Företrädaransvaret innebär att en företrädare för en juridisk person kan bli personligt ansvarig för betalning av den juridiska personens obetalda skatter och avgifter om han eller hon inte har sett till att skatten eller avgiften har betalats senast på förfallodagen. En förutsättning för att kunna påföras företrädaransvar är att företrädaren agerat uppsåtligt eller varit grov oaktsam.
I mer än ett decennium har Svenskt Näringsliv lyft fram allvarliga brister gällande företrädaransvaret och har även låtit följa upp tillämpningen av reglerna i underinstanserna. Rapporten innehåller den senaste uppföljningen avseende domar från förvaltnings- och kammarrätt som har meddelats under perioden 1 november 2021 till 31 mars 2024.
Författarna Hussein Abdali, Julia Eriksson och Lynda Ondrasek Olofsson återger delar av den kritik som har riktats mot reglerna och sammanfattar underinstansernas tillämpning i 573 domar. Av rapporten framgår att det endast är i enstaka fall (totalt fyra) som ansökan om företrädaransvar har avslagits helt på grund av de subjektiva rekvisiten inte har uppfyllts och det då har varit fråga om mycket speciella subjektiva alternativ objektiva omständigheter som har medfört att företrädaransvar inte har dömts ut.
Rapportförfattarna kommer fram till att en justerad lagstiftning är lika angelägen som tidigare eftersom den rättspraxis domstolarna upprätthåller närmast måste uppfattas som att företrädaransvaret snarast är strikt och att de subjektiva rekvisiten, uppsåt respektive grov oaktsamhet, prövas utifrån objektiva omständigheter innebärande att mycket liten, om ens någon, hänsyn tas till omständigheterna i det enskilda fallet.