Alla vinner på sänkt marginalskatt

Skatten vi betalar på en inkomstökning, marginalskatten, har stor betydelse för hur vi agerar på arbetsmarknaden; om vi väljer att ta på oss mer ansvar, utbilda oss eller arbeta extra. Marginalskatten påverkar produktiviteten, nivån har därför också stor betydelse för ekonomin i stort, särskilt på längre sikt.

Samtidigt har de skatter som driver upp marginalskatten ganska begränsad betydelse för skatteintäkterna. Hela den statliga inkomstskatten utgör mindre än 2,5 procent av det totala skatteintäkterna.

I denna rapport beskrivs effekter av sänkta marginalskatter med hänsyn tagen till beteendeeffekter. Avskaffandet av värnskatten var inte bara var en självfinansierad reform – inom tre år hade skatteintäkterna fördubblats. Ett avskaffande av avtrappningen av jobbskatteavdraget skulle också var mer än självfinansierat. Att skatter kan tas bort med full självfinansiering eller mer därtill är mycket ovanligt men i de fall det är så är det tydlig indikation om att de skatterna medför stora skadeverkningar.

Sänkt marginalskatt påverkar inte bara de som själva får sänkt skatt. Sänkt marginalskatt skapar mer sysselsättning även för de som inte själva får sänkt skatt. I beräkningar från Almega, Byggföretagen och Teknikföretagen som gjorts tillsammans med Svenskt Näringsliv har sysselsättningseffekter av en halvering av den statliga skatten uppskattats. Studierna bygger på att när produktion stiger i högproduktiva sektorer ökas efterfrågan även hos underleverantörer och det gäller även jobb i lägre lönelägen. Beräkningarna bygger på en metod som tidigare använts av Almega, IF-Metall, Sveriges Ingenjörer, Teknikföretagen och Unionen.

Rapporten har tagits fram i samverkan mellan Svenskt Näringsliv, Almega, Byggföretagen och Teknikföretagen.

Författare

Fredrik Carlgren, nationalekonom på Svenskt Näringsliv, Fredrik Isaksson, chefsekonom på Byggföretagen, Patrick Joyce, chefsekonom på Almega och Erik Spector, chefsekonom Teknikföretagen.