litium från vattnet, ska det skickas vidare till ett nybyggt raffinaderi för bearbetning till batterikvalitet utanför Frankfurt. Att hela försörjningskedjan finns mitt i Europa gör att produktionskostnaden är mycket lägre än för många traditionella litiumprojekt där råvaran skickas till Kina för bearbetning. Planen är att starta industriell produktion 2027 och kontrakt för de första 10 årens volymer har redan tecknats med kunder som biljättarna Stellantis, Renault och Volkswagen. Vid full kapacitet är målet att producera litium till en miljon elbilar per år.

Läs hela artikeln i DI:

Vecka 42

EU-sanktioner mot Iran för vapen till Ryssland
EU utfärdar sanktioner mot Iran, meddelar Europeiska rådet. Anledningen är att Iran förser Ryssland med ballistiska robotar. Sanktionerna riktas mot sju företag och sju privatpersoner. Bland dem finns flera iranska flygbolag, landets vice försvarsminister samt höga chefer inom Irans revolutionsgarde. Sanktionerna består av frysning av tillgångar och reseförbud till EU.

Rapport från Telenor: nordiskt samarbete avgörande för Sveriges säkerhet
I Telenors senaste nordiska säkerhetsrapport uppmanas till samarbete över gränserna för bättre hantering av dagens och morgondagens cyberhot. Företag spelar en avgörande roll i att stärka totalförsvaret genom att säkerställa digital resiliens och främja ökat samarbete mellan privata och offentliga aktörer. Skyddet av kritisk infrastruktur och upprätthållandet av säkra kommunikationstjänster är fortsatt avgörande förebyggande åtgärder. Detta står i fokus i Telenors rapport Nordic Digital Security Report 2024 med undertiteln “There is no time to waste”. Rapporten utfärdar en tydlig uppmaning till nordiska regeringar och offentliga myndigheter, under rapportens vägledande princip att det inte finns någon tid att förlora.

Telenors rekommendationer är att: Etablera ett nordiskt system för säkerhetsprövning och auktorisation; Möjliggöra gränsöverskridande samarbete där det är lämpligt; Förbättra informationsdelningen i hela regionen; Integrera långsiktig beredskap i offentlig upphandling.

Läs hela rapporten: Ingen tid att förlora – ny rapport visar att nordiskt samarbete är avgörande för Sveriges säkerhet - (Telenor Sverige)

Lantmännen, Scan, Arla och LRF i DI: Ett starkt totalförsvar förutsätter en fungerande livsmedelsberedskap
Ett robust svenskt totalförsvar förutsätter en stark och fungerande livsmedelsberedskap. Från jordbruks- och livsmedelsbranschen konstateras att Sverige idag saknar en sådan beredskap. För att öka Sveriges motståndskraft och uthållighet behövs därför omgående att börja arbeta strategiskt med att:

• Öka den svenska livsmedelsproduktionen. Ur beredskapssynpunkt är det viktigt att ha livsmedelsproduktion och en god försörjningsförmåga i hela landet.
• Börja beredskapslagra viktiga insatsvaror, särskilt sådana vi inte kan producera själva.
• Få i gång en inhemsk produktion av de insatsvaror vi har goda förutsättningar att producera i Sverige, exempelvis växtnäring och biodrivmedel.
• Bygg upp strategiska omsättningslager av spannmål. I Finland ökar man sina lager från sex till åtta och en halv månaders förbrukning och ifjol tog Norge beslut om att fylla beredskapslager med spannmål för första gången på 20 år.
• Säkerhetsställa att den svenska livsmedelskedjan kommer vara prioriterad vad gäller tillgång till resurser som är nödvändiga för att upprätthålla livsmedelsproduktionen, som arbetskraft, el, transporter och infrastruktur.

Läs hela artikeln: Lantmännen, Scan, Arla och LRF i DI: Ett starkt totalförsvar förutsätter en fungerande livsmedelsberedskap - (Lantmännen)

Brasilien lockas av Gripen-konkurrenter
Saabs möjligheter att sälja ytterligare ett stort antal Gripenplan till Brasilien kan hänga löst. Det brasilianska flygvapnet analyserar möjligheten att utöka sin flygplansflotta med begagnade amerikanska F-16-plan. Dessutom tycks det indiska stridsflygplanet Tejas locka, skriver Di.

Läs hela artikeln: Brasilien tittar på alternativ till Gripen (di.se)

Få företag fullt rustade mot cyberhot: ”Förödande”
Trots stora satsningar på cybersäkerhet har få företag motståndskraft inom alla kritiska områden, enligt PWC:s globala rapport. Endast två procent av företagen uppger att de har en full beredskap mot cyberhot. Endast en tredjedel av dem har tydliga riktlinjer för verksamheten om data försvinner. ”Bristande motståndskraft när det gäller cyberhoten kan vara förödande”, säger Marie Strömberg, rådgivare och cybersäkerhetsexpert på PWC Sverige, i ett pressmeddelande. Molnrelaterade hot, hackerattacker och tredjepartsrisker rankas som de största orosmomenten inför 2025. 77 procent av företagen planerar att öka sina cybersäkerhetsbudgetar, men Strömberg varnar för att enbart tekniska lösningar inte räcker. Utbildningsinsatser för anställda är en ofta eftersatt del av säkerhetsarbetet. För att sådana ska kännas relevanta för medarbetarna behöver företag jobba mycket med uppföljning.

Regionsamarbete föreslår statligt ägt bolag för Malmbanan
Regeringen uttrycker i sin infrastrukturproposition att näringslivet kan medverka i finansieringen av Malmbanans utbyggnad. Sweco har, på uppdrag av Botniska korridorens regionsamarbete, analyserat olika finansieringsalternativ för Malmbanan, inklusive offentlig-privat samverkan (OPS). I rapporten framhålls att ett statligt ägt bolag kan vara en lämplig lösning för förvaltning av Malmbanan, tillsammans med höjda ban- och brukaravgifter för näringslivet. Förslaget om ett statligt bolag grundar sig på Malmbanans strategiska betydelse för både försörjningsberedskap och nationell säkerhet. Ett helägt bolag skulle, enligt rapporten, ge förutsättningar för att säkra långsiktigt underhåll och investeringar i järnvägen, samtidigt som det möjliggör ett framtida nordiskt samägande med aktörer från Sverige, Norge och Finland.

Läs artikeln: Botniska korridoren föreslår statligt ägt bolag för Malmbanan – Ny Swecorapport presenterar finansieringsförslag för järnvägen | Sweco Sverige AB (tt.se)

Nya beslut om implementeringen av DCA-avtalet
Regeringen fattade den 17 oktober 2024 två beslut som rör implementeringen av avtalet om försvarssamarbete med USA (DCA-avtalet). Det ena beslutet handlar om ett uppdrag till Försvarsmakten om närmare genomförande av avtalet. Det andra är ett rambeslut om tillträde till svenskt territorium för amerikanska militära enheter.

Sverige och USA undertecknade den 5 december 2023 ett avtal om försvarssamarbete (Defence Cooperation Agreement, DCA). DCA-avtalet trädde i kraft den 15 augusti 2024. Genom uppdraget som regeringen nu ger till Försvarsmakten får Försvarsmakten ansvar för genomförandet av DCA-avtalet på ett antal områden, i samverkan med andra myndigheter. För att genomföra viss verksamhet enligt DCA-avtalet behöver olika administrativa och praktiska frågor tydliggöras i så kallade genomförandeöverenskommelser mellan Sverige och USA. Exempel på sådana frågor är in- och utresa till och från Sverige för amerikanska styrkor, samt import och export av varor. Inom ramen för uppdraget kommer Försvarsmakten att leda förhandlingarna om genomförandeöverenskommelser med amerikanska myndigheter.

Stärkt krishantering och innovationskraft genom bättre dataflöden
EU:s dataförordning gör det lättare att vidareutnyttja data som skapas vid användning av uppkopplade produkter, exempelvis traktorer, bilar och flygplan. Regeringen har i dag beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder som ska göra det lättare för företag att göra rätt. I uppdraget ingår också att säkerställa att myndigheter kan ta emot data i krissituationer. Syftet med det beslutade kommittédirektivet är bl.a. att utreda behovet av smidiga lösningar för datadelning mellan myndigheter och företag när krisen kommer, vilket stöd företag behöver för en enkel tillämpning av förordningen samt kompletterande regelverk för sanktioner och tvistlösning. Detta syftar till att svenska företag får större tillgång till IoT-data (”Internet of Things”) som i sin tur främjar innovation. Utredningen ska föra dialog med regeringens implementeringsråd, som inrättades för att undvika överimplementering av EU-lagstiftning. Dataförordningen är en del av EU:s strategi för att stärka dataekonomin i Europa och ska börja tillämpas den 12 september 2025.

Vecka 41

Ryssland måste räkna med en långvarig stagnation
Alldeles nyligen har det kommit en rapport om Rysslands ekonomi som förtjänar uppmärksamhet. Det är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm som på regeringens uppdrag har gjort en granskning av Ukrainakrigets effekter. För rysk del visar sig de negativa följderna av kriget större än man kanske skulle tro. Vad rapporten pekar på är att Rysslands ekonomi under de senaste åren har kommit i djup obalans som verkar bli långvarig. Den militära upprustningen har satts framför allt annat, vilket medfört att andra investeringar strypts. Civilt inriktade företag saknar både kapital och arbetskraft, vilket hindrar deras utveckling.

Läs krönikan i TN.

EU inför ny sanktionsregim mot rysk hybridverksamhet
EU beslutade den 8 oktober att införa en ny sanktionsregim med anledning av Rysslands destabiliserande verksamhet. Sanktionerna syftar till att bemöta rysk hybridverksamhet som riktar sig mot EU, dess medlemsstater och internationella partners. Ryskt hybridagerande har intensifierats och står högt på dagordningen i EU, liksom i Nato. Inom ramen för EU:s strategiska kompass för säkerhet och försvar, har verktyg utvecklats för att upptäcka och bemöta olika hybridhot. Det handlar om hybridhot som sabotage, omstörtande verksamhet, utländsk informationsmanipulering, desinformation, skadlig cyberverksamhet samt instrumentalisering av migranter. Verktygen utvecklas kontinuerligt i syfte att nyttja alla tillgängliga instrument för att stärka EU:s motståndskraft och förhindra, avskräcka samt svara mot Rysslands hybridaktiviteter. De restriktiva åtgärderna som nu antas är en del i detta arbete.

Det behövs smartare sanktioner mot Ryssland
Den ryska ekonomin har visat sig mer motståndskraftig mot sanktionerna från väst än vad många förutspådde. Därför behöver de ständigt uppdateras efter hur den ryska ekonomin utvecklas. Trots hårda sanktioner från väst fortsätter ryska företag att pumpa ut krigsmateriel som varje dag gör stor skada vid frontlinjerna i Ukraina. Tillväxten har därtill inte påverkats nämnvärt, utan förväntas tvärtom öka med 3,2 procent under 2024. Ryssland är i dag dock ingen vanlig ekonomi, utan en krigsekonomi. En sådan fungerar utifrån en annan logik jämfört med den som råder i fredstid. En kommande bok från ekonomen Stephen Broadberry och historikern Mark Harrison, som omskrivits i tidskriften The Economist, argumenterar för att det finns goda skäl att förändra vårt perspektiv på hur krigsekonomier fungerar, och hur ekonomisk krigföring ska bedrivas.

Läs hela artikeln (SvD).

Mitt i krigets Ukraina: ”Företagen spelar en väldigt viktig roll”
Olena Pavlyuk arbetar för Lviv Bureau of European Integration för att få den ukrainska staden Lviv att närma sig EU – samtidigt som kriget rasar för fullt. För TN berättar hon exklusivt om den avgörande roll som företagen spelar i det arbetet. ”Ingen vet vem som blir nästa offer”, säger hon. Byrån samarbetar också med flera internationella aktörer, som kan bistå med allt från teknisk expertis till finansiella medel. Olena Pavlyuk beskriver det som att Lviv är ett stort laboratorium, som olika aktörer gärna får använda sig av.

– Vi bjuder in experter inom olika områden, det kan vara kirurger, personer som är kunniga inom miljö eller teknik, allt möjligt. De kan hjälpa oss i kriget och kan vi hjälpa dem genom att dela våra upplevelser så kan det vara till nytta för hela världen. Så det här samarbetet är väldigt viktigt för vår stad.

Läs hela artikeln: Hon är mitt i krigets Ukraina: ”Företagen spelar en väldigt viktig roll” (Tidningen Näringslivet)

Regeringen föreslår miljardsatsning för etablering av Rakel generation 2
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 totalt 2,3 miljarder kronor under perioden 2025–2027 för etableringen av Rakel generation 2 – ett modernt kommunikationssystem för att aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och totalförsvar ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt.Det nuvarande nationella kommunikationssystemet Rakel behöver ersättas de närmaste åren. Regeringen avser därför ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att etablera Rakel generation 2. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 föreslagit att MSB tilldelas medel för detta; 652 miljoner för år 2025, 768 miljoner för år 2026 och 880 miljoner för år 2027, totalt 2,3 miljarder.

Natorelaterade investeringar i infrastruktur kan kosta 111 miljarder
Natorelaterade investeringar i prioriterade infrastrukturprojekt kan komma att kosta 111 miljarder kronor. Men nyttan av de sex stråken väg och järnväg, som Stockholms Handelskammare och WSP granskat, överstiger kostnaden. Detta visar en ny rapport om de satsningar på transportinfrastruktur som förväntas följa i kölvattnet av det svenska medlemskapet i Nato. Stockholms Handelskammare har tillsammans med WSP räknat på hur stora satsningar som krävs för att transportinfrastrukturen (vägar och järnvägar) ska uppfylla försvarsalliansens krav.

I rapporten har beräkningar gjorts av de investeringar och projekt inom sex stråk/sträckor som varit föremål för Trafikverkets tidigare utredning, men där investeringarna inte är inkluderade i den nuvarande nationella planen för transportinfrastruktur. De sex stråken kan antas vara extra prioriterade utifrån information från försvarsberedningen och en rad säkerhetspolitiska experter.

De sex stråken/sträckorna, som i rapporten anses vara särskilt centrala för att integrera Sverige i Natos gemensamma försvarsplanering, skulle kräva investeringar i transportinfrastrukturen på 111 miljarder kronor. De sex stråken är:

• Narvik-Kiruna-Luleå (järnväg, Malmbanan)
• Trondheim-Östersund-Sundsvall (väg och järnväg)
• Halmstad-Kalmar (upprustning väg)
• Malmö-Kalmar-Norrköping (upprustning väg E22)
• Kristinehamn-Östersund-Gällivare (elektrifiering och upprustning av järnväg, Inlandsbanan)
• Oslo-Karlskoga-Stockholm (väg E18/E20 samt järnväg)

Vecka 40

Ukrainas elsystem bättre rustat än Sveriges
Ukrainas elsystem var bättre förberett för krig när ryssarna anföll 2022 än vad Sveriges är i dag. Den bedömningen gör Svenska Kraftnät.

– Efter massiva angrepp lyckas de ändå återställa elförsörjningen om och om igen, säger Anders Odell, forskningsledare på FOI. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har i en rapport analyserat Ukrainas el-infrastruktur, för att därigenom dra lärdomar för Sveriges del.

Anders Odell slås av hur väl ukrainarna lyckats hålla igång elsystemet, trots ryssarnas ideliga attacker på elnätet och elproduktionen. Efter flera år av ryskt muller, intagandet av Krimhalvön, var Ukraina utifrån förutsättningarna väl förberedda. Man hade kunnig personal som kunde skickas ut för reparationer och också hyfsat förspänt med reservdelar. Under tiden som Ryssland ideligen slagit mot elsystemet lärde sig ukrainarna bland annat hur man skulle trygga säkerheten för reparationspersonalen. Lärdomarna för Sverige? Det handlar om förberedelser.

– Att se över vår förmåga att utföra reparationer utifrån alla aspekter, säger Anders Odell.

Energiförsörjningen har varit ett utpekat mål i angreppet på Ukraina. Det kan inte uteslutas att samma taktik skulle användas om Sverige skulle bli attackerat.

– En fungerande energi- och kraftförsörjning är grundläggande för att samhället ska fungera, säger Odell.

Hur förberett är då Sverige i dag? Förmodligen sämre än vad Ukraina var 2022 när ryssarna anföll Ukraina, enligt Erik Nordman, säkerhetschef på Svenska kraftnät.

– De har levt med hotet så nära i sin vardag på ett annat sätt än vad vi har gjort under lång tid. Så jag skulle säga att de var mer förberedda då än vad vi är i dag.

För det finns uppenbara svagheter i det svenska elnätet, elproduktionen och skyddet av detsamma. Sverige är ett långt land med mycket elproduktion i norr som ska transporteras långa vägar söderut. På så vis är vi mer sårbara än många andra länder, enligt Erik Nordman.

Reparationsberedskapen är extra viktig, visar erfarenheten från Ukraina.

– Och den kan vi stärka rejält. Det är viktigt med egen personal, säger Erik Nordman.

Det finns också en hel del att göra vad gäller lagerhållning av reservdelar, enligt Nordman.

Rapport: Vägarna och järnvägarna som är såbara för oväder och klimatförändringar
Omfattande köer med bilar som satt fast i timmar och fordon som fastnade i vattenmassorna blev resultatet när ett skyfall i somras förstörde en vägsträcka på E45 norr om Lilla Edet. En 14 kilometer lång sträcka mellan Lilla Edet och Trollhättan stängdes av. Och förra sommaren spårade ett persontåg ur söder om Hudiksvall efter att banvallen givit efter stormen ”Hans”. Exemplen på hur extrema oväder får stora konsekvenser för transporter, vägar och järnväg är många och lär bli allt fler i takt med klimatförändringarna. I en ny rapport från Svenskt Näringsliv identifieras flera platser över hela landet där transportinfrastrukturen är som mest utsatt. Även om områdena är fler är det tydligt att de höga staplarna står som tätast i den industritunga Göteborgsregionen som också är ett nav för transporter. Hit går flera av Sveriges viktigaste vägar och järnvägar och här finns en hamn som är helt avgörande för svensk utlandshandel.

Över 1 000 miljarder till infrastrukturen – därför räcker det inte
Positivt med ökade anslag men långt ifrån tillräckligt, anser flera experter om regeringens ”historiska” infrastruktursatsning. ”Av över 1 000 miljarder är egentligen allt utom 10 miljarder redan intecknat”, säger Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv. En ökning av ramen med 200 miljarder och ”historiskt stora satsningar”. Det utlovade regeringen när den tidigare i höstas gav ett första besked om den nya infrastrukturpropositionen.

Under åren 2026–2037 planerar regeringen att spendera 1 171 miljarder kronor på landets infrastruktur. De delar som hittills har pekats ut som prioriterade är ökat underhåll, samhällsekonomisk lönsamhet och bättre förutsättningar för arbetspendling och godstrafik. Hur pengarna ska fördelas mer i detalj återstår dock att se. Den 8 oktober ska regeringen berätta hur stor del av de 1 171 miljarderna som ska läggas på underhåll respektive nyinvesteringar, samt hur summan ska fördelas mellan vägnätet och järnvägen. Men redan nu menar branschexperter från industrin att den avsatta summan – trots att den innebär en ökning med 20 procent jämfört ramen i den nuvarande nationella planen för transportinfrastruktur – inte kommer att vara tillräcklig.

Den kommande infrastrukturpropositionen är den första som läggs sedan Sverige gick med i Nato, något som mycket väl kan få betydelse för inriktningen. Historiskt sett har Sverige i huvudsak anpassat infrastrukturen för att man ska kunna ta sig från norr till söder och vice versa, men nu pratas det allt oftare om behovet av infrastruktur i väst-östlig riktning, till exempel från hamnarna i västra Sverige österut och vidare till Finland. Hur de satsningarna ska finansieras är dock oklart.

Läs hela artikeln: Över 1 000 miljarder till infrastrukturen – därför räcker det inte (Tidningen Näringslivet)

Nordic Cyber Resilience Report: Cyberbrottsligheten förväntas öka – vilja till samverkan för ökad motståndskraft
6 av 10 svenska respondenter uppger att deras organisation har drabbats av minst en cyberattack som lett till allvarliga störningar under det senaste året. Dessutom förväntar sig 9 av 10 respondenter att cyberbrottsligheten kommer att öka framöver. Detta visar en ny undersökning som har utförts på uppdrag av Tietoevry. Tietoevry genomför återkommande cybersäkerhetsundersökningar som ett led i bolagets kontinuerliga arbete för att öka medvetenheten om cybersäkerhet och motverka den digitala kriminaliteten. I årets undersökning, Nordic Cyber Resilience Report, uppger 59 procent av respondenterna att organisationen som de arbetar för, har drabbats av minst en cyberattack som lett till allvarliga störningar. En majoritet av de tillfrågade, 88 procent, förväntar sig att cyberbrottslighet kommer att öka under de kommande åren. ­

– Resultaten visar återigen att den digitala kriminaliteten är ett utbrett samhällsproblem. Även Tietoevry har erfarit detta på nära håll genom den kriminella ransomware-attack som drabbade oss i Sverige, och som följd av den, vissa av våra kunder. Med vår långa erfarenhet av att jobba med cybersäkerhet och som stor leverantör till viktiga samhällsaktörer, vill vi bidra med insikter som belyser denna viktiga fråga, säger Oskar Ehrnström, säkerhetschef på Tietoevry Tech Services i Sverige.

Ukrainares livsvillkor i Sverige förbättras
Sveriges riksdag röstade den 2 oktober ja till regeringens proposition för att förbättra ukrainares livsvillkor i Sverige. Lagändringarna träder i kraft den 1 november i år. Förslagen i propositionen syftar till att förbättra levnadsvillkoren för personer från Ukraina som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet. Från 1 november kan fler folkbokföra sig i Sverige.

– De aktuella lagändringarna med snabbare folkbokföring förbättrar levnadsvillkoren för den ukrainska gruppen och ger dem större möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och integreras i det svenska samhället, säger migrationsminister Johan Forssell.

Lagändringarna innebär att ukrainare med tillfälligt skydd kan folkbokföra sig tidigare än enligt nuvarande lagstiftning. Det kan därmed snabbare kan få tillgång till bland annat Arbetsförmedlingens etableringsinsatser, vilket innebär att deltagare kan få etableringsersättning och i vissa fall etableringstillägg eller bostadsersättning. En person som inte kan klara sin försörjning kan ansöka om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen hos kommunens socialtjänst på samma sätt som övriga bosatta i en kommun. Dessutom får ukrainare samma tillgång till hälso-och sjukvård och tandvård som de som är bosatta i Sverige. De som jobbar kan omfattas av den arbetsbaserade föräldraförsäkringen.

Vecka 39

Ökning av deepfakes – fler företag i riskzonen
Allt fler företag uppger att de har utsatts för deepfake-bedrägerier, visar en ny undersökning. Det är mycket samordnade och sofistikerade attacker, enligt Mike Weil, chef för digital kriminalteknik på Deloitte. Runt en fjärdedel av alla företag har utsatts en eller flera gånger för så kallade ”deepfakes”, det vill säga bedrägerier där någon använder sig av förfalskade röstsamtal eller till och med falska videokonferenser i syfte att komma över data. Det visar en ny undersökning som Deloitte har gjort. Dessutom väntas problemet bli allt vanligare, enligt en artikel i Computer Sweden.

– Vi talar om mycket samordnade och sofistikerade attacker, där det finns en hel underrättelseoperation för att förstå din organisation eller en klient. Det här är inte slumpmässiga attacker. De letar efter svagheter inom organisationen, och det är ett sätt att få mycket pengar att lämna en organisation, säger Mike Weil, chef för digital kriminalteknik på Deloitte Financial Advisory Services, till tidningen.

Svenskarna är oroliga för matbrist vid kris enligt ny undersökning
Sveriges bristande livsmedelsberedskap – och därmed krisberedskap – är en utmaning. Sverige förlitar sig på import då Sveriges bönder och livsmedelsaktörer enbart producerar 50 procent av landets mat. Denna så kallade självförsörjningsgrad kan jämföras med till exempel Finlands 80 procent och Danmarks 150 procent. Lantmännens undersökning visar att en majoritet av medborgarna är oroliga för att maten inte ska räcka till under kriser, men samtidigt vill två av tre veta mer hur man som konsument kan påverka. Sverige har inga reservlager av spannmål, insatsvaror till jordbruket eller andra förnödenheter.

Samtidigt pågår ett aktivt arbete i landets grannländer med att bygga och öka sina beredskapslager, något Lantmännen tycker att även Sverige ska göra. Beräkningar visar att det tar uppemot tio år att bygga upp beredskapslager av spannmål för tre månader, varför Lantmännen anser att detta arbete behöver starta omgående.

Läs hela undersökningen: Svenskarna är oroliga för matbrist vid kris enligt ny undersökning - (Lantmännen)

FRA tar över ansvaret för Nationellt cybersäkerhetscenter
Regeringen har beslutat att omstrukturera Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC), som från och med den 1 november 2024 kommer att ledas av Försvarets radioanstalt (FRA). Centret kommer att styras av en chef som utses av regeringen. Som tidigare aviserats tillför regeringen i årets budgetpropositionen 50 miljoner kronor till FRA för att bygga upp en effektiv och välfungerande verksamhet inom NCSC. Satsningen syftar till att skapa ett mer ändamålsenligt och utåtriktat cybersäkerhetscenter som gynnar hela samhället.

Utredning föreslår en ny lag för att stärka motståndskraften i samhällsviktiga tjänster
I december 2022 antogs EU-direktivet om kritiska entiteters motståndskraft, det så kallade CER-direktivet. Direktivets syfte är att stärka kritiska verksamhetsutövares förmåga att tillhandahålla samhällsviktiga tjänster på den inre marknaden. Verksamhetsutövarna ska enligt direktivet bland annat vidta åtgärder för att stärka sin motståndskraft och rapportera incidenter. I betänkandet Motståndskraft i samhällsviktiga tjänster (SOU 2024:64) lämnas bland annat förslag om: Krav på riskbedömning, bakgrundskontroller och incidentrapportering för de kritiska verksamhetsutövare som omfattas av regleringen. Vilka myndigheter som ska utöva tillsyn enligt den nya regleringen och vilka funktioner som ska finnas hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Möjligheter att besluta om sanktioner om en kritisk verksamhetsutövare bryter mot regleringen.

Utredningen lämnar även förslag om att maxbeloppet för sanktionsavgift enligt säkerhetsskyddslagen ska höjas för enskilda verksamhetsutövare. Utredningen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft den 1 augusti 2025.

Ryssland tillverkar attackdrönare i Kina för användning mot Ukraina
Ryssland har i hemlighet utvecklat en fabrik för utveckling och produktion av attackdrönare med lång räckvidd för användning i kriget mot Ukraina, skriver Reuters med hänvisning till källor och ett dokument som man granskat. Det är det ryska bolaget IEMZ Kupol, som är dotterbolag till statliga vapenföretaget Almaz-Antey, som utvecklat och flygtestat en ny drönarmodell vid namn Garpiya-3 i Kina med hjälp av lokala specialister, enligt ett av dokumenten. Kupol skrev tidigare i år i ett brev till det ryska försvarsministeriet att man kan producera drönare, inklusive G3 i stor skala vid en fabrik i Kina så att vapnen kan användas i den ”speciella militära operationen” i Ukraina. Det är den beskrivning som Kreml använder för att beskriva kriget. Kinas utrikesministerium säger till Reuters att man inte känner till något sådant projekt.

EUs ministerråd antar Krisinstrumentet för den inre marknaden
Råder godkände Krisinstrumentet för den inre marknaden (IMERA) den 26 september, vilket är det sista steget i EUs beslutsprocessen. Förordningen som antagits är avsedd att förutse, förbereda sig för och reagera på framtida kriser genom att övervaka eventuella kommande kriser, aktivera vaksamhets- eller krislägen när de inträffar och samordna svar på EU- och medlemsstatsnivå. Rådet har också antagit ett paket av åtgärder som ändrar befintlig lagstiftning inom områden relaterade till den inre marknaden och uppdaterar dem med avseende på krissituationer.

Vecka 38

Så har ryska affärsmän berikat sig efter sanktionerna från väst
Sanktionerna mot Ryssland har lett till att tusentals utländska företag har lämnat landet. Företagens tillgångar har i många fall sålts till vrakpris och berikat ryska affärsmän, skriver DN. AB Volvos ryska tillgångar har sedan de avyttrats hamnat i händerna på sanktionskopplade personer.

– Hade det funnits sanktioner mot köparen när vi sålde så hade det inte blivit den köparen, säger presschef Claes Eliasson.

Kreml ställer krav på utländska företag som vill sälja sina ryska tillgångar – en avskräckningsmetod för att hindra företag från att lämna landet. Sedan 2022 behövs ett godkännande av en regeringskommission, och företagen tvingas ge rabatt på minst 50 procent av marknadsvärdet och betala en obligatorisk provision till den ryska staten, enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax.

– Du kan förlora alla dina investeringar. Kreml dikterar villkoren och så länge företagen är där måste de följa den ryska lagstiftningen, säger Laura Solanko, rådgivare och Rysslandsexpert på Finlands Banks forskningsinstitut för tillväxtmarknader, BOFIT.

Läs hela artikeln: Ryska affärsmän köper upp tillgångar från väst (DN.se)

Rysk gas pressar Europa igen
Energikrisen är långt ifrån över. Gasen hänger fortfarande på en skör tråd och EU är fortsatt exponerat mot Ryssland.

– Prisbilden kommer vara högre än den vi vande oss vid under 2010-talet och det finns inga enkla lösningar”, säger gasexperten Gustav Boëthius till TN och menar att en massiv utbyggnad av kärnkraft är vägen framåt.

Trots att EU gör sitt bästa för att diversifiera leveranserna så kommer rysk gas fortfarande till delar av Europa och Bryssel har varit försiktiga med just naturgas i sina olika sanktionspaket riktade mot Ryssland. Gas- och energibristen har tillsammans med andra ekonomiska problem som exempelvis svagare ekonomi i Kina, konkurrensen med kinesiska elbilar och så vidare gjort ”Det tyska undret” till ”Europas sjuke man” med en industri som går på knäna och företag som vill lämna landet.

Läs hela artikeln: Då skjuter elpriserna i höjden – rysk gas pressar Europa igen | Tidningen Näringslivet (tn.se)

Hotaktörer jobbar helst när IT-avdelningen har gått hem
Arctic Wolf, ledande inom molnbaserade tjänster för operativ IT-säkerhet, presenterar 2024 Security Operations Report som bygger på data från över 250 biljoner säkerhetshändelser i 6 500 organisationer som hanterats av Arctic Wolfs plattform under det senaste året. Nära hälften av alla attacker inträffar utanför kontorstid. 45 procent av alla cyberattacker sker utanför normal arbetstid. Hotaktörerna sjösätter sina attacker på kvällar, nätter och helger för att minska risken för upptäckt och dra nytta av lägre bemanning och beredskapsnivå. Slutsatsen är att företag och myndigheter i dag behöver säkerhetsövervakning dygnet runt av sina system och plattformar. För många och spretiga säkerhetsverktyg försvårar arbetet.

Flera branscher är ständigt utsatta för angrepp. Något överraskande visar sig techbolag ha den lägsta genomsnittliga IT-säkerhetsstandarden. Den högsta säkerhetsnivån finns inom några av de mest reglerade branscherna – bank och finans, juridik samt vård. Populära program mest utsatta.

Läs hela rapporten: Arctic Wolf 2024 Security Operations ReportArctic Wolf 2024 Security Operations Report

Outokumpu: Klimatklockan tickar för stål samtidigt som geopolitiken sätter industrin i rampljuset
Den gröna omställningen är en av de främsta drivkrafterna för den industriella omvandlingen under 2000-talet. År 2023 nådde stålindustrin, både kolstål och rostfritt, ett marknadsvärde på 928 miljarder dollar och producerade ~2 miljarder ton stål. För närvarande står stålindustrin för 10 % av de globala utsläppen av växthusgaser – och världen kommer att behöva betydande mängder energi och stål även i framtiden. Fram till 2050 måste stålindustrins utsläpp minskas med 90 % jämfört med 2022 års nivåer, en monumental förändring som kräver en djupgående omvandling av stålaktörer från hela världen. Nya hot tornar också upp sig vid horisonten, inte minst i form av det svåra geopolitiska läget.

Enligt rapporten behövs en ambitiös, långsiktig politik och statligt stöd för att påskynda den gröna omställningen. För att fånga allmänhetens intresse och stöd efterlyser rapporten också en omprofilering av den gröna omställningen för att göra den mer konkret och synlig för allmänheten i form av ett mer hållbart sätt att konsumera.

Läs hela artikeln: Outokumpu släpper en vitbok om stålindustrins framtid – klimatklockan tickar för stål samtidigt som geopolitiken sätter industrin i rampljuset - Outokumpu Oyj (cision.com)

Flera västerländska företag lämnar Kina till förmån för andra länder i Asien
Kinas ekonomiska inbromsning har fått västerländska företag att omvärdera sina investeringar i landet, enligt Realtid. Enligt rapporter från Europeiska handelskammaren i Kina och Amerikanska handelskammaren i Shanghai, drar sig många företag tillbaka eller minskar sin närvaro på den kinesiska marknaden. Huvudorsakerna är långsammare tillväxt, minskade vinstmarginaler och hårdare konkurrens från kinesiska företag, uppger Wall Street Journal.

– Risken att göra affärer i Kina har ökat de senaste åren samtidigt som marknaden har saktat ner, säger Eric Zheng, ordförande för amerikanska handelskammaren.

En färsk undersökning visar att Kina nu har sin lägsta position som investeringsmål på 25 år. Apple och McDonald’s är några av de stora amerikanska varumärkena som förlorar mark i Kina till förmån för lokala konkurrenter. Apple har bland annat flyttat en del av sin produktion till länder som Indien och Vietnam på grund av de alltmer osäkra förhållandena i Kina.

Motståndskraft i samhällsviktiga tjänster
Utredningen Motståndskraft i samhällsviktiga tjänster (SOU 2024:64) har nu lagt fram slutbetänkandet till regeringen med förslag om införlivning av CER-direktivet i svensk rätt samt förslag till ändring i offentlighets- och sekretessbestämmelserna, ändring i säkerhetsskyddslagen samt i lagen om cybersäkerhet. Utredningen redovisade i delbetänkandet Nya regler om cybersäkerhet, SOU 2024:18 förslag om införlivning av NIS2-direktivet. Utredningens uppdrag har varit att föreslå de anpassningar av svensk rätt som är nödvändiga för att CER-direktivet ska kunna genomföras. Det har innefattat att föreslå hur identifiering och krav på verksamhetsutövare som omfattas av direktivet ska regleras samt rollfördelningen mellan svenska myndigheter med avseende på de olika uppgifter och ansvarsområden som föreskrivs i CER-direktivet.

Läs slutbetänkandet: Motståndskraft i samhällsviktiga tjänster (Regeringen.se)

Stärkt granskning av utländska direktinvesteringar
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) granskar utländska direktinvesteringar i skyddsvärd verksamhet i Sverige. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2025 föreslå att Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ska bistå ISP i granskningarna. Målet är att stärka granskningen av utländska direktinvesteringar i kritisk infrastruktur. För detta ska FOI få 4 miljoner kronor årligen från och med nästa år. Regeringen vill att Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ska bistå ISP i granskningen av utländska direktinvesteringar. Vid FOI finns expertis inom exempelvis banbrytande teknik, skyddsvärd verksamhet och förmåga att genomföra risk- och sårbarhetsbedömningar för Sveriges säkerhet. Genom att tillföra ISP dessa förmågor stärker vi Sverige mot hybridhot.

Vecka 37

Omfattande satsningar för att stärka det civila försvaret
Regeringen anser att satsningarna för att utveckla och stärka det civila försvaret måste fortsätta att öka. Regeringen avser tillföra ytterligare 2 miljarder kronor 2025 för att stärka det civila försvaret på bred front. Totalt tilldelas det civila försvaret cirka 8,5 miljarder kronor under 2025. För 2028 och framåt beräknas de totala utgifterna för civilt försvar uppgå till cirka 15 miljarder kronor per år. Detta är en historiskt stor satsning som understryker regeringens prioritering av området.

Läs hela artikeln: Omfattande satsningar för att stärka det civila försvaret - Regeringen.se

Umeå kommun vill korta handläggningstiderna för Försvarsmakten
Det är viktigt att Försvarsmakten snabbt kan öka sin övningsverksamhet i Sverige och därför är det rimligt att genomföra vissa lättnader när det gäller miljöprövningar under en begränsad period, i form av en förenklad ansökningsprocess och förkortade handläggningstider. Det skriver kommunstyrelsens planeringsutskott i ett remissvar till klimat- och näringslivsdepartementet. I remissvaret ställer sig Umeå kommun dock något tveksam till om en tillfällig förordning kommer underlätta investeringar eller verksamhetsåtgärder som kan antas finnas kvar på längre sikt. Etablering av nya skjutbanor i nya lägen är ett sådant exempel. Förslag om en frist att kunna bedriva den anmälda verksamheten ytterligare två år och att myndigheten i förväg ska förbereda sig för en kommande ordinarie tillståndsansökan underlättar säkerligen. Frågan är dock om det är tillräckligt för att hantera osäkerheterna med tillståndsprocesserna.

Så kan ny teknik skydda svenska flygplatser från drönarintrång
Otillåtna drönare kan skapa omfattande problem för svenska flygplatser, men det finns beprövad teknik som kan hålla drönarna på avstånd. Det berättar Rikard Tyllström, aktiv inom ämnet vid Lunds universitet, för SvD. Trafiken på Arlanda slogs ut under flera timmar efter att obehöriga drönare hade upptäckts på flygplatsen natten mot 9 september. En händelse som lett till oro för att liknande incidenter kommer att bli vanligare i takt med att fler får tillgång till drönare. Men det finns sätt att stoppa drönare från att flyga för nära flygplatser och andra skyddsplatser. Det menar Rikard Tyllström, verksamhetsansvarig för Lunds universitets laboratorium för obemannade luftfartygssystem. För Svenska Dagbladet berättar han att det finns exempel från andra länder på flygplatser som använder sig av ett slags ”bubblor” som skydd. Bubblorna uppges både bevaka det aktuella luftrummet och se till att obehöriga farkoster inte kan ta sig in i området.

EU:s individuella sanktioner som rör territoriell integritet förlängs med ytterligare sex månader
Rådet har beslutat att förlänga de restriktiva åtgärderna mot dem som är ansvariga för att Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende undergrävs eller hotas med ytterligare sex månader till och med den 15 mars 2025. De restriktiva åtgärder som nu gäller omfattar reserestriktioner för fysiska personer, frysning av tillgångar och förbud mot att göra penningmedel och andra ekonomiska resurser tillgängliga för de personer, företag och organisationer som är uppförda på förteckningen. Sanktionerna kommer att fortsätta att gälla för över 2200 enskilda personer och enheter, av vilka många ålagts sanktioner som svar på Rysslands pågående oprovocerade och oberättigade militära angrepp mot Ukraina.

Röda havet-attacker bakom varsel i Pajalagruvan
Gruvföretaget Kaunis iron aviserar personalneddragningar i Pajala gruvan, enligt Di. En av orsakerna är den iranskstödda huthi-milisens angrepp på civila fartyg i Röda havet. Det ökar fraktkostnaderna, menar Kaunis irons vd Klas Dagertun. Problemen för Kaunis iron har flera orsaker. Marknaden för järnmalm har blivit betydligt sämre under 2024. Sedan i juni har priserna rasat med över 30 procent och ligger nu på omkring 90 dollar per ton. Den högvärdiga järnmalmen, som Kaunis iron och LKAB producerar, säljs för drygt 100 dollar per ton, men premien är betydligt lägre än tidigare. Men krisen i Mellanöstern är också en viktig faktor för Kaunis iron. Under hela året har den iranskstödda huthimilisen attackerat den civila sjöfarten i Röda havet med drönare och robotar. Det har tvingat många fraktfartyg att ta den betydligt längre vägen runt Afrika.

– Det ökar våra fraktkostnader med 8-10 dollar per ton. Det gör ganska mycket, det är nästan 50 procent upp på frakterna. Det straffar oss rätt hårt, säger Klas Dagertun.

Läs hela artikeln: Orsaken bakom neddragningarna i Pajala (di.se)

Trump eller Harris: Så påverkas svenska företag
Utfallet i det amerikanska presidentvalet kan få direkt påverkan på den svenska ekonomin. Ett område handlar handelspolitiken, ett annat om bolagsskatten. Globalisering är inte något vi kan hålla borta eller stänga av. Det är den ekonomiska motsvarigheten till en naturkraft - som vind eller vatten.” Orden yttrades av USA:s president Bill Clinton 2000 och är typiska för amerikanska makthavare kring millennieskiftet. Bakom oss låg ett 1990-tal präglat av rivna murar, expanderande marknader och växande globalisering, framför oss väntade elfte september-attackerna, finanskrisen och covidpandemin. I dag har frihandelsvindarna vänt och varken företrädare för Clintons parti eller för det traditionellt näringslivsvänliga, Republikanerna, förespråkar längre frihandel på det sätt som vi har vant oss från amerikanska makthavare.

Läs hela artikeln: Trump eller Harris: Så påverkas svenska företag | Tidningen Näringslivet (tn.se)

Vecka 36

Fem forskningsprojekt ska stärka Sverige mot cyberattacker
För att möta de utmaningar samhället och industrin står inför inom cybersäkerhet har Sveriges största forskningsprogram, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP), satsat stort på tvärvetenskapliga forskningsprojekt och rekryteringar under 2023. Nu har fem projekt beviljats anslag – alla med fokus på cybersäkerhet inom AI, autonoma system och mjukvara.

Projekten, kallade NEST (förkortning för Novelty, Excellence, Synergies och Teams), är bemannade av några av de bästa forskarna från olika forskningsfält. Syftet är att ta itu med utmanande forskningsfrågor som potentiellt har mycket stor påverkan på akademin, industrin och samhället. Det är första gången WASP väljer att bevilja NEST-projekt inom ett specifikt område. Anledningen är att möta de högprioriterade utmaningar som samhället och industrin står inför inom cybersäkerhet. Projekten finansieras tack vare Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som donerat 200 miljoner kronor för strategisk forskning och rekryteringar inom cybersäkerhet.

Ny våg av AI-bedrägerier drabbar företagare
Polisen larmar om skenande företagsbedrägerier. Den nya trenden där kriminella utnyttjar AI för att klona röster och imitera personer är oroväckande, anser Björn Seeth, samordnare på Polisens nationella bedrägericentrum.

– Snart kan rösten bli en värdehandling, säger han till TN.

Efter många varningar om telefonbedrägerier, så kallad vishing, mot privatpersoner, riktar nu fler kriminella in sig på företagare, rapporterar polisen. Det stora skiftet observerades för ett år sedan då bankerna varslade om begränsande åtgärder för hur mycket en privatperson kan överföra. Under året har antalet inkomna anmälningar från företag dessutom ökat markant.

– Vi ser en stor ökning på det här området den senaste tiden. Allt från enskilda firmor till aktiebolag och föreningar. Det finns också naturliga orsaker att vända sig mot företag då de hanterar större summor, berättar Björn Seeth, samordnare på Polisens nationella bedrägericentrum.

Kinesiska drönarjätten DJI öppnar flaggskeppsbutik i centrala Stockholm
Företaget är störst i världen på att sälja drönare till konsumenter och svartlistat i USA. Det är H&M-ägaren Stefan Perssons fastighetsbolag Ramsbury som äger fastigheten på Drottninggatan där butiken öppnar, något Fastighetsvärlden var först att rapportera om. Tidigare hade kedjan Body Shop butik i lokalerna. DJI:s drönare har länge sålts på den svenska marknaden men via återförsäljare. Nu öppnas första butiken i egen regi. Det kinesiska bolaget har under flera år kritiserats hårt i USA, och är numera svartlistat i landet. President Trump förbjöd den amerikanska militären från att köpa drönare eller komponenter från bolaget 2019. Därefter har tonen mot bolaget hårdnat ytterligare. Krav på en särskild licens för återförsäljare för att handla med DJI:s varor har införts och Bidenregeringen svartlistade bolaget 2021 med motiveringen att DJI tillhör det kinesiska militärindustriella komplexet.

Framtidsinvesteringar och tillväxtreformer för ett rikare och tryggare Sverige
Regeringen presenterade den 3 september satsningar för att främja Sveriges tillväxt. Satsningarna omfattar historiska satsningar på infrastruktur, den största satsningen på forskning någonsin och åtgärder för att göra det enklare att driva företag i Sverige. Infrastrukturpropositionen kommer innebära att satsningarna på infrastrukturramen ökar med 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare planperioden – totalt 1 171 miljarder kronor. Vidare kommer regeringen i den kommande forsknings- och innovationspropositionen öka anslagen till forskning och innovation kraftfullt. Regeringen och Sverigedemokraterna beräknar att nivåhöjningen av anslagen blir 6,5 miljarder 2028, den största satsningen på forskning någonsin.

Regeringen presenterar den största forsknings- och innovationssatsningen någonsin
Forskning och innovation av hög kvalitet krävs för att skapa tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2025 den största ökningen av resurser till forskning och innovation någonsin, en kraftfull satsning på 6,5 miljarder kronor med inriktning på excellent forskning, och forskning och innovation för banbrytande teknik. Satsningarna kommer att presenteras i kommande forsknings- och innovationsproposition i slutet av 2024.