Hur påverkar hot om försämrade regler kring entreprenörsskatten fåmansföretags tillväxt? Projektarbete inom Svenskt Näringslivs utvecklingsprogram 2021/2022
Aktiva delägare i fåmansbolag beskattas enligt de så kallade 3:12-reglerna även kallat entreprenörsskatten. Utformningen av och komplexiteten i 3:12-regelverk har varit en stor politisk fråga under många år. Hösten 2016 presenterades en statlig utredning (SOU 2016:75) ett antal ändringsförslag som skulle innebära skattehöjningar motsvarande 4,8 miljarder kronor. Förslagen till ändringar mötte massiv kritik och genomfördes aldrig. Januariavtalet som träffades 2019 mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna innehöll i sin tur en skrivning om förändrade regler på området. Någon utredning kring frågan tillsattes aldrig och reglerna kvarstår i sin utformning. Det saknas empiri kring hur fåmansföretags tillväxt och investeringsvilja påverkas av hotet om försämrade regler kring entreprenörsskatten.
Syftet med denna rapport är därav att analysera hur hot om försämrade regler kring entreprenörsskatten kan komma att påverka fåmansföretags agerande som entreprenör, samt vilka konsekvenser det kan få på fåmansföretagens tillväxt i smått och för Sverige i stort. Rapporten visar att hot om försämrade regler om entreprenörsskatt får företag att agera på ett sätt som har en negativ påverkan på investeringsvilja och möjligheten att anställa. Något som i sin tur försämrar företagens tillväxt och i förlängningen påverkar hela välfärdsstaten Sverige.
I den enkätundersökning med 1 270 företag, som utförts inom detta projekt, uppger drygt 30 procent av de företag där ägarna kan tillämpa reglerna om entreprenörsskatt, att företaget mot bakgrund av förslag om försämrade regler år 2017 gjorde högre utdelningar än vad som annars skulle varit fallet. Närmare hälften av företagen uppgav att de högre utdelningarna fick negativa konsekvenser för företagets investeringar och/eller långsiktiga försörjningsförmåga. Enkäten indikerar att försämrade regler skulle påverka sysselsättning och produktutveckling på ett negativt sätt. Företagen vittnar vidare om vikten av långsiktiga och förutsägbara regler för utdelning i fåmansföretag, då de är helt avgörande för att orka driva företag med många anställda. 3:12-reglerna är enligt respondenterna ett bra incitament för att starta, driva och utveckla företag. Vidare understryks riskerna med att driva eget företag. Entreprenörernas verklighet består av mycket obetald övertid, risker vid etablering av bolaget, samt frånvaro av skyddsnät vid sjukdom etcetera. Reglerna om entreprenörsskatt väger upp dessa nackdelar för många företagare. Samtliga riksdagspartier har tillfrågats kring deras ställning i förhållande till nuvarande utformning av reglerna om entreprenörsskatt.
Partiernas svar sammanställs i denna rapport. Politiska beslutsfattare behöver vara medvetna om att det räcker med aviseringar om försämrade villkor för att företagen ska agera. Det behöver tas på allvar och föranleda eftertanke innan förslag läggs fram eller uttalanden om behov av försämringar görs. Politiken har ett ansvar att skapa långsiktiga spelregler för näringslivet, eftersom kortsiktiga lösningar skapar oro och risk för hämmad tillväxt och investeringsvilja.
Långsiktiga spelregler är centrala eftersom investeringar och företagande bygger på antaganden om hur det ser ut på lång sikt. Merparten av jobbtillväxten i Sverige genereras av små och medelstora företag. Små och medelstora företag är därmed en viktig välståndsgenerator. Goda incitament att bedriva verksamhet i fåmansföretag är därför inte bara viktigt för de aktuella entreprenörerna själva utan även viktigt för Sverige och svenskt välstånd. Varje persons möjlighet att gå till ett arbete bygger på en annan persons möjlighet att anställa. Entreprenörsskatten är därför inte ett 3 särintresse – det är i stället ett allmänintresse av rang. Ska det gå bra för Sverige måste det gå bra för svenska företag.
